Olof Birkarl Nilsson

Notater:

Den äldste stamfadern, vars förnamn man kan sluta sig till med hjälp av sonens efternamn är vår "Gamle Oloff". Om honom vet man att han var birkarl, ty den upplysningen har en av hans sonsöner meddelat, och dessa hans ord. Det är troligt att han blev född på 1460-talet på sin gård "Hampnen". Han levde ännu 1539, men han har dött före 1543., ty det året utvisar handlingar att släktgården övertagits av hans son Nils Olsson. Källa: Norrllandssläkten Rhen ur släktens historia genom ett halvt årtusende av Alma Rhen. 1962.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Birkarl

Notater:

Ägare från 1539 till 1558 i Öjebyn 23 Hamnen, Piteå lfs (BD) (Olof Andersson). Nämnd som birkarl med 15 kor 1553 i Hamnen, Öjebyn, Piteå lfs (Johan Nordlander: Norrländska samlingar, Umeå 1990). Ägde 18 kor 1553 i Öjebyn 23 Hamnen, Piteå lfs (Olof Andersson i Ätt och bygd nr 86 2000). Gift med Sigrid. (Nämnd från 1561 till 1562 i Öjebyn 23 Hamnen, Piteå lfs (BD) (Olof Andersson).) Tabell 1
home.swipnet.se/leifbostrom/rehn.htm
Birkarl är en benämning på handels- och beskattningsmän som verkade i övre Norrland. Ordet birks ursprung är dunkelt och oklart och det finns ca 20 olika förslag på förklaringar till birkarlarnas uppkomst. De omtalas för första gången i svenska urkunder från 1328 där man nämner att birkarlarna hade rätt att bedriva handel med lapparna i norra Hälsingland, ett område som sträckte sig ända bort till Ule älv. Ca 200 år senare finner man dock belägg på dem enbart i nuvarande Norrbotten och finska Tornedalen. Birkarlarna var under 1500-talet bosatta i socknarna Torneå, Luleå och Piteå. I Kemi socken påträffas några birkarlar under slutet av 1500-talet och något senare. Birkarlarna förlorade 1553 sina beskattningsrättigheter av samerna, men de fick fortsätta som lappfogdar åt kronan och som handelsmän. Birkarlarna, liksom samerna, löd inte direkt under den svenska kronan. De betalade en speciell skatt och handel mellan samerna och svenska kronan (eller Europa) hade birkarlarna ensamrätt på.
Från Lappland kontrollerades huvudsakligen exporten över fisk och pälsverk. Importen från olika länder varierade -- från Spanien och Portugal köptes vin och salt, från England och Flandern tyger, från Tyskland hushållredskap och prydnadssaker samt från södra Sverige korn, vete, råg och grönsaker.

Familie/Ektefelle/partner: Sigrid. Sigrid døde, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Prost i Piteå

Notater:

I Älvsborgs lösen 1571 står: Her Anders Nicolai kyrkoherde med sin broders dotter. Han är socknens rikaste man med en förmögenhet värderad till 2294 mark 6 ör (Olof Andersson).
Ur 1574 års landskapshandlingar: Kyrkoherden i Piteå Her Anders Nilsson hver lidit skada i det att prästgården är för en år sedan igenom vådeld uppbrunnen. (Olof Andersson).
Ur 1592 års landskapshandlingar: Her Anders i Piteå på ett hemman i öjebyn frihet för alla utlagor därpå hans brev datum 10 december anno 1591. Skattepenningar 4 mr 7½ ör. Skattesmör 3 # 19 mr. (Olof Andersson).
Ur 1595 års landskapshandlingar: Efter km brev datum den 9 oktober anno 1593 haver Her Anders i Piteå för ett hemman benämnt Hampnen i Piteå socken. Skattejorden 28 mr 2 öresland, mantal 1, Penningar 5 mr 5 ör 6 d, Smör 3 # 15 mr, Samfong 4 st. (Olof Andersson).
År 1593 efterlåter konung Sigismund her Anders att njuta hans hemman, Hampne gården ben., fritt för alla utlagor, både vissa och ovissa, emedan han hade haft omak med att rannsaka rå och rör emellan Sverige och Ryssland och de lappar "som äro vane att göra oss Crononesina rättigheter och sin skatt". Det k. bref år 1583, hvarigenom han förordnades till prost i norra prosteriet, är ett vackert vittnesbörd om öfverhetens förtroende till honom. (Johan Nordlander)
I landskapshandlingar 1601 kallas han för salige Her Anders (Olof Andersson).
Hans hustru, hvars namn nu ej är kändt, var sannolikt från Stockholm. I stadens tänkebok för 1596 den 5 juli heter det: "Herr Anders i Piteå klagar till Lars Holgersson, att honom och hans medarfvingar skett orätt i arfskiftet efter Lars Holgerssons hustru". Förmodligen var den aflidna syster till herr Anders' hustru.
Från khden Anders' Nicolai tid förskrifver sig ett Piteå kyrka tillhörigt antependium med årtalet 1589 insydt, ett för sin tid särdeles prydligt arbete af inhemskt ursprung. I ena hörnet äro broderade åtskilliga initialer, som med säkerhet antyda namnen på gifvarna, hvilka torde varit prosten och några medlemmar af hans familj: AN (prosten), MJD (prostinnan), AMAD och KAD (prostdöttrarne).
Af barnen äro kända: Nicolaus, faderns efterträdare som khde; Anders Andersson; Äfven en icke namngifven dotter omtalas.

Familie/Ektefelle/partner: M.J.D Johansdotter. M.J.D ble født 1525 , Stockholm, Sverige; døde, Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Prost

Notater:

Född på föräldrahemmanet Hamnen i Öjebyn, Piteå (BD).
Efter föregående studier prästvigd 1581 blev han förmodligen kort därpå faderns medhjälpare, bekräftade såsom kapellan i Piteå Uppsala mötes beslut 1593 och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på offentliga uppdrag deltog i gränskommisionens arbeten. Han intygar nämligen 1596, att årets kyrkekornslängd brunnit upp, då han nästförlidne vår miste sitt hus genom vådeld, varför noggrann redovisning ej kunde givas.
I Uppsala domkapitels protokoll för 30 april 1600 heter det:" Begärde d:n Nicolaus sacellanus i Pthe bliwa sui parentis defunci successor (sin avlidne faders efterträdare), han kom vid ministerium anno 1581. Sententia: Efter han varit 19 åhr in ministerio och sochnen begärer honom och han kan Lapmåll och elliest är der kunnig och weet deras säder: deföre blef samtyckt, att han må blifue parentis sui successor" Han tillträdde alltså pastoratet 1600.
I inledningen till Arvidsjaur är omtalat, huru de förberedande åtgärderna för Piteå lappmarks utbrytande till eget gäll kommo att vila på kyrkoherde Nils, men att lapparnas önskan att få behålla honom som själasörjare lämnades utan avseende och särskild pastor tillsattes 1608. Då denne i sitt sätt att sköta tjänsten icke rättades sig efter de givna förordningarna, fann man bäst att återgå till den gamla ordningen, varför herr Nils genom kungligt brev 9 febr 1614 ånyo sig sig anförtrodd själavården i Piteå lappmark, som alltså återföll som annex under moderkyrkan. I den inlaga varmed han 17 jan samma år uppvaktat Kungl. Maj:t för vinnande av detta mål, hade han bl.a förbundit sig att till lappska överflytta några för lapparnas kristendomsundervisning nödvändiga böcker.
Ett av riks- och kommarråden 6 okt 1615 utfärdat brev omförmäler, att herr Nils, som med kollationsbrev av ärkebiskop Petrus Kenicius var återinsatt i sin gamla lappmarkstjänst, lovat att låta komma på thet Lappeska tungomålet Cathechesin Lutheri och de förnämligaste psalmer och evangelia, för vilket omak och arbete han begärt att få njuta något underhåll.
Han tillerkändes 24 t:r spannmål årligen, vilka första gången utkvitterades 1616. Det är om denna restitution han talar i förordet till sin 1619 utgivna lappska sångbok, däri han tackar konungen för sin återvunna befattning...
Samma år som sångboken utkom en lappsk ABC-bok, likaledes utarbetad av herr Nils och dessa böcker ha äran att vara de första tryckta arbetena på lappska språket... Erhöll 24 sept 1617 av Gustaf II Adolf uppdrag inrätta en lappskola där 6 lappynglingar årligen skulle åtnjuta instruktion i bokliga konster. Meningen var att en del av dessa lappgossar sedan skulle fortbildas till präster. Skolan flyttades sedan till Lycksele (AC) under namnet Skytteanska skolan....
I likhet med fadern drev han handel med lapparna och upptages 1613 bland de birkarlar, som erlade tull, ehuru regeringen 1611 förbjudit prästerna sysslande med dylika affärer.
Kyrkoherde Nils Rehn beklädde prostämbetet i norra kontraktet åtminstone från år 1615 till sin död, som inträffade i maj 1628. Eftermälet lyder "att han var nitisk om Guds ära i gemen och i synnerhet om lappskolan i Piteå". Gift med hustrun Margareta, som dog fyra år efter sin man. Till Piteå kyrka gavs annandag påsk 1632 i testamente efter henne 10 daler.(Härnösands stifts herdaminne)

Nicolaus giftet seg med MargaretaPiteå, Norrbotten, Sverige. Margareta døde 1632, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]