Herse Fahlesson Bure

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hövitsman i Norrland.

Notater:

VARNING!!!
Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
/ Urban Sikeberg
Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. (Han blev falskeligen bjuden på bröllop i Lövångers kyrka). Begravd i Lövångers kyrka. Mandråparen blev steglad till döds på Kallholmen. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.
Bureå
Strax norr om Lövånger ca 3 mil eller 2 mil söder om Skellefteå ligger Bureå. Här finns det rester efter ett kloster sedan den tid vi alla var katoliker. Klostret startades av Härse Faleson of Byrestad och senaste abboten Bure her Joh med 14 bröder fanns fram till nedläggningen på 1550 talet. Klostret låg nedströms några hundra meter från kyrkan men på södra sidan om Bure älv på det som idag kallas Klosterholmen. Tyvärr har man byggt nya hus så det finns inte mycket kvar att se. En av bröderna ligger begravd på okänd plats i Lövånger sedan han blivit ihjälslagen av Kasarna som sägs vara innevånarna i byn Kåsböle mellan Lövånger och Bureå. Huruvida det är densamme Rickard som fick avstå fiskerätten i Rickleån till svenska kronan för att han slagit ihjäl en munk berättar inte historien.
Bure kloster
"Bura kloster, den stichtade Härse Falesson ab Birstad och började bygga på en homla uti Bure åminna, det blev av hans son Oluf fullbordat, der voro 14 bröder förutom abboten".
Så börjar Johannes Buréus sin beskrivning av "Bure kloster", när han som Sveriges förste riksarkivarie besöker Bureå år 1601. Med dessa rader börjar också den skrivna historien om klostret. Huruvida det legat ett kloster i Bureå eller inte, har forskare tvistat om alltsedan Buréus besök. De flesta har betvivlat hans ord och förklarat berättelsen med att Buréus antagligen "bättrat" på historien för att få en finare släkttavla. Buréus var nämligen bördig från byn på sin mors sida och antog namnet Buréus när han adlades.
Dagen forskare har i stället velat göra gällande att det varit ett medletida gille och inte ett kloster som legat på platsen. Gillen var under medeltiden en motsvarighet till våra tiders ordenssällskap och hade som främsta uppgift att hjälpa och värna om sina medlemmar. Oftast stod de i beskydd av något kloster. Vad som nu än funnits på Klosterholmen, som platsen idag kallas, så har det gett upphov till sägner och traditioner, som ännu fortlever i bygden. På den idag helt uppgrundade holmen kan man se lämningar efter åtta byggnader. Genom åren har flera fynd gjorts, bl a av bastomspunna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar. Det finaste fyndet är en sk bierhahn - allmänt kallad Buretuppen. Det är en fyra centimeter hög bronstupp, som en gång suttit som handtag på en tappkran till en öltunna. Genom jämförbara fynd kan den dateras till slutet av 1400-talet.
Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.I Bureälven ligger en ö som utpekas som "munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland. Ända fram till vårt sekel lekte barnen i Bureå med "monkbann" - ett snöre på vilket man trätt upp ryggkotor av fisk. Kan denna lek ha de katolska munkarnas radband som förebild?
Sägner om män i fotsida gråkåpor och en nergrävd klosterskatt talar för att det trots allt kan finnas en viss sanning i Buréus beskrivning. Den omtalade skatten ska under orostid ha grävts ned av munkarna i "Dräkamaln", ett stort klapperstensfält på norra sidan av Bureberget.

Herse giftet seg med Ätte Olofsdotter 1375, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Ätte (datter av Olov Dalkarl Jättes) ble født 1355 , Burträsk, Sverige; døde 1385, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde

Notater:

Gift med en okänd kvinna 1404. Han skall enligt Johan Bure ha varit far till fyra bröder: Anders, Fale, Olof och Jon. Fale fanns knappast.
Bodde på stammgården (troligen Bureå 2) i kung Birjers tid och fullbordade Bure kloster, som bestod av en Abbot och 12 bröder. Han kallades "Gamle Olof". Uppges vara den förstfödde i Bureå. Skall ha varit son till den lärde Härse, som gick med silverskenor och silverbälte. Olof besatt sin faders gård Bure i Skellefteå och byggde Bure kloster på en holme i Bureälven.
(Ulf Sikeborg)
Olof Hersesson Bure The Old, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.
Härifrån kan man se släktleden som icke belagd kuriosa.
Källa: Bönder och gårdar i Ske-å socken (Ulf Lundström) och övrig publikationer.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Underlagsman i Västerbotten

Notater:

Fale Olofsson,
född 1415.Riddare, Hövitsman.
Underlagman i Västerbotten. (TB,US). Enligt Johan Bures släktbok har Jon Svensson till denne uppgivit att hans farfars far var hövitsmannen Fale Olofsson (som JB skriver med tillnamnet Bure). Denne har i JB:s genealogier införts som bror till den västerbottniske underlagmannen Anders Olofsson i Bure. Enligt Urban Sikeborg ger Jon Svenssons redo- görelse för sin far och farfar ett trovärdigt intryck. Men kopplingen till JB:s familj är enligt honom inte historiskt hållbar. Det svaga underlaget med endast en noterad sagesman och jämförelsevis få personuppgifter, gör att denna familj inte kan räknas som en särskild sidolinje av Bureätten
(Ur artikeln i Släktforskarnas årsbok 1996 "Johan Bures släktbok över Bureätten, tillkomst och tillförlitlighet" av Urban Sikeborg).
Fale Olofsson Bure , levde till 1397, en förståndig och tapper Riddare, Hövitsman för Krigsfolket i Konung Albrekts tid,
Bodde i Bure, Gift med Gunhild Svensdotter från Ramhälla, med viken han hade många barn ( se sid, 18 )
Källa: Bure-Ätten, En utredning om bure-Ätten. I huvudsak bygd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Commendör - Capten Carl Ulrik Af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommare 1982 av Elof Lindmark Skellefteå

Fale giftet seg med Gunhild Svensdotter 1444, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Gunhild ble født 1420 , Ramshäll, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde

Notater:

Bonde på fädernegården i Bureå, Skellefteå sn. Enligt Johan Bureus sägs han ha haft två söner och nio döttrar. Besatt sin faders gård, där Johan [i] Bure (dvs Jon Olofssons sonsons son) bodde 1601, sunnan ån. (Berättat av Olofs sonsons dotterson, länsman Olof Nilsson.)

Familie/Ektefelle/partner: Ingeborg Olufsdatter. Ingeborg døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Anna giftet seg med Anders Klaesson Grubbe 1444, Umeå, Västerbotten, Sverige. Anders (sønn av Klas Ingemarsson Grubbe) ble født 1421 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1445, Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Underlagsman i Västerbotten, Bonde i Bure 6.

Notater:

Hade sin gård på de marker som senare kom att bli Nr: 6 i bureå by. Kom troligen före byggdes senare. Fick 6 barn.
Han var underlagman i Västerbotten. (Troligen detsamma som landshövding.) Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400 och bosatte sig helt nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Man får räkna med att den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som inskeppades. Underlagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn.
Svårt att fastställa vem av Bureätten som först kom till Bureå i Skellefteå, men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade klosterruinerna finns. Det står skrivet att en dotterson till Härse, även han en av Bureätten, vid namn Nils Hansson bodde på underlagman Anders Olofsson Bures gård. Denna Nils Hansson var bonde på hemmanet nr 6 i Bureå åren 1583-1606 och var gift med en flicka från Falmark.
Källa: Bureätten . En utredning om Bure-Ätten. I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa: Bönder och gårdar i skellefteå socken 1539 - 1650 skriven av Ulf Mannberg sidorna 389 - 393 Bureå 1-2 Skellefteå
Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 3
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 9 - 12 , Fjortonde och femtonde Generationen )
Enligt Släkttraditionen underlagman i Västerbotten och bosatt i Bure, Skellefteå. Torde vara den äldste historiskt säkerställde medlemmen av Bure-ätten. (Källa: Urban Sikeborg)
Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början.
Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson
(Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två
gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale)
I Härnösand finns två organisationer med namn efter släkten Bure:
1) Burestiftelsen, som stöder teknisk utbildning, utveckling och företagsamhet i Härnösand med omnejd, är äldst av de båda och har sitt namn efter Anders Bure (eller Andreas Bureus, den latiniserade formen). Han brukar kallas den svenska kartografins fader. 2) Bureanska föreningen stöder humanistisk utbildning och forskning inom Mitthögskolan.
Den har sitt namn av Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus).
Han ses som den svenska fornforskningens och särskilt runologins fader.
De här båda herrarna från vår tidigaste stormaktstid var kusiner och tillhörde den kanske mest kända norrländska släkten av alla. Den kan anses vara väl bestyrkt bakåt till ungefär mitten av 1400-talet, då en Anders Olofsson i Bure (nuvarande Bureå ett par mil söder om Skellefteå) bör ha kommit till världen. En tidig sidolinje tog namnet Burman, en mycket stor norrländsk släkt. Dit hör bland annat en känd Härnösandslektor, Fale Burman, som var verksam vid Härnösands gymnasium ca 20 år kring sekelskiftet 1800. Han är känd bland annat för sina utförliga beskrivningar av Jämtlands vägar, broar och övriga kommunikationsleder.
Namnet Fale för oss över till myten. Det fanns på 1500-talet en sägen – ja, att det är en sägen vet vi nu, men på 1500-talet sågs det som historisk sanning! – om både en Fale den äldre, som skulle ha varit med Erik den helige på korståg till Finland vid mitten av 1100-talet, och en Fale den yngre, som i början av 1200-talet stod på den Eriksska ättens sida i striderna mot den Sverkerska ätten och verksamt bidrog till Erikarnas seger vid Lena 1208. Han skulle ha varit från Norrland.
Den mäkta lärde Johan Bure kände förstås till den här myten. Han var, liksom även kusinen Anders, en för sin tid lysande genealog. Han band ihop sin egen släkt, som han förtjänstfullt kartlade ner till 1400-talet, med myten om medeltidens Fale. Ja, han ansåg sig kunna visa att Bure-ätten stammade från Fale den äldre.
Det skedde under en lång Norrlandsresa 1601-1602, varifrån han också samlade mängder av material angående dialekter, dagligt liv, befolkning m.m. Den viktigaste inspirationen för kopplingen bakåt till myten fick han vid ett besök i Sköns socken (nära nuvarande IKEA). Där visades han av kyrkoherden på en gravsten som påstods vara Fale den yngres. Han hade haft sin gård där och varit lagman för ungefär nuvarande Västernorrlands och Jämtlands län. Gården hette Byrestadh, varav vi i dag har namnet Birsta.
Namnet Fale är avlett av ett äldre Fartheign, som inte var så ovanligt i mellersta Norrland under medeltiden. Sannolikt var gravstenen i Skön i verkligheten rest över en underlagman i Medelpad, Farthäghn den unge, som återfinns i flera dokument.
Man får akta sig för att i våra dagar se Johan Bures sammankoppling av sin släkt med sägner som något medvetet falsarium. På den här tiden var man inte kritisk mot sina källor på det sätt man är i dag. Man trodde på mycket som vi nu direkt avfärdar som fria fantasier. Ett exempel: vår siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus, skrev som landsflyktig sitt mäktiga verk om götarnas och svearnas historia. Det kom ut ett par decennier före Johan Bures födelse, och det har han säkert läst. Där förs de svenska kungarnas härstamning tillbaka ända till Bibelns Noa!
Ett par generationer efter Johan Bure försöker den mycket lärde Uppsalaprofessorn Olaus Rudbeck visa i sin Atlantica att praktiskt taget all kultur i hela världen, inklusive den grekisk-latinska, har sitt ursprung här uppe i Manheim, som han kallar Norden. Och ännu ett par generationer senare tror naturvetaren Carl von Linné att svalorna övervintrar på sjöbottnarna!
Johan Bures koppling till medeltidsmyter började ifrågasättas på allvar under 1700-talets andra hälft, bl a av den lärde Härnösandsbiskopen J G Nordin.

Anders giftet seg med Malin "Bur-Mariet" Jonsdotter Bure 1446, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Malin ble født 1430 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1498, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Per Fahlesson Bure en myndig man i Nordland, Bodde på Fädernegården i Bure

Familie/Ektefelle/partner: Helena Larsdotter. Helena ble født 1447 , Nordmaling, Sverige; døde, Bistra, Skön, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde

Notater:

Joen Olofsson bodde på Stam-Gården nummer 2 i Bureå By Skellefteå.
Fick 5 söner och 6 döttrar

Joen giftet seg med Cecilia 1489, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Cecilia døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Birlkarloch Underlagman

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Underlagman i Västerbotten

Notater:

Jacob Andersson Bure, Under lagman för Wästerbotten, efter sin fader,
Bosatt på Bureholmen, enligt Klercyer ! gift med hustru Kålug från Grubbe, en mäkta Dejelig Människa, som födde honom 3 söner och 4 döttrar.
Källa:
Bure-Ätten en utredning om Bure-Ätten,
i huvudsak bygd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik Af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind
( sidan 9 - 14 , Fjortonde - Sextonde Generationen )
Bonde på Bureholmen, underlagman i Västerbotten (Johan Bure)
(underlagsman = landshövding)
Bosatt på Bureholm, underlagman i Västerbotten. (U Sikeborg, Släktforskarnas årsbok 1996, s. 245-286)

Jakob giftet seg med Kjellög Olofsdotter Grubbe 1472, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Kjellög (datter av Olof Grubbe) ble født 1452 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Ägde Bureå 1 år 1500. Byggde fjärde gården i Bure (där hans sonsons son Anders Danielsson bodde 1601).

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde i Röbäck.

Notater:

Anders Andersson i Röbäck " som kallar sig Burman " född omkring 1460

I Sturearkivet 1489, odaterad (troligen 1509) nämns Anders Bureman bland dem som "laagha mijnom herre vnder öghom i Wma sokn". Förfader till ärkebiskop Petrus Kenicius.

Anders giftet seg med Majret Jonsdotter 1487, Umeå, Västerbotten, Sverige. Majret ble født 1466 , Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]