Herse Falesson Bure

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Viking

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Landsdomare i Norrland.

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön.
Nämnd 1300-1314. Kan enligt (Pitepalt) vara den Fartaeghn som nämns i dokument år 1300 från Skön i Medelpad.
Pergasment brev från 1327:
Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson , Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson ,
den sistnämde var fader till Lagmannen Farteng unge.
( Johan, Petter och Nils nämns komma ifrån Norrlands ledand ätt. )
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tioende Generationen )
Farteng var av Stormans ätt och han var rik och mäktig. Ett bevis på hans rikedom var de m ånga diplom han hade som fiskerättsinnehavare. Bure förlade släktens urhem till Birsta i Skön vars namn man ansåg skulle vara Byrestad, här bodde Fale Bure d. ä och d. y.. Härifrån spred de sig upp till Västerbotten till stamgården Bure i Bureå. Birsta tillhör bevisligen gammal kultur t.ex. framgrävdes här 1835 en silverskatt som dateras till sent 800-tal, där även arabiska mynt ingår

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Fale hin Unge är ättens mest namnkunnige och ägde fädernegården Byrestad. Levde c:a 1190 i kung Knut Erikssons tid och vistades efter kungens död hos dennes omyndiga barn, såsom deras förmyndare på borgen Näs på Visingsö sydspets.
I slaget vid Älgarås 1205, när kung Sverker var ute efter att dräpa kung Knuts söner räddade Fale den äldste sonen Erik hem till sin gård i Byrestad. Fale och Erik drog, när några år gått, in i Norge för att få hjälp mot Sverker den Unge och danskarna. Jämtar, hälsingar, medelpadingar och ångermanlänningar gick söderut och stred mot kung Sverker och danskarna vid Kungslena1208 och Gestilren 1210.
De danske hjälpte kung Sverker emot herr Erik men Erik segrade vid Gefle bro och gjorde Fale till herre och förbättrade hans ärvda adelskap. Han fick en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheter och på hjälmen norska vapenyxor därför att han med norska män börjat intaga riket åt konungen. Kung Erik gav honom hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland i förläning.
Hans griftehäll med detta vapen uthugget finns bevarad i Sköns nya kyrkas vapenhus, samma vapen var målat med guld och ljusa färger och hängde på kyrkoväggen. Antingen hade han själv eller sonen Herse Bure skrivit den krönika som låg förvarad i Sköns kyrka och som innehöll det som hade hänt under Fales tid. Skölden och skriften kom på 1500-talet att hamna i Åby kyrka vid Kalmar. Fale dog 1210. Fale lät bygga Byresholms slott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka.
Här har en generation av Bureätten om vilken ingenting nämnts gått förlorad både i sägen och i historia

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Nils Fartengsson var Godsägare i Skön samt i Storuman , son till Fartäng den äldre.
( Nämnd 1324 - 1352 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar )
Vi vet också att i ett Pergament brev 1327 " se Olof Hersessons Anteckningar , Att Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas
och Anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson, Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson, den sistnämnde var fader till Lagmannen Farteng unge ( Johan, Peter och Nils nämnsa komma från Norrlands ledande Ätt ) Nikolaus Fartengsson hade 1324 donerat fisket i Indals ån som hans fader Farteng d.ä. ägt, Båda medeltida breven finns kvar i riksarkivets nmedelstids avdelning
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Elfte Generationen )
Företog 1324 en resa till Umeå som rörde fiskerättigheter. Skall då ha donerat (till vem?) fisket i "Indalså" som hans fader hade ägt. (Kan det vara han som omtalas som Nils djäkn i samma brev som Fartiegn 19 februari 1363?)

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Viking

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Vapensköld med Hjälm och böjd arm.
Nämnd från 1342 till 1363:
1342 Underlagman
1342 Jordbytesbrev mellan Fartheign unge och hans hustru Ingeborg med
Spielbude Spielbudesson
1347 Sigillvittne i Själevad, Åml
1354 Vidimation
1363 Förskälaman å jord i Hållnäs sn, Upl
Farteng var Lagman för Medelpad, samt Storuman. Nämns 1342 -1363 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar. Enligt ett pergamentbrev som är svårtytt står 1402 som dödsår men eftersom " 14 2 = 1402 tredje siffran är nästan helt borta så är det bara ett antagande och enligt brev 1327 står att Nils Fartensson var far till Lagfmannen Farteng Unge. Båda medeltida breven finns kvar på Riksarkivets medeltida avdelning.
Omnämns som lagman i Medelpad 1342 i Svea och Götha höfdingaminne. Nämnd senast 1363. Kallar sig i de gamla handlingarna för Fardens unge. På baksidan till en skifteshandling som han övervakat står: " Denne Fardens unge bodde i Skön i Medelpad, vilken har vunnit en slaktning mot de danske vid Danmarks kyrka i Uppland, varutav hon fick sitt namn, blev så där död." Denna anteckning verkar dock ha tillkommit senare. Fale skall enligt vissa uppgifter ha dött 1402.
Dörren på den gamla medeltida kyrkan i skön lär härstammat från Byreholms Slott
( Reinhold Olsson ) Mest känd är dock en grå stenhäll som ända till dess den Gamla kyrkan revs låg emellan stenporten och kyrkogången, i den nya kyrkan lade man stenen på golvet framför altarringen. Vid restaurerungen 1902 flyttades stenen slutligen ut ur kyrkan, den beskrivs ha en fris runt sin ytterkant och cirklar, i alla fyra hörnen finns malteser kors, på stenen finns finns ett kors och i detta en vid cirkel där en vapensköld är avbildad.
En vapensköld som man alltid kallat Bures Vapen. Det föreställer en krökt arm och ovanför den ett par korslagda bilor. Skön Socken anbragte den beskrivna vapenbilden som sitt Socken Sigill ( se Särbråbocken sidan 80 - 84 )
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tolfte Generationen )

Fale giftet seg med Ingeborg 1343, Skön, Sverige. Ingeborg ble født 1325 , Bistra, Skön, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hövitsman i Norrland.

Notater:

VARNING!!!
Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
/ Urban Sikeberg
Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. (Han blev falskeligen bjuden på bröllop i Lövångers kyrka). Begravd i Lövångers kyrka. Mandråparen blev steglad till döds på Kallholmen. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.
Bureå
Strax norr om Lövånger ca 3 mil eller 2 mil söder om Skellefteå ligger Bureå. Här finns det rester efter ett kloster sedan den tid vi alla var katoliker. Klostret startades av Härse Faleson of Byrestad och senaste abboten Bure her Joh med 14 bröder fanns fram till nedläggningen på 1550 talet. Klostret låg nedströms några hundra meter från kyrkan men på södra sidan om Bure älv på det som idag kallas Klosterholmen. Tyvärr har man byggt nya hus så det finns inte mycket kvar att se. En av bröderna ligger begravd på okänd plats i Lövånger sedan han blivit ihjälslagen av Kasarna som sägs vara innevånarna i byn Kåsböle mellan Lövånger och Bureå. Huruvida det är densamme Rickard som fick avstå fiskerätten i Rickleån till svenska kronan för att han slagit ihjäl en munk berättar inte historien.
Bure kloster
"Bura kloster, den stichtade Härse Falesson ab Birstad och började bygga på en homla uti Bure åminna, det blev av hans son Oluf fullbordat, der voro 14 bröder förutom abboten".
Så börjar Johannes Buréus sin beskrivning av "Bure kloster", när han som Sveriges förste riksarkivarie besöker Bureå år 1601. Med dessa rader börjar också den skrivna historien om klostret. Huruvida det legat ett kloster i Bureå eller inte, har forskare tvistat om alltsedan Buréus besök. De flesta har betvivlat hans ord och förklarat berättelsen med att Buréus antagligen "bättrat" på historien för att få en finare släkttavla. Buréus var nämligen bördig från byn på sin mors sida och antog namnet Buréus när han adlades.
Dagen forskare har i stället velat göra gällande att det varit ett medletida gille och inte ett kloster som legat på platsen. Gillen var under medeltiden en motsvarighet till våra tiders ordenssällskap och hade som främsta uppgift att hjälpa och värna om sina medlemmar. Oftast stod de i beskydd av något kloster. Vad som nu än funnits på Klosterholmen, som platsen idag kallas, så har det gett upphov till sägner och traditioner, som ännu fortlever i bygden. På den idag helt uppgrundade holmen kan man se lämningar efter åtta byggnader. Genom åren har flera fynd gjorts, bl a av bastomspunna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar. Det finaste fyndet är en sk bierhahn - allmänt kallad Buretuppen. Det är en fyra centimeter hög bronstupp, som en gång suttit som handtag på en tappkran till en öltunna. Genom jämförbara fynd kan den dateras till slutet av 1400-talet.
Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.I Bureälven ligger en ö som utpekas som "munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland. Ända fram till vårt sekel lekte barnen i Bureå med "monkbann" - ett snöre på vilket man trätt upp ryggkotor av fisk. Kan denna lek ha de katolska munkarnas radband som förebild?
Sägner om män i fotsida gråkåpor och en nergrävd klosterskatt talar för att det trots allt kan finnas en viss sanning i Buréus beskrivning. Den omtalade skatten ska under orostid ha grävts ned av munkarna i "Dräkamaln", ett stort klapperstensfält på norra sidan av Bureberget.

Herse giftet seg med Ätte Olofsdotter 1375, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Ätte (datter av Olov Dalkarl Jättes) ble født 1355 , Burträsk, Sverige; døde 1385, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde

Notater:

Gift med en okänd kvinna 1404. Han skall enligt Johan Bure ha varit far till fyra bröder: Anders, Fale, Olof och Jon. Fale fanns knappast.
Bodde på stammgården (troligen Bureå 2) i kung Birjers tid och fullbordade Bure kloster, som bestod av en Abbot och 12 bröder. Han kallades "Gamle Olof". Uppges vara den förstfödde i Bureå. Skall ha varit son till den lärde Härse, som gick med silverskenor och silverbälte. Olof besatt sin faders gård Bure i Skellefteå och byggde Bure kloster på en holme i Bureälven.
(Ulf Sikeborg)
Olof Hersesson Bure The Old, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.
Härifrån kan man se släktleden som icke belagd kuriosa.
Källa: Bönder och gårdar i Ske-å socken (Ulf Lundström) och övrig publikationer.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Underlagsman i Västerbotten

Notater:

Fale Olofsson,
född 1415.Riddare, Hövitsman.
Underlagman i Västerbotten. (TB,US). Enligt Johan Bures släktbok har Jon Svensson till denne uppgivit att hans farfars far var hövitsmannen Fale Olofsson (som JB skriver med tillnamnet Bure). Denne har i JB:s genealogier införts som bror till den västerbottniske underlagmannen Anders Olofsson i Bure. Enligt Urban Sikeborg ger Jon Svenssons redo- görelse för sin far och farfar ett trovärdigt intryck. Men kopplingen till JB:s familj är enligt honom inte historiskt hållbar. Det svaga underlaget med endast en noterad sagesman och jämförelsevis få personuppgifter, gör att denna familj inte kan räknas som en särskild sidolinje av Bureätten
(Ur artikeln i Släktforskarnas årsbok 1996 "Johan Bures släktbok över Bureätten, tillkomst och tillförlitlighet" av Urban Sikeborg).
Fale Olofsson Bure , levde till 1397, en förståndig och tapper Riddare, Hövitsman för Krigsfolket i Konung Albrekts tid,
Bodde i Bure, Gift med Gunhild Svensdotter från Ramhälla, med viken han hade många barn ( se sid, 18 )
Källa: Bure-Ätten, En utredning om bure-Ätten. I huvudsak bygd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Commendör - Capten Carl Ulrik Af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommare 1982 av Elof Lindmark Skellefteå

Fale giftet seg med Gunhild Svensdotter 1444, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Gunhild ble født 1420 , Ramshäll, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde

Notater:

Bonde på fädernegården i Bureå, Skellefteå sn. Enligt Johan Bureus sägs han ha haft två söner och nio döttrar. Besatt sin faders gård, där Johan [i] Bure (dvs Jon Olofssons sonsons son) bodde 1601, sunnan ån. (Berättat av Olofs sonsons dotterson, länsman Olof Nilsson.)

Familie/Ektefelle/partner: Ingeborg Olufsdatter. Ingeborg døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Anna giftet seg med Anders Klaesson Grubbe 1444, Umeå, Västerbotten, Sverige. Anders (sønn av Klas Ingemarsson Grubbe) ble født 1421 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1445, Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Underlagsman i Västerbotten, Bonde i Bure 6.

Notater:

Hade sin gård på de marker som senare kom att bli Nr: 6 i bureå by. Kom troligen före byggdes senare. Fick 6 barn.
Han var underlagman i Västerbotten. (Troligen detsamma som landshövding.) Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400 och bosatte sig helt nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Man får räkna med att den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som inskeppades. Underlagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn.
Svårt att fastställa vem av Bureätten som först kom till Bureå i Skellefteå, men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade klosterruinerna finns. Det står skrivet att en dotterson till Härse, även han en av Bureätten, vid namn Nils Hansson bodde på underlagman Anders Olofsson Bures gård. Denna Nils Hansson var bonde på hemmanet nr 6 i Bureå åren 1583-1606 och var gift med en flicka från Falmark.
Källa: Bureätten . En utredning om Bure-Ätten. I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa: Bönder och gårdar i skellefteå socken 1539 - 1650 skriven av Ulf Mannberg sidorna 389 - 393 Bureå 1-2 Skellefteå
Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 3
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 9 - 12 , Fjortonde och femtonde Generationen )
Enligt Släkttraditionen underlagman i Västerbotten och bosatt i Bure, Skellefteå. Torde vara den äldste historiskt säkerställde medlemmen av Bure-ätten. (Källa: Urban Sikeborg)
Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början.
Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson
(Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två
gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale)
I Härnösand finns två organisationer med namn efter släkten Bure:
1) Burestiftelsen, som stöder teknisk utbildning, utveckling och företagsamhet i Härnösand med omnejd, är äldst av de båda och har sitt namn efter Anders Bure (eller Andreas Bureus, den latiniserade formen). Han brukar kallas den svenska kartografins fader. 2) Bureanska föreningen stöder humanistisk utbildning och forskning inom Mitthögskolan.
Den har sitt namn av Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus).
Han ses som den svenska fornforskningens och särskilt runologins fader.
De här båda herrarna från vår tidigaste stormaktstid var kusiner och tillhörde den kanske mest kända norrländska släkten av alla. Den kan anses vara väl bestyrkt bakåt till ungefär mitten av 1400-talet, då en Anders Olofsson i Bure (nuvarande Bureå ett par mil söder om Skellefteå) bör ha kommit till världen. En tidig sidolinje tog namnet Burman, en mycket stor norrländsk släkt. Dit hör bland annat en känd Härnösandslektor, Fale Burman, som var verksam vid Härnösands gymnasium ca 20 år kring sekelskiftet 1800. Han är känd bland annat för sina utförliga beskrivningar av Jämtlands vägar, broar och övriga kommunikationsleder.
Namnet Fale för oss över till myten. Det fanns på 1500-talet en sägen – ja, att det är en sägen vet vi nu, men på 1500-talet sågs det som historisk sanning! – om både en Fale den äldre, som skulle ha varit med Erik den helige på korståg till Finland vid mitten av 1100-talet, och en Fale den yngre, som i början av 1200-talet stod på den Eriksska ättens sida i striderna mot den Sverkerska ätten och verksamt bidrog till Erikarnas seger vid Lena 1208. Han skulle ha varit från Norrland.
Den mäkta lärde Johan Bure kände förstås till den här myten. Han var, liksom även kusinen Anders, en för sin tid lysande genealog. Han band ihop sin egen släkt, som han förtjänstfullt kartlade ner till 1400-talet, med myten om medeltidens Fale. Ja, han ansåg sig kunna visa att Bure-ätten stammade från Fale den äldre.
Det skedde under en lång Norrlandsresa 1601-1602, varifrån han också samlade mängder av material angående dialekter, dagligt liv, befolkning m.m. Den viktigaste inspirationen för kopplingen bakåt till myten fick han vid ett besök i Sköns socken (nära nuvarande IKEA). Där visades han av kyrkoherden på en gravsten som påstods vara Fale den yngres. Han hade haft sin gård där och varit lagman för ungefär nuvarande Västernorrlands och Jämtlands län. Gården hette Byrestadh, varav vi i dag har namnet Birsta.
Namnet Fale är avlett av ett äldre Fartheign, som inte var så ovanligt i mellersta Norrland under medeltiden. Sannolikt var gravstenen i Skön i verkligheten rest över en underlagman i Medelpad, Farthäghn den unge, som återfinns i flera dokument.
Man får akta sig för att i våra dagar se Johan Bures sammankoppling av sin släkt med sägner som något medvetet falsarium. På den här tiden var man inte kritisk mot sina källor på det sätt man är i dag. Man trodde på mycket som vi nu direkt avfärdar som fria fantasier. Ett exempel: vår siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus, skrev som landsflyktig sitt mäktiga verk om götarnas och svearnas historia. Det kom ut ett par decennier före Johan Bures födelse, och det har han säkert läst. Där förs de svenska kungarnas härstamning tillbaka ända till Bibelns Noa!
Ett par generationer efter Johan Bure försöker den mycket lärde Uppsalaprofessorn Olaus Rudbeck visa i sin Atlantica att praktiskt taget all kultur i hela världen, inklusive den grekisk-latinska, har sitt ursprung här uppe i Manheim, som han kallar Norden. Och ännu ett par generationer senare tror naturvetaren Carl von Linné att svalorna övervintrar på sjöbottnarna!
Johan Bures koppling till medeltidsmyter började ifrågasättas på allvar under 1700-talets andra hälft, bl a av den lärde Härnösandsbiskopen J G Nordin.

Anders giftet seg med Malin "Bur-Mariet" Jonsdotter Bure 1446, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Malin ble født 1430 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1498, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Per Fahlesson Bure en myndig man i Nordland, Bodde på Fädernegården i Bure

Familie/Ektefelle/partner: Helena Larsdotter. Helena ble født 1447 , Nordmaling, Sverige; døde, Bistra, Skön, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde

Notater:

Joen Olofsson bodde på Stam-Gården nummer 2 i Bureå By Skellefteå.
Fick 5 söner och 6 döttrar

Joen giftet seg med Cecilia 1489, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Cecilia døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Birlkarloch Underlagman

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Underlagman i Västerbotten

Notater:

Jacob Andersson Bure, Under lagman för Wästerbotten, efter sin fader,
Bosatt på Bureholmen, enligt Klercyer ! gift med hustru Kålug från Grubbe, en mäkta Dejelig Människa, som födde honom 3 söner och 4 döttrar.
Källa:
Bure-Ätten en utredning om Bure-Ätten,
i huvudsak bygd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik Af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind
( sidan 9 - 14 , Fjortonde - Sextonde Generationen )
Bonde på Bureholmen, underlagman i Västerbotten (Johan Bure)
(underlagsman = landshövding)
Bosatt på Bureholm, underlagman i Västerbotten. (U Sikeborg, Släktforskarnas årsbok 1996, s. 245-286)

Jakob giftet seg med Kjellög Olofsdotter Grubbe 1472, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Kjellög (datter av Olof Grubbe) ble født 1452 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Ägde Bureå 1 år 1500. Byggde fjärde gården i Bure (där hans sonsons son Anders Danielsson bodde 1601).

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde i Röbäck.

Notater:

Anders Andersson i Röbäck " som kallar sig Burman " född omkring 1460

I Sturearkivet 1489, odaterad (troligen 1509) nämns Anders Bureman bland dem som "laagha mijnom herre vnder öghom i Wma sokn". Förfader till ärkebiskop Petrus Kenicius.

Anders giftet seg med Majret Jonsdotter 1487, Umeå, Västerbotten, Sverige. Majret ble født 1466 , Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hövitsman i Medelpad

Notater:

I Byrestad Hövitsman i Medelpad

Familie/Ektefelle/partner: Margareta Boosdotter. Margareta ble født 1485 , Helsingland, Sverige; døde, Byrestad, Skön, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Nevnes 1539-1557. Olof Jonsson hade 1543 16 spannland åker ( 2, 6 hektar ) samt 16 lass äng.
År 1553 fanns det 18 kor på gården.
På vintertinget 1549 fick Olof Jonssons hustru böta 3 mark för att honhade beskyllt Nils under berget (Bergsbyn) för att vara tjuv.
Hon kunde inte bevisa sitt påstående.
Olof Jonsson jagade säl 1553 tillsammans med Karl Mosesson på Bureå 8 Skellefteå.
Han jagade 1557 med Hans Andersson på Bureå 6 skellefteå.
De hade en båt och 12 nät. Fångsten bestod av 4 sälar.
Olof Jonsson fiskade 1553 i Malån tillsammans med Tomas Erssoni Norsjö, Clement Kettilsson i Norsjö samt Herman Jönsson i Böle.

Olof Jonsson var sexman 1554. Tilsammans med 5 andra personer skulle de vårda kyrkans egendom.
Han var nämndeman 1539 - 1543. samt 1553 - 1554.
Dessutom var han köpman 1543, och 1556 - 1557.
År 1543 handlade han med ryssarna på Torneå marknad,
Han betalade 1555 skinntull för 3 rävar.
Hustrun Sigrid ge gården i tioendelängderna 1558 och 1560.

Olof giftet seg med Sara (Sigrid) Nilsdotter 1520, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Sara ble født 1470 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Landsköpman i Grubbe.

Notater:

Landsköpman i Grubbe Umeå. Underlagman. Född i Grubbe Umeå. Birkarl, landsköpman, förlänades bl.a. skatteuppbörden från samerna i socknen 1526 [SBL, bd. 17, sid. 341]. Skall tillika ha varit underlagman i Västerbotten [Genealogica 53], men belägg för detta saknas. Stamfar för släkten Grubb
Anders Persson var på sin tid en betydande man. förutom storbonde var han även landsköpman och blev år 1526 fogde över Umeå Lappmarker. Han nämnes bl.a. som den " myndige landsköpmannen och lappefaren " Genom Gustaf 1:s registratur är A.P. klart identifierad.
Konungens intresse av att öka lapskatten spåras första gången år 1526 då han med välbehag, jag lyssnade till ett förslag av den förfarne borgmästaren i Uppsala, Staffan Henriksson, väl förtrogen med förhållandena i norra Sverige, om att förbättra avkastningen av Umeå Lappmark genom att förläna denna till storbonden Anders Persson i Grubbe. I oktober samma år bekräftades detta genom brev och erhöll Anders konungens sakören och ränta samt det ej oviktiga uppdraget att för kunglig räkning där uppköpa åtskilliga varor såsom älghudar, bockskinn,tran etc, Som motprestiation skulle han årligen erlägga två timmer mårdskinn ( ett timmer = 40 st ) i skatt, viken han årligen skulle förbättra med 10 st skinn, Källa; Bure-Ätten en utredning om bure-Ätten , I huvudsak bygd på utdrag ur skrifter efterlämnadr av Comendör Capten carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskriveter , utredd och utskrivet sommaren 1982 av elof lindmark Skellefteå Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind sidan

Familie/Ektefelle/partner: Mariet Jakobsdotter Bure. Mariet (datter av Jakob "Jakob Lagman" Andersson Bure og Kjellög Olofsdotter Grubbe) ble født 1473 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1529, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Född i Bure, Skellefteå lfs. Död före 1539 i Kåge, Skellefteå lfs. Underlagman i Västerbotten. Bosatt på Grande-godset i Kåge, Skellefteå lfs. Nämnd i ett pergamentsbrev utfärdat av äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 i Skellefteå. Johan Bure: Anders Jacobsson i Kåghe, som fick h. Malin, gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Joh Magnus, Archep. Upsal. ächtade medh sit? bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefwerska hu Gunborg. Sedan utlöste han hennes son Påwel skrifware medh stilla penningar, nemblig 50 timber gråwärk, timbret? för 2 mk och 2 klippare för 28 mk Ao 1550. (Johan Bure) Gift med Malin Andersdotter.
Anders Jakobsson Bure, Under lagman i Wästerbotten, ( den tredje generationen å rad som innehade denna tjänst )
Bosate sig t i Kåge Skellefteå på Grande - Godset som hans Svärfader Gamle Herr Anders , Kyrkoherde i Skellefteå inköpt för sin dotter Malins Del.
Äge hustrun Malin, ( hon var gamle Herr Kyrkoherden i Skellefteås Frilledotter )
( se om dess på sidan 7 )
Bonde Storkåge 4. Född omkring 1450 i Bureå, Skellefteå. Död före 1539 i Storkåge, Skellefteå.
År 1500 köptes Storkåge 4 av kyrkherden i Skellefteå., herr Anders (Andreas). Hans dotter Malin och hennes make Anders Jacobsson hade tagit över hemmanet. Då Malin var frillobarna hade hon inte arvsrätt efter faderna. När ärkebiskop Jakob Ulfsson invigde socknens kyrka 1507 utverkade han en dispens mot ersättning i pengar.
Bosatt på Grande-godset i Kåge, Skellefteå lfs. Nämnd i ett pergamentsbrev utfärdat av äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 i Skellefteå. Johan Bure: Anders Jacobsson i Kåghe, som fick h. Malin, gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Joh Magnus, Archep. Upsal. ächtade medh sit? bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefwerska hu Gunborg. Sedan utlöste han hennes son Påwel skrifware medh stilla penningar, nemblig 50 timber gråwärk, timbret? för 2 mk och 2 klippare för 28 mk Ao 1550. (Johan Bure)

Familie/Ektefelle/partner: Malin Andersdotter. Malin (datter av Anders Skellefteå, Dominus og Gölug Forsia) ble født 1489 , Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1552, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Anders Persson Grubb. Anders (sønn av Per Andersson Grubb) ble født 1470 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1543, Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Född i Bure, Skellefteå lfs. Bonde i Bure 1.
Som bodde i fädernesgården, 3 sönner, 2 döttrar

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Olof Clementsson. Olof (sønn av Clemet Olofsson) ble født Feb 1500 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde i Säbro

Notater:

Laurentius Svenonis (1543-72). Enligt Johannes Bureus,
hvilkens uppgifter dock böra upptas med en viss försiktighet, lär denne
adliga Bureättens förste närmare kände stamfader varit född 1507 och
tredje son till höfvitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margareta
Boosdotter från Hälsingland. I sin ungdom skall han insatts i Burakloster
(?), där han af sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure
lärde sig läsa och tillvändes klosterlefnaden, kom därifrån till Fransiskanerna
i Upsala och blef altarist i domkyrkan, deinde præbendam animarum
administrandam suscepit.£ Vid reformationens början begaf han sig till
Sthm och blef Olai Petri lärjunge, sändes därefter till Norrland för att befrämja
den nya kyrkoordningens införande och blef khde i Säbrå 1543, men
afböjde det af ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen
öfver Ångermanland. Fr. o. m. 1543 arrenderar han några
af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna i Säbrå. På Landstinget i
Bjärtrå 29 okt. 1568 afgaf han jämte öfriga Ångermanlandspastorer trohetsförsäkran
åt kon. Johan III. Enligt taxeringen för Älfsborgs lösen
år 1571 utgjorde khdens lösegendom: silfver 128 lod, pgr 380 mark, tenn
1½ pund, mässing 1 pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter
20, får 12, svin 12, hästar 4 för 76 mk och 1 sto för 9½ mk. Sammanlagda
värdet uppgick till 1279 mk, hvaraf tiondedelen utgafs för ändamålet.
Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gefle
skola och slutligen till Upsala. Tiondelängderna för år 1572 äro de sista,
som bevittnats af Laurentius Svenonis, men enl. uppgift skall han dött
först 1579.
G. 1541 m. Margareta Engelbertsdotter Janzonia.
Barn: Sven blef vid militien med sin faders samtycke och gjorde under sin
farbroder Jonas Bure vackra prof, »donec eum suum in censum libitina referret»ø;
Engelbertus, f. 1542, khde i Säbrå, Hsand, Själevad och sist i Luleå; Petrus, »urgente
aliquo naturæ vitio», blef handlande; Johannes, f. 24/1 1548, khde i Säbrå
n. 6; några döttrar.
Källa: Härnösands stifts herdaminnen.

Laueentius giftet seg med Margareta Engelbrektsdotter, Janzonius 1541, Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige. Margareta (datter av Engelbrekt Jansson, Janzonius) ble født 1510 , Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige; døde 1579, Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Lappfogde og Kjøpmann

Notater:

Anders er den første som tok navnet Burman. Bonde i Bure, nämnd 1547-63. Hans hemman nämns för första gången i bskl 1554 och hade bildats ur faderns.

Familie/Ektefelle/partner: Elin. Elin ble født , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Olof Olaus Mårtensson Martini. Olof (sønn av Mårten Larsson og Ingrid Olofsdotter) ble født 1500 , Teg, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1587, Gävle, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Anna Andersdotter äger gården 1569-77. Vid Älvsborgs lösen 1571 hade hon 70 lod silver, 20 mark i penningar, 5 skålpund koppar, 10 kor, 4 kvigor om 2 år, 3 kvigor om 1 år, 2 svin samt 2 hästar för 20 mark. Egendomen värderades till 606 mark och 2 öre. Till gården fanns även "barnagods" som uppgick till 41 lod silver, 100 mark i pengar samt 4 st ungerska gyllen (guldmynt). Denna egendom värderades till 293 mark.

Anna giftet seg med Anders Olofsson Olai 1540, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Anders (sønn av Olof Timmerman og Brita) ble født 3 Mar 1512 , Uppsala, Sverige; døde 3 Mar 1569, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

1) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.579

2) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.229

3) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.229, 579

Familie/Ektefelle/partner: Olof Persson. Olof (sønn av Per Hindersson) ble født , Östanbäck, Vesterbotn, Sverige; døde, Östanbäck, Vesterbotn, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Mårten Larsson. Mårten døde 1565, Teg, Umeä, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Bikarl, nämndeman

Familie/Ektefelle/partner: Anna Olofsdotter. Anna døde, Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde, Luleå 1613-1621

Notater:

Blev adlad 1624
Fungerade som pastor redan 1571 i Säbrå hos sin fader, eftersom fadern hade en begynnande ohälsa. De hemman som Gustav Vasa omhändertagit lät Johan III nu avyttra med bördsrätt åt pålitliga präster. Engelbertus kunde sålunda lösa till sig 13 1/2 Seland i Järsta, 5 Seland i Lägdom, 2 Seland i Lindom och 2 1/2 Seland i Muggärd, allt för en köpeskilling av 1308 mark. Efter sin första hustrus död 1597 bestraffades han av Uppsala domkapitel med 3 månaders avstängning för att ha tagit sig en ny hustru i förtid "in domun et thalamum". Källor: Boken om Säbrå

Kyrkoherde i Säbrå 1583 - 1586 ( 86 - 89 förenad befattning med Hans )
Kyrkoherde i Själevad 1589 -1613,
Kyrkoherde i Nederluleå åren 1614 - 1621.

Engelbert giftet seg med Elisabet Andersdotter 1570, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Elisabet (datter av Anders Olofsson Olai og Anna Andersdotter Bure) ble født 6 Sep 1549 , Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 9 Okt 1597, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Lappfogde og Lensmann

Notater:

Fogde i Lule och Pite lappmark 1584-91;. i Lule och Pite lappmark 1594; i Lule lappmark 1595-97; fogde. i Torne och Västersjö samt Kemi lappmark 1602-03; Länsman (1596. och 1600); nämndeman i Piteå (1602 12/2). Ledamot i den svenska delegation som 1595 förde gränsförhandlingar med norrmännen i Varanger; utforskade 1598 på hertig Karls uppdrag båtlederna från Torne till Västersjön och Kolahalvön och ingav s å 18/7 en utförlig rapport till kungl kansliet; deltog även i den svenska delegationen vid gränsförhandlingarna med Danmark i Sjöryd april 1602; undertecknade Uppsala mötes beslut 1593. Bosatt i Granden, Öjebyn, Piteå lfs (BD). Fick frihet för hemmanet i Granden bl a 1585 18/6. Fick ett flertal hemman och fisken fritt och i förläning, vilket av J Nordlander tolkats som att han låg bra till på högre ort och fördelaktigt skilde sig från lappfogdarna i allmänhet. A Nordberg påpekar dock att Nordlander säkerligen inte skulle gett honom så bra betyg, "om denne känt ill hans hänsynslösa och ohederliga beteende i Luleå", där Olof Burman innehade ett hemman i Björsbyn.

Familie/Ektefelle/partner: Sara Andreasdotter. Sara (datter av Andreas Johannis og Brita) ble født 1540 , Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde

Notater:

Fil.mag.i Tyskland, Rektor i Gävle 1578-1579. Kyrkoherde i Njurunda 1581-94 i Umeå 1594-1607

"Afsatt från rektoratet i Gefle på Trivialskolan på grund af sin vägran att underskrifva liturgien 1577, lefde ett par år utan tjänst i Gefle, men erhöll, som det säges, på bemedling af sedermera ärkebiskop P.Kenicius (se nedan) , kyrkoherdebefattningen i Njurunda 1580; uppbar fr. 1581 genom kgl. br. 3 febr. 1579 2 pd korn spl.; undert. ss. prost öfver Medelpad. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593 samt blef i apr. 1594 khde i Umeå."
"Gestricius, Petrus Olai. Levde 1580 i Njurunda. Levde 1594 i Umeå. Kyrkoherde. Född i Gefle. Död 1607. F. i Gefle, där fadern Olof Mårtensson var rådman. I stadens för sin tid utmärkta skola erhöll sonen förmodligen sin första utbildning, och efter att i Tyskland vunnit magistergraden förordnades han år 1570 till rektor i samma skola. Denna tjänst miste han emellertid 1577 på grund av sin vägran att underskrifva Johan III:s liturgi och skall t.o.m. en tid hållits i fängsligt förvar å Stockholms slott. Efter frigifvningen tillbragte han några år utan anställning, troligen i Gefle, under armod och betryck, sysselsatt med jordbruk, och höll enligt sägen själf på med att plöja åkern, då med en enspännare år 1580 öfverbringade honom kgl. fullmakt som kyrkoherde i Njurunda pastorat.
Såsom sådan och tillika prost i Medelpad undertecknar han Upsala mötes beslut 1593. För sina stora gåfvor och berömliga förhållande blef han efter 14 års verksamhet i denna lilla församling kallad till "den förnemblige och widhberöde Umeå församling" I Upsala Domkapitels protokoll 1 mars 1594 heter det: "De pastore Umensi conclusum est, ut dn Petrus Olavi Gestricius eo mittatur primo quoque tempore". Han tillträdde i april samma år och verkade här med högsta beröm, till dess han saligen ändade sina dagar 1607." Var far till rektorerna Niurenius (Alf Uddholms Gevaliensis, sid 29)

Familie/Ektefelle/partner: Malin Nilsdotter. Malin (datter av Nils Björnsson) ble født 1545 , Gävle, Sverige; døde 1624, Luleä, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Hon tycks ha styrt sitt stora hus, Själevads prästgård, med fast hand, och systersonen förste riksantikvarien Johan Buraeus, som på sin färd genom Norrland år 1600 såg hennes gravsten på Själevads kyrkogård, skrev i sin dagbok om henne: "Saligh morsyster i Siäla berömes allestädhes hafua warit swåra llwarsam i all gärning, hon smäktes med ingen"

Elisabet giftet seg med Engelbert Laurentii Bure 1570, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Engelbert (sønn av Laueentius Svenonis Bureus og Margareta Engelbrektsdotter, Janzonius) ble født 1542 , Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige; døde 1621, Luleä, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Per Olofsson anges vara Hövitsman över hela Västerbotten och Österbottens krigsfolk och bonde på Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå sn.
Per kallades även " BOTTNEKARL ".
Militära meriter: Anställd som Trumslagare vid Christoffer Nilssons Fänika, blev fänrik år 1579, löjtnant åren 1580 -82, Hövitsman för samma Fänika år 1583-1601, Krigs-överste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kola-hus på KOlahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02.
Hemmanet i Bergsbyn 7 bestod av 3/4 mantal eller 6 tunnland. Hade dessutom förläningar i Hedensbyn, vilket sedan blev kronohemmanet Risön. Vilket han överlåter åt sonen Könik år 1608. Fick skattefrihet för hemmanet i Bergsbyn 1587. Från år 1589 fick han 6 pund spannmål årligen, samt 10 lass höför att föda en ridhäst att bruka på sina krigsresor, Från den 10 Mars 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen som tillhörde Cronan, mot att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket därutöver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. Han dog i Bergsholmen 1608 och blev begravd i Skellefteå kyrka.

Familie/Ektefelle/partner: Margaretha Königsdotter, Kenicia. Margaretha (datter av König Olofsson og Anna Olofsdotter) ble født Feb 1552 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1610, Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Rådman i Gävle

Familie/Ektefelle/partner: Karin Andersdotter Grubb. Karin (datter av Anders Persson Grubb og Mariet Jakobsdotter Bure) ble født 1501 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde, Gävle, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Syster till ärkebiskopen i Uppsala
Källa begravd: Bureätten del I, s.224 tab 578
Källa bosatt och död: KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.351

Familie/Ektefelle/partner: Per Olofsson, Bottnekarl. Per (sønn av Olof Persson og Karin Andersdotter) ble født 1550 , Östanbäck, Vesterbotn, Sverige; døde 1608, Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Hon köpte jord i Översjäla 1648 Barnen kallade sig Bureus efter henne. Källor: Boken om Säbrå

Magdalena giftet seg med Zacharias Jonae 1598, Själevad, Örnsköldsviks, Sverige. Zacharias ble født 1 Okt 1581 , Själevad, Örnsköldsviks, Sverige; døde Mai 1638, Själevad, Örnsköldsviks, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Familie/Ektefelle/partner: Per Amundsson Klumb. Per (sønn av Amund) ble født 1580 , Klumban, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1643, Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde/Prost, Umeå 1619-1645

Notater:

Niurenius, Olof Petri. Född i Njurunda prästgård, äldste son till kyrkoherden därst., sedermera prosten Petrus Olai Gestricius i Umeå n. Födelseåret uppgifves vara 1580. Han inskrefs som stud. vid Upsala univ. 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 4 okt. 1604, begaf sig sedan till utlandet och blef inskrifven vid universitetet i Helmstedt 15 okt. 1605 på samma gång som sin landsman Domenicus Olai Arnæsius samt promoverades där till fil. mag. 1607. Efter ett kortare uppehåll vid Greifswalds univ. lät han immatrikulera sig vid univ. i Wittenberg 27 okt samma år. Omkr. 1611 torde han fått anställningvid Gefle skola, blef 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hille församling. Såsom sådan var han följande år sin svärfader ärkebiskop P. Kenicius följaktig på en visitationsresa ända upp till Torneå. Sedan khde. P Rudbeckius tillkännagifvit sin afsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 24 febr. 1618 en supplik, som af K M:t remitterades till ärkebiskopen, hvilken i brev till rikskansleren Axel Oxenstierna 7 maj 1618 i anslutning till församlingens önskan hemställde, att för den händelse Rudbeckius framhärdade i sin mening «M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är M Petri son, fordom pastoris i Uma, må komma därtill, efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, så är ock Uma en förnämlig försambling, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas» (C. Annerstedt, Upsala Univ. hist. Bih. I, s 144) Niurenius tillträdde pastoratet 1 maj 1619 och upplade redan den 19:de samma mån. en bok öfver kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utn. till prost 1623 blef han en nitisk främjare af själavården ej blott inom moderförsamlingen utan äfven bland den underlydande lappmarkens befolkning, hvilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte, som i offentliga ärenden färdades genom Norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblifna lapparna, hvilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggande af en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till, att den s.k. lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola , den s.k. Skytteanska, inrättades i Lycksele, där undervisningen började 1632. Förtjänsten af dess tillkomst kan delas mellan Skytte, hvilken genom frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans egenskap af initiativtagare, organisator och skolans förste inspektor. Till lärjungarnas nytta utgaf han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets lif, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen af en på latin affattad Lapplandsbeskrifning, hvilken ej hann bli tryckt under hans lifstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts af senare forskare (t.ex. Schefferus i hans 1673 utkomna Lapponia) Äfven var han ifrigt verksam för att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej upplefva stadskyrkans fullbordande. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, kreatursbesättningen 3 hästar, 3 fålar, 1 tjur, 3 stutar, 20 kor, 2 kvigor m.m. och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. I skrifvelse till ärkebiskopen 24 april 1638 anhåller N. att blifva förskonad från en af domkapitlet nyutnämnd 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att hafva två gifta kaplaner att löna och föda och ringa hafva till att göra. «Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter», slutar pastorn sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffade 24 sept. 1645 heldt oförmodadt efter en hård, häftig sjukdom, han begrofs i landskyrkans kor under den den sten han där låtit lägga öfver sina föräldrars grafställe. Bland hans jordiska kvarlefvor i den vid en omläggning af korets golf öppnade grafven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. (Tr. Eenfallighe och korte spörsmål öfuer wår Christeligha hufvudstyckior och troonnes articklar vti wår lille Cathechesi, eenfalligen stälte för vngdomen i Lappmarken aff O. P. N: Sthm 1632. --- Same nolmay Catechesis, thet är. Wår Christeligha hufwudh stycken, eller troos artiklar med D. Luth. förklaring vppå Lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med Lappeske scholans eghen bekostnadt procurante O. P. N. Sthm 1633 --- Efterlämnade i handskrift: Laplandia seu Descripto orbis illius Arctori, quem in remotissima Scandiæ seu Sveciæ parte Lappi inhabitant (eft. sonen Er. Plantins sv. öfvers. i utdrag af prof. K. B. Wiklund. Bidr. till Sv. Landsmålen 17:4 Ups. 1905) (Litt: N. Ahlund: Bröderna Niurenius . Västerbotten, årsbok 1924 -- 1925, s 181.) Kyrkoherde i Umeå. Prost i Umeå. Rektor i Gefle 1616. Född 1580. Död 1645-09-24.

Olaus giftet seg med Magdalena (Malin) Zackrisdotter 1625, Umeå, Västerbotten, Sverige. Magdalena (datter av Zacharias Jonae og Magdalena Engelbrektsdotter Bure) ble født 1 Sep 1604 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 24 Sep 1689, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Studier vid Gävle skola. Predikant 1614. Kapellan från 1616 till 1620 i Bygdeå (AC). Regementspräst J. Duvals regemente från 1626 till 1629. Kyrkoherde från 1630 till 1650 i Anundsjö (Y). Bonde i Bredbyn 3, Anundsjö (Y). Brukare från 1643 till 1651 i Galasjö 1, Anundsjö (Y). [1] Olof Petri Kuuth (1630-50), f. i Skellefteå, son af höfvitsmannen Per Olofsson i Bergsbyn och Margareta Kenicia (d. 1610), syster till ärkebiskop Petrus Kenicius. Han hade gått i Gefle skola, då han inskrefs i Upsala studentmatrikel 10 dec. 1606 och sattes genast i retoriska och logiska klassen. År 1614 var han predikant vid kapten Erik Johanssons kompani, en fännika Westerbottens' soldater, och for om sommaren till »Narviske åminne». Under åren 1616-20 synes han hafva varit kapellan i Bygdeå, var 1626-29 regementspräst vid J. Duvals regemente samt kom till Anundsjö år 1630 såsom khde, enär han bevittnat detta års boskapslängd för socknen. År 1644 anmälde prosten i Själevad honom hos Upsala domkapitel för horsbrott, och församlingen begärde att blifva honom kvitt. Konsistoriet befallde, att noggrann undersökning om hans lefverne skulle anställas, och ransakningens resultat blef synnerligen graverande. Den 5 febr. 1645 var Kuuth i förhör inför domkapitlet, därvid han visserligen erkände, att han fört ohöfviskt skämt med sina pigor, men förklarade, att hans afundsmän fört ransakningen. Konsistoriet trodde det ej: »Alla säga, att han en lättfärdig man af ungdomen varit hafver. I bekännen själf hafva talat lättfärdigt med dem dock med skämt; Står thett väl an en redelig prästman tentera sine pigors pudicitia.» Kuuth drog till hofs för att göra sig fri, och hofrätten förklarade, att ny ransakning skulle anställas. Allt detta drog ut långt inpå följande år, och domkapitlet såg sig nödsakadt hos hofrätten begära, att saken måtte påskyndas »på det församlingen i Anundsjö, som i 2 år utan pastore varit hafver, icke må alldeles förderfvat blifva». Ärkebiskopen, slutligen otålig öfver dröjsmålet och tydligen viss om Kuuths fällande, utnämnde mot 56 ANUNDSJÖ öfriga konsistoriales yrkande om uppskof, den af församlingen vocerade kaplanen i Vibyggerå Samuel Erici Gestrinius, som 1 maj 1646 fick tillträda Anundsjö pastorat och mottaga prästbordet med inventariesäden, boskap, hästar och åkerredskap. Men efter en resa ned till Sthm den 19 juli s. å. återkom Kuuth med K. Maj:ts besked, att han skulle tillsvidare sin lägenhet besitta och njuta ny rannsakning, då Gestrinius s. d. »måste gå som sparf från ax», såsom denne i ett ynkligt bref 4 aug. 1646 till ärkebiskop och domkapitel skrifver och klagar. Den af själfva riksfiskalen anställda undersökningen ledde ej heller till Kuuths fällande, då Hofrätten enl. bref 14 juni 1647 till Upsala domkapitel ställde saken under Guds dom. »Kuuth skall, ehuru utrustad med någorlunda gåfvor, varit en underlig man och merendels haft några gycklerier i sina predikningar samt deruti anfört otjenliga historier utan ringaste uppbyggelse», såsom Tunæus angifver. Han ägde ett hemman i Bredbyn och afled år 1650. (Udpr. 1644-46. Svea hofrätts pr. 12/6, 17/6 1646, 14/6 1647).

Familie/Ektefelle/partner: Anna Nilsdotter. Anna (datter av Nicolaus Petri Turdinus) ble født , Bygdeå, Robertfors, Vesterbotten, Sverige; døde 1652, Bredbyn, Anundsjö, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde

Notater:

Fil.mag.i Tyskland, Rektor i Gävle 1578-1579. Kyrkoherde i Njurunda 1581-94 i Umeå 1594-1607

"Afsatt från rektoratet i Gefle på Trivialskolan på grund af sin vägran att underskrifva liturgien 1577, lefde ett par år utan tjänst i Gefle, men erhöll, som det säges, på bemedling af sedermera ärkebiskop P.Kenicius (se nedan) , kyrkoherdebefattningen i Njurunda 1580; uppbar fr. 1581 genom kgl. br. 3 febr. 1579 2 pd korn spl.; undert. ss. prost öfver Medelpad. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593 samt blef i apr. 1594 khde i Umeå."
"Gestricius, Petrus Olai. Levde 1580 i Njurunda. Levde 1594 i Umeå. Kyrkoherde. Född i Gefle. Död 1607. F. i Gefle, där fadern Olof Mårtensson var rådman. I stadens för sin tid utmärkta skola erhöll sonen förmodligen sin första utbildning, och efter att i Tyskland vunnit magistergraden förordnades han år 1570 till rektor i samma skola. Denna tjänst miste han emellertid 1577 på grund av sin vägran att underskrifva Johan III:s liturgi och skall t.o.m. en tid hållits i fängsligt förvar å Stockholms slott. Efter frigifvningen tillbragte han några år utan anställning, troligen i Gefle, under armod och betryck, sysselsatt med jordbruk, och höll enligt sägen själf på med att plöja åkern, då med en enspännare år 1580 öfverbringade honom kgl. fullmakt som kyrkoherde i Njurunda pastorat.
Såsom sådan och tillika prost i Medelpad undertecknar han Upsala mötes beslut 1593. För sina stora gåfvor och berömliga förhållande blef han efter 14 års verksamhet i denna lilla församling kallad till "den förnemblige och widhberöde Umeå församling" I Upsala Domkapitels protokoll 1 mars 1594 heter det: "De pastore Umensi conclusum est, ut dn Petrus Olavi Gestricius eo mittatur primo quoque tempore". Han tillträdde i april samma år och verkade här med högsta beröm, till dess han saligen ändade sina dagar 1607." Var far till rektorerna Niurenius (Alf Uddholms Gevaliensis, sid 29)

Familie/Ektefelle/partner: Malin Nilsdotter. Malin (datter av Nils Björnsson) ble født 1545 , Gävle, Sverige; døde 1624, Luleä, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]