M.J.D Johansdotter

M.J.D Johansdotter

Kvinne 1525 -

Generasjoner:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikalt    |    Bare Tekst    |    Generasjon Format    |    Tabeller    |    PDF

Generasjon: 1

  1. 1.  M.J.D JohansdotterM.J.D Johansdotter ble født 1525 , Stockholm, Sverige; døde, Piteå, Norrbotten, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Andreas Nicolai Nilsson. Andreas (sønn av Nils Olufsson, Birkarl og Sigrid) ble født 1525 , Hamnen.Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1600, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 2. Nicolaus Andreae Rehn  Etterslektstre til dette punkt ble født 1557 , Hamnen.Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 10 Mai 1628, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige.


Generasjon: 2

  1. 2.  Nicolaus Andreae RehnNicolaus Andreae Rehn Etterslektstre til dette punkt (1.M.J.D1) ble født 1557 , Hamnen.Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 10 Mai 1628, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Prost

    Notater:

    Född på föräldrahemmanet Hamnen i Öjebyn, Piteå (BD).
    Efter föregående studier prästvigd 1581 blev han förmodligen kort därpå faderns medhjälpare, bekräftade såsom kapellan i Piteå Uppsala mötes beslut 1593 och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på offentliga uppdrag deltog i gränskommisionens arbeten. Han intygar nämligen 1596, att årets kyrkekornslängd brunnit upp, då han nästförlidne vår miste sitt hus genom vådeld, varför noggrann redovisning ej kunde givas.
    I Uppsala domkapitels protokoll för 30 april 1600 heter det:" Begärde d:n Nicolaus sacellanus i Pthe bliwa sui parentis defunci successor (sin avlidne faders efterträdare), han kom vid ministerium anno 1581. Sententia: Efter han varit 19 åhr in ministerio och sochnen begärer honom och han kan Lapmåll och elliest är der kunnig och weet deras säder: deföre blef samtyckt, att han må blifue parentis sui successor" Han tillträdde alltså pastoratet 1600.
    I inledningen till Arvidsjaur är omtalat, huru de förberedande åtgärderna för Piteå lappmarks utbrytande till eget gäll kommo att vila på kyrkoherde Nils, men att lapparnas önskan att få behålla honom som själasörjare lämnades utan avseende och särskild pastor tillsattes 1608. Då denne i sitt sätt att sköta tjänsten icke rättades sig efter de givna förordningarna, fann man bäst att återgå till den gamla ordningen, varför herr Nils genom kungligt brev 9 febr 1614 ånyo sig sig anförtrodd själavården i Piteå lappmark, som alltså återföll som annex under moderkyrkan. I den inlaga varmed han 17 jan samma år uppvaktat Kungl. Maj:t för vinnande av detta mål, hade han bl.a förbundit sig att till lappska överflytta några för lapparnas kristendomsundervisning nödvändiga böcker.
    Ett av riks- och kommarråden 6 okt 1615 utfärdat brev omförmäler, att herr Nils, som med kollationsbrev av ärkebiskop Petrus Kenicius var återinsatt i sin gamla lappmarkstjänst, lovat att låta komma på thet Lappeska tungomålet Cathechesin Lutheri och de förnämligaste psalmer och evangelia, för vilket omak och arbete han begärt att få njuta något underhåll.
    Han tillerkändes 24 t:r spannmål årligen, vilka första gången utkvitterades 1616. Det är om denna restitution han talar i förordet till sin 1619 utgivna lappska sångbok, däri han tackar konungen för sin återvunna befattning...
    Samma år som sångboken utkom en lappsk ABC-bok, likaledes utarbetad av herr Nils och dessa böcker ha äran att vara de första tryckta arbetena på lappska språket... Erhöll 24 sept 1617 av Gustaf II Adolf uppdrag inrätta en lappskola där 6 lappynglingar årligen skulle åtnjuta instruktion i bokliga konster. Meningen var att en del av dessa lappgossar sedan skulle fortbildas till präster. Skolan flyttades sedan till Lycksele (AC) under namnet Skytteanska skolan....
    I likhet med fadern drev han handel med lapparna och upptages 1613 bland de birkarlar, som erlade tull, ehuru regeringen 1611 förbjudit prästerna sysslande med dylika affärer.
    Kyrkoherde Nils Rehn beklädde prostämbetet i norra kontraktet åtminstone från år 1615 till sin död, som inträffade i maj 1628. Eftermälet lyder "att han var nitisk om Guds ära i gemen och i synnerhet om lappskolan i Piteå". Gift med hustrun Margareta, som dog fyra år efter sin man. Till Piteå kyrka gavs annandag påsk 1632 i testamente efter henne 10 daler.(Härnösands stifts herdaminne)

    Nicolaus giftet seg med MargaretaPiteå, Norrbotten, Sverige. Margareta døde 1632, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 3. Sara Nilsdotter Rehn  Etterslektstre til dette punkt ble født , Sandhemmanet, Öjebyn 25 Hamnen, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1659, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige.


Generasjon: 3

  1. 3.  Sara Nilsdotter RehnSara Nilsdotter Rehn Etterslektstre til dette punkt (2.Nicolaus2, 1.M.J.D1) ble født , Sandhemmanet, Öjebyn 25 Hamnen, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1659, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige.

    Notater:

    Öjebyn 25 Hamnen, Ägare (änkan Sara Nilsdotter) 1651-1659 i Öjebyn, Piteå socken (Tiondelängder, Olof Andersson)

    Familie/Ektefelle/partner: Anders Larsson Huller. Anders (sønn av Lars Andersson) ble født 1595 , Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1650, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 4. Anna Andersdotter Brenholm  Etterslektstre til dette punkt ble født 1630 , Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1729, Arjeplog, Norrbotten, Sverige.


Generasjon: 4

  1. 4.  Anna Andersdotter BrenholmAnna Andersdotter Brenholm Etterslektstre til dette punkt (3.Sara3, 2.Nicolaus2, 1.M.J.D1) ble født 1630 , Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1729, Arjeplog, Norrbotten, Sverige.

    Notater:

    Vid Tinget i Piteå 1729-03-31 redogjorde hennes son Klockaren Anders Lestander för hennes släktförhållanden. Två av hennes bröder benämns där Brenholm, men hon kallas enbart Anna Andersdotter. Källa: Norrbottens dombok nr 10, fol. 789, RA.

    Andre kilder angir hennes far som Olof Nilsson Brän-Isulavius f.1575 Brändön i Luleå Kyrkehede i Bygdeå

    Anna giftet seg med Johan Nicolai Læstadius 26 Des 1659, Piteå, Norrbotten, Sverige. Johan (sønn av Nils Olofsson og Agata Sjulsdotter) ble født 1615 , Lästad by, Härnösand, Ytterlännäs, Ångermanland, Sverige; døde 13 Mar 1697, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 5. Anders Laestander  Etterslektstre til dette punkt ble født 1658 , Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 13 Jan 1743, Piteå, Norrbotten, Sverige.
    2. 6. Niels Laestander  Etterslektstre til dette punkt ble født 1 Nov 1661 , Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1706, Piteå, Norrbotten, Sverige.
    3. 7. Johan Læstadius  Etterslektstre til dette punkt ble født 30 Jan 1664 , Silbojokk, Arjeplog, Norrbotten, Sverige; døde 2 Apr 1730, Silbojokk, Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
    4. 8. Agata Laestander  Etterslektstre til dette punkt ble født 4 Okt 1667 , Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 12 Jun 1748, Kalajoki, Österbotten.
    5. 9. Sara Johansdotter Laestander  Etterslektstre til dette punkt ble født 1670 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige; døde, Silbojokk, Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
    6. 10. Olof Johansson Laestander  Etterslektstre til dette punkt ble født 4 Apr 1672 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige; døde 5 Mar 1765, Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
    7. 11. Margareta Laestander  Etterslektstre til dette punkt ble født 1673 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige; døde 21 Okt 1753, Piteå, Norrbotten, Sverige.




Webmaster Message

Vi prøver å dokumentere alle våre kilder i dette familietreet.
Hvis du har noe å legge til, la oss høre fra deg.
Tusen takk !