Tord I Bry

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Han skall levat i Konung Erik Segersälls tid. Född ca 970. Blev kristen och döptes år 992 (far till Olof Skötkonung 990-talet). Bodde vid Skokloster i Uppland, där Han låtit på egen bekostnad uppbygga en Kyrka (i Byr), som länge kallades Bure kyrka och Socken. Nämnd på runsten utanför Skoklostret. Så här står det på runstenen: "Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter Tord, sin fader. Fot högg in runorna."
Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund:
Till åminnelse efter honom tages en sten vid samma Kyrkodörr, upprest av hans 5 söner med följande påskrift: "Antvitr, auk Gustaifr, auk Juhar, auk Redaifr, samt
Gunnaifr laiti raisa ....... TORD Faduri sin fotr huik runar.
Tord var född i staden Sigtuna och som trogen underhövding till Erik Segersäll, som var son till Kung Olof Skötkonung, stödde han idén av Erik Segersäll att bryta hedendomen och de konservativa karfterna i Uppsala och markera att ny tid inträtt som hans far Olof Skötkonung redan gjort genom att bygga en egen Kungastad Sigtuna, dit kallade Olof Engelska Myntmästare för att prägla de första svenska mynten, men asa läran, skulle leva kvar ett tag till, och som det står på Runstenen, landet hette fortfarande Svitfjord.
Se svenska historien av Herman Lindqvist sidan 9-10 )
Bodde i Sigtuna och var en Under Hövding av Stormansrätt.
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Tycks ha levat vid år 1040 i Konung Anund Jacobs tid (år 1022-1050). Efternamnet Haursi kan också stavas Herse.
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund)
Omnämnd på runsten utanför Skokloster:
Omkring 1060. Lät tillsammans med sina bröder resa denna sten efter sin far utanför Skokloster, Uppland. antuitr x auk x kulaifr x auk x kunar x auk x haursi x auk x rulaifr x litu x raisa x stain x at x thord x fadur x sin / fotr x hiuk x runaR "Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev lät resa sten efter Tord, fader sin. Fot högg runorna." Den omsorgsfullt tillhuggna stenen av randig, blågrå gnejs med glimmer står sedan 1893 rest på en liten kulle 10 m öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor, den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbel ram men utan runor. Runsidan har alldeles samma ryttare men med ett svärd instucket under armen under ett kors i konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederst. Det hela omges av en långsmalt rektangulär ram med en tvärbalk nedtill, på vilken hästen trampar. Rektangelramen bär den egentliga inskriften, tvärbalken ristarens namn. Stenen avbildades redan 1599 av Bureus, som var djupt intresserad av den, då han ansåg att den där nämnde Tord och hans söner var hans förfäder, vilka också skulle ha gett namn åt "Burelandet", dvs Skobolandet. En gammal sägen har också förknioppat stenen med Flasta borgruin, då "Tord Bure" ska ha bott på Flatsta. Stenen låg då inne i kyrkan, emn torde ha stjälpts om någon gång mellan 1727 och 1819, då runsidan vändes nedåt för att skona den för alltför stark nötning. 1860 upptogs den och uppsattes mot norra väggen, där den fick stå i 33 år. Stenen torde härröra från tiden omkring 1060. Ristaren Fot, som är känd för att ha ristat ett drygt fyrtiotal stenar, var verksam i över 25 år, till in på 1070-talet.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Tycks ha levat uti Konung Inge den Äldres tid (1080-talet till 1110-talet), och synes förföljelsen emot Christendomen uti Konung Blotsweins (Blot-Sven) tid hafva nödsakat honom att flytta från Uppsala till Norrland, där som mera säkert han skall sig nedslå.
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund).
Tycks ha levat uti Konung Inge den äldres tid och synes under det sista Asaupproret lett av Blotswien "Blot-Sven" emot kristendomen och vite Krist hava nödsakat honom flytta från Uppland till Norrland där som mera säkert han skall sig nedslå.
Enligt sägen skulle Tord Bure vid flykten grävt ner en Silverskatt som varit i släktens ett tag, dvs, arvegods. Birsta ,Skön tillhör bevisligen en gammal kultur tex. framgrävdes här redan 1835 en silverskatt som dateras till senare hälften av 800 talet, då även Arabiska mynt ingår ( se Säbro boken sidan 80 )
Källa: Det står att Kristendomen och Asaläran levde alltså paraeit i Birka en öppen stad ända sedan Olof Skötkonung blev kristnad var Birka en av dom städer tillsammans med Sigtuna som var öppna för Kristendomen
Asa upproret lett av Konung Inge den Äldres egen svåger "Blot-Sven" kallad men som Inge den äd.ä. till slut lyckades slå ner. Det gamla Uppsala templet förstörds och offerträdet höggs ner , ingenting lämnades kvar, detta skulle han skett omkring år 108
( se den Svenska Historien av Herman Lindqvist sidan 9.
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind sidan 4 (andra generationen)

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Han bodde i Selånger i Medelpad, och skall levat i Konung Inge den Yngres tid (1118 till 1120-talet) vid år 1116. Han och hans söner nämnes på en runsten i Selångers Socken sålunda: Spchurdi auk Thurun Haiden auk Sihlvaster auk Herser raiste Stain dini eftir Thord Jerker Fadir sin. Vid samma tid skall en Bure i Nolby i Njurunda Socken och Medelpad levat, på hvilkens Runsten står, Backswain auk Sihlvaster auk Fridi, raiste Stain afdir Buri Fadir sin.
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund).

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Skall ha levat år 1130-1148 i Konung Ragnvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tid (år 1135-56).
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund)
Omnämns på runsten i Selånger, Medelpad.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Viking

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Ska ha bott på Byrestad i Skönssocken i Medelpad och varit myndig man i Helsingland, vilket land Kung Erik 9:e med Hans och Guttorm Östanes tillhjälp vid år 1156 lade under Sveriges Crona, hvarefter han där skall blivit satt till landsdommare. Han ska ha varit Hälsingarnes anförare under bemälte Konung, då han intog Finland, där Hälsingfors och Helsinge By förmenas fått namn af hans folk.Slutligen säges han, sedan Kungen blifvit dödad vid Uppsala av Danske prins Magnus Hendriksson, hafva uppsatt och anfört Upplänningarna under denna prins, som då blev slagen år 1161 den 16 Maj. Men uti hvilken slagning Fale sjelf blev nedgjord vid den efter honom nämnde Fale Bro ej långt från Uppsala.
Enligt sägnen skall han ha levat på Erik den heliges tid på 1100-talet. Han var lagman i Norrland.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Viking

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Född i Byrestad i Sköns socken medelpad. Han var en mäktig, rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter ej nämnes något. Levde omkring 1180 på fädernegården Byrestad.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Viking

Notater:

ÄVARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Fale Bure ägde sin fädernegård Byrestad, levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid (1167-95), efter vilkens död han vistades hos hans omyndige barn, såsom deras fostrare på deras gods Elgarå i Västergötland.
År 1199 när Konung Sverker (1196-1208) dräpte Konung Knuts söner, rymde Fale med Konung Knuts yngste son Erik hem till sin faders gård, Byrestad, och dolde honom där i 2 ½ år, till dess han började bli man, då han drog till Norge och skaffade honom hjälp till att fordra sina fäders rike igen och hämnas sina brödersoförrätt.
När han kom tillbaka över fjällen, uppreste Fale hela Jämtland, Hälsingland och Medelpad och så mycket av Ångermanland som är intill Stinne, drog söderut och stridde med Konung Sverker vid Lena i Västergötland år 1208, som verserna ljuder i "Anno Millena bis bis deco celeno pleno beclum Sverikonis Stetin in Geflo Geronis, contigiet in Lenum". Två Danske löpo enom Svenskom Sverom togo derom Werbere plerum. Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik, sedan konung Swerker vart slagen år 1210 vid Gefle bro och Erik Knutsson var kommen till regering, gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen tillhanda: Då gav och Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland.
Fales griftesten ligger på Schöns kyrkogård med detta vapen uthuggen, Samma vapen var med guld och ljusa färger målat, upphängt på kyrkoväggen där sammastädes och hava han själv eller hans son Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Schöns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var.
Han dog 1212. Uppbyggde Byresholms slott, vilket sedan blev förvandlat till Schöns kyrka.
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).
I graven fanns ett skelett med en värja vid sidan om. Han var av en ryktbar stormanssläkt. Enligt sägnen om Fale Bure d.y skall han ha varit sonson till den äldre Bure. Han blev liksom sin farfar en framstående man med kungliga förbindelser. Vid slaget i Älgarås år 1205 räddade han Erik den heliges sonson, prins Erik och förde honom till sitt slott i Birsta (som på den tiden hette Burestad, efter släkten Bure). Fale hade en vapensköld med hjälm och böjd arm. Han hjälpte sedan prinsen att bli kung och som belöning gjorde han honom till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnadarm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, derför att han med norsk män börjat inta riket. Han fick också mark i Medelpad, Jämtland och halva Ångermanland."
Allt enligt Johannes Bureus.

Familie/Ektefelle/partner: Ingeborg. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Viking

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Landsdomare i Norrland.

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön.
Nämnd 1300-1314. Kan enligt (Pitepalt) vara den Fartaeghn som nämns i dokument år 1300 från Skön i Medelpad.
Pergasment brev från 1327:
Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson , Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson ,
den sistnämde var fader till Lagmannen Farteng unge.
( Johan, Petter och Nils nämns komma ifrån Norrlands ledand ätt. )
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tioende Generationen )
Farteng var av Stormans ätt och han var rik och mäktig. Ett bevis på hans rikedom var de m ånga diplom han hade som fiskerättsinnehavare. Bure förlade släktens urhem till Birsta i Skön vars namn man ansåg skulle vara Byrestad, här bodde Fale Bure d. ä och d. y.. Härifrån spred de sig upp till Västerbotten till stamgården Bure i Bureå. Birsta tillhör bevisligen gammal kultur t.ex. framgrävdes här 1835 en silverskatt som dateras till sent 800-tal, där även arabiska mynt ingår

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Fale hin Unge är ättens mest namnkunnige och ägde fädernegården Byrestad. Levde c:a 1190 i kung Knut Erikssons tid och vistades efter kungens död hos dennes omyndiga barn, såsom deras förmyndare på borgen Näs på Visingsö sydspets.
I slaget vid Älgarås 1205, när kung Sverker var ute efter att dräpa kung Knuts söner räddade Fale den äldste sonen Erik hem till sin gård i Byrestad. Fale och Erik drog, när några år gått, in i Norge för att få hjälp mot Sverker den Unge och danskarna. Jämtar, hälsingar, medelpadingar och ångermanlänningar gick söderut och stred mot kung Sverker och danskarna vid Kungslena1208 och Gestilren 1210.
De danske hjälpte kung Sverker emot herr Erik men Erik segrade vid Gefle bro och gjorde Fale till herre och förbättrade hans ärvda adelskap. Han fick en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheter och på hjälmen norska vapenyxor därför att han med norska män börjat intaga riket åt konungen. Kung Erik gav honom hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland i förläning.
Hans griftehäll med detta vapen uthugget finns bevarad i Sköns nya kyrkas vapenhus, samma vapen var målat med guld och ljusa färger och hängde på kyrkoväggen. Antingen hade han själv eller sonen Herse Bure skrivit den krönika som låg förvarad i Sköns kyrka och som innehöll det som hade hänt under Fales tid. Skölden och skriften kom på 1500-talet att hamna i Åby kyrka vid Kalmar. Fale dog 1210. Fale lät bygga Byresholms slott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka.
Här har en generation av Bureätten om vilken ingenting nämnts gått förlorad både i sägen och i historia

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Nils Fartengsson var Godsägare i Skön samt i Storuman , son till Fartäng den äldre.
( Nämnd 1324 - 1352 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar )
Vi vet också att i ett Pergament brev 1327 " se Olof Hersessons Anteckningar , Att Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas
och Anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson, Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson, den sistnämnde var fader till Lagmannen Farteng unge ( Johan, Peter och Nils nämnsa komma från Norrlands ledande Ätt ) Nikolaus Fartengsson hade 1324 donerat fisket i Indals ån som hans fader Farteng d.ä. ägt, Båda medeltida breven finns kvar i riksarkivets nmedelstids avdelning
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Elfte Generationen )
Företog 1324 en resa till Umeå som rörde fiskerättigheter. Skall då ha donerat (till vem?) fisket i "Indalså" som hans fader hade ägt. (Kan det vara han som omtalas som Nils djäkn i samma brev som Fartiegn 19 februari 1363?)

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Viking

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Vapensköld med Hjälm och böjd arm.
Nämnd från 1342 till 1363:
1342 Underlagman
1342 Jordbytesbrev mellan Fartheign unge och hans hustru Ingeborg med
Spielbude Spielbudesson
1347 Sigillvittne i Själevad, Åml
1354 Vidimation
1363 Förskälaman å jord i Hållnäs sn, Upl
Farteng var Lagman för Medelpad, samt Storuman. Nämns 1342 -1363 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar. Enligt ett pergamentbrev som är svårtytt står 1402 som dödsår men eftersom " 14 2 = 1402 tredje siffran är nästan helt borta så är det bara ett antagande och enligt brev 1327 står att Nils Fartensson var far till Lagfmannen Farteng Unge. Båda medeltida breven finns kvar på Riksarkivets medeltida avdelning.
Omnämns som lagman i Medelpad 1342 i Svea och Götha höfdingaminne. Nämnd senast 1363. Kallar sig i de gamla handlingarna för Fardens unge. På baksidan till en skifteshandling som han övervakat står: " Denne Fardens unge bodde i Skön i Medelpad, vilken har vunnit en slaktning mot de danske vid Danmarks kyrka i Uppland, varutav hon fick sitt namn, blev så där död." Denna anteckning verkar dock ha tillkommit senare. Fale skall enligt vissa uppgifter ha dött 1402.
Dörren på den gamla medeltida kyrkan i skön lär härstammat från Byreholms Slott
( Reinhold Olsson ) Mest känd är dock en grå stenhäll som ända till dess den Gamla kyrkan revs låg emellan stenporten och kyrkogången, i den nya kyrkan lade man stenen på golvet framför altarringen. Vid restaurerungen 1902 flyttades stenen slutligen ut ur kyrkan, den beskrivs ha en fris runt sin ytterkant och cirklar, i alla fyra hörnen finns malteser kors, på stenen finns finns ett kors och i detta en vid cirkel där en vapensköld är avbildad.
En vapensköld som man alltid kallat Bures Vapen. Det föreställer en krökt arm och ovanför den ett par korslagda bilor. Skön Socken anbragte den beskrivna vapenbilden som sitt Socken Sigill ( se Särbråbocken sidan 80 - 84 )
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tolfte Generationen )

Fale giftet seg med Ingeborg 1343, Skön, Sverige. Ingeborg ble født 1325 , Bistra, Skön, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]