Gunnar Haursi

Gunnar Haursi

Mann

Generasjoner:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikalt    |    Bare Tekst    |    Generasjon Format    |    Tabeller    |    PDF

Generasjon: 1

  1. 1.  Gunnar HaursiGunnar Haursi ble født , Byr, Skokloster, Sverige; døde, Birka, Börkö, Sverige.

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Tycks ha levat vid år 1040 i Konung Anund Jacobs tid (år 1022-1050). Efternamnet Haursi kan också stavas Herse.
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund)
    Omnämnd på runsten utanför Skokloster:
Omkring 1060. Lät tillsammans med sina bröder resa denna sten efter sin far utanför Skokloster, Uppland. antuitr x auk x kulaifr x auk x kunar x auk x haursi x auk x rulaifr x litu x raisa x stain x at x thord x fadur x sin / fotr x hiuk x runaR "Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev lät resa sten efter Tord, fader sin. Fot högg runorna." Den omsorgsfullt tillhuggna stenen av randig, blågrå gnejs med glimmer står sedan 1893 rest på en liten kulle 10 m öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor, den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbel ram men utan runor. Runsidan har alldeles samma ryttare men med ett svärd instucket under armen under ett kors i konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederst. Det hela omges av en långsmalt rektangulär ram med en tvärbalk nedtill, på vilken hästen trampar. Rektangelramen bär den egentliga inskriften, tvärbalken ristarens namn. Stenen avbildades redan 1599 av Bureus, som var djupt intresserad av den, då han ansåg att den där nämnde Tord och hans söner var hans förfäder, vilka också skulle ha gett namn åt "Burelandet", dvs Skobolandet. En gammal sägen har också förknioppat stenen med Flasta borgruin, då "Tord Bure" ska ha bott på Flatsta. Stenen låg då inne i kyrkan, emn torde ha stjälpts om någon gång mellan 1727 och 1819, då runsidan vändes nedåt för att skona den för alltför stark nötning. 1860 upptogs den och uppsattes mot norra väggen, där den fick stå i 33 år. Stenen torde härröra från tiden omkring 1060. Ristaren Fot, som är känd för att ha ristat ett drygt fyrtiotal stenar, var verksam i över 25 år, till in på 1070-talet.

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 2. Tord Jeker Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1030 , Bry, Uppsala, Sverige; døde, Bure, Selånger, Sverige.


Generasjon: 2

  1. 2.  Tord Jeker BureTord Jeker Bure Etterslektstre til dette punkt (1.Gunnar1) ble født 1030 , Bry, Uppsala, Sverige; døde, Bure, Selånger, Sverige.

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Tycks ha levat uti Konung Inge den Äldres tid (1080-talet till 1110-talet), och synes förföljelsen emot Christendomen uti Konung Blotsweins (Blot-Sven) tid hafva nödsakat honom att flytta från Uppsala till Norrland, där som mera säkert han skall sig nedslå.
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund).
    Tycks ha levat uti Konung Inge den äldres tid och synes under det sista Asaupproret lett av Blotswien "Blot-Sven" emot kristendomen och vite Krist hava nödsakat honom flytta från Uppland till Norrland där som mera säkert han skall sig nedslå.
Enligt sägen skulle Tord Bure vid flykten grävt ner en Silverskatt som varit i släktens ett tag, dvs, arvegods. Birsta ,Skön tillhör bevisligen en gammal kultur tex. framgrävdes här redan 1835 en silverskatt som dateras till senare hälften av 800 talet, då även Arabiska mynt ingår ( se Säbro boken sidan 80 )
Källa: Det står att Kristendomen och Asaläran levde alltså paraeit i Birka en öppen stad ända sedan Olof Skötkonung blev kristnad var Birka en av dom städer tillsammans med Sigtuna som var öppna för Kristendomen
Asa upproret lett av Konung Inge den Äldres egen svåger "Blot-Sven" kallad men som Inge den äd.ä. till slut lyckades slå ner. Det gamla Uppsala templet förstörds och offerträdet höggs ner , ingenting lämnades kvar, detta skulle han skett omkring år 108
( se den Svenska Historien av Herman Lindqvist sidan 9.
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind sidan 4 (andra generationen)

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 3. Erik Tordsson, Tords Jerker  Etterslektstre til dette punkt ble født , Bure, Selånger, Sverige; døde 1116, Bure, Selånger, Sverige.


Generasjon: 3

  1. 3.  Erik Tordsson, Tords JerkerErik Tordsson, Tords Jerker Etterslektstre til dette punkt (2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født , Bure, Selånger, Sverige; døde 1116, Bure, Selånger, Sverige.

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Han bodde i Selånger i Medelpad, och skall levat i Konung Inge den Yngres tid (1118 till 1120-talet) vid år 1116. Han och hans söner nämnes på en runsten i Selångers Socken sålunda: Spchurdi auk Thurun Haiden auk Sihlvaster auk Herser raiste Stain dini eftir Thord Jerker Fadir sin. Vid samma tid skall en Bure i Nolby i Njurunda Socken och Medelpad levat, på hvilkens Runsten står, Backswain auk Sihlvaster auk Fridi, raiste Stain afdir Buri Fadir sin.
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund).

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 4. Herse Eriksson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1156, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.


Generasjon: 4

  1. 4.  Herse Eriksson BureHerse Eriksson Bure Etterslektstre til dette punkt (3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1156, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Skall ha levat år 1130-1148 i Konung Ragnvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tid (år 1135-56).
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund)
    Omnämns på runsten i Selånger, Medelpad.

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 5. Fale “Hin Gamle” Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1115 , Birsta, Skön, Sundsvall, Västernorrland, Sverige; døde 16 Mai 1161, Fale Bro, Uppsala, Sverige.


Generasjon: 5

  1. 5.  Fale “Hin Gamle” BureFale “Hin Gamle” Bure Etterslektstre til dette punkt (4.Herse4, 3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født 1115 , Birsta, Skön, Sundsvall, Västernorrland, Sverige; døde 16 Mai 1161, Fale Bro, Uppsala, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Viking

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Ska ha bott på Byrestad i Skönssocken i Medelpad och varit myndig man i Helsingland, vilket land Kung Erik 9:e med Hans och Guttorm Östanes tillhjälp vid år 1156 lade under Sveriges Crona, hvarefter han där skall blivit satt till landsdommare. Han ska ha varit Hälsingarnes anförare under bemälte Konung, då han intog Finland, där Hälsingfors och Helsinge By förmenas fått namn af hans folk.Slutligen säges han, sedan Kungen blifvit dödad vid Uppsala av Danske prins Magnus Hendriksson, hafva uppsatt och anfört Upplänningarna under denna prins, som då blev slagen år 1161 den 16 Maj. Men uti hvilken slagning Fale sjelf blev nedgjord vid den efter honom nämnde Fale Bro ej långt från Uppsala.
    Enligt sägnen skall han ha levat på Erik den heliges tid på 1100-talet. Han var lagman i Norrland.

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 6. Herse Falesson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1140 , Byrestad, Skön, Sverige; døde, Bure, Selånger, Sverige.


Generasjon: 6

  1. 6.  Herse Falesson BureHerse Falesson Bure Etterslektstre til dette punkt (5.Fale5, 4.Herse4, 3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født 1140 , Byrestad, Skön, Sverige; døde, Bure, Selånger, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Viking

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Född i Byrestad i Sköns socken medelpad. Han var en mäktig, rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter ej nämnes något. Levde omkring 1180 på fädernegården Byrestad.

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 7. Fale “Hin Unge” Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1212, Skön, Sverige.


Generasjon: 7

  1. 7.  Fale “Hin Unge” BureFale “Hin Unge” Bure Etterslektstre til dette punkt (6.Herse6, 5.Fale5, 4.Herse4, 3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1212, Skön, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Viking

    Notater:

    ÄVARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Fale Bure ägde sin fädernegård Byrestad, levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid (1167-95), efter vilkens död han vistades hos hans omyndige barn, såsom deras fostrare på deras gods Elgarå i Västergötland.
    År 1199 när Konung Sverker (1196-1208) dräpte Konung Knuts söner, rymde Fale med Konung Knuts yngste son Erik hem till sin faders gård, Byrestad, och dolde honom där i 2 ½ år, till dess han började bli man, då han drog till Norge och skaffade honom hjälp till att fordra sina fäders rike igen och hämnas sina brödersoförrätt.
    När han kom tillbaka över fjällen, uppreste Fale hela Jämtland, Hälsingland och Medelpad och så mycket av Ångermanland som är intill Stinne, drog söderut och stridde med Konung Sverker vid Lena i Västergötland år 1208, som verserna ljuder i "Anno Millena bis bis deco celeno pleno beclum Sverikonis Stetin in Geflo Geronis, contigiet in Lenum". Två Danske löpo enom Svenskom Sverom togo derom Werbere plerum. Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik, sedan konung Swerker vart slagen år 1210 vid Gefle bro och Erik Knutsson var kommen till regering, gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen tillhanda: Då gav och Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland.
    Fales griftesten ligger på Schöns kyrkogård med detta vapen uthuggen, Samma vapen var med guld och ljusa färger målat, upphängt på kyrkoväggen där sammastädes och hava han själv eller hans son Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Schöns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var.
    Han dog 1212. Uppbyggde Byresholms slott, vilket sedan blev förvandlat till Schöns kyrka.
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).
    I graven fanns ett skelett med en värja vid sidan om. Han var av en ryktbar stormanssläkt. Enligt sägnen om Fale Bure d.y skall han ha varit sonson till den äldre Bure. Han blev liksom sin farfar en framstående man med kungliga förbindelser. Vid slaget i Älgarås år 1205 räddade han Erik den heliges sonson, prins Erik och förde honom till sitt slott i Birsta (som på den tiden hette Burestad, efter släkten Bure). Fale hade en vapensköld med hjälm och böjd arm. Han hjälpte sedan prinsen att bli kung och som belöning gjorde han honom till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnadarm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, derför att han med norsk män börjat inta riket. Han fick också mark i Medelpad, Jämtland och halva Ångermanland."
Allt enligt Johannes Bureus.

    Familie/Ektefelle/partner: Ingeborg. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 8. Herse Falesson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1180 , Bistra, Skön, Sverige; døde, Bistra, Skön, Sverige.


Generasjon: 8

  1. 8.  Herse Falesson BureHerse Falesson Bure Etterslektstre til dette punkt (7.Fale7, 6.Herse6, 5.Fale5, 4.Herse4, 3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født 1180 , Bistra, Skön, Sverige; døde, Bistra, Skön, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Viking

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 9. Fale “Fartegn den eldre” Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1250 , Bistra, Skön, Sverige; døde 1324, Bistra, Skön, Sverige.
    2. 10. Fale “Hin Unge” Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født , Bistra, Skön, Sverige; døde 1210, Bistra, Skön, Sverige.


Generasjon: 9

  1. 9.  Fale “Fartegn den eldre” BureFale “Fartegn den eldre” Bure Etterslektstre til dette punkt (8.Herse8, 7.Fale7, 6.Herse6, 5.Fale5, 4.Herse4, 3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født 1250 , Bistra, Skön, Sverige; døde 1324, Bistra, Skön, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Landsdomare i Norrland.

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön.
Nämnd 1300-1314. Kan enligt (Pitepalt) vara den Fartaeghn som nämns i dokument år 1300 från Skön i Medelpad.
    Pergasment brev från 1327:
Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson , Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson ,
den sistnämde var fader till Lagmannen Farteng unge.
( Johan, Petter och Nils nämns komma ifrån Norrlands ledand ätt. )
    Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tioende Generationen )
    Farteng var av Stormans ätt och han var rik och mäktig. Ett bevis på hans rikedom var de m ånga diplom han hade som fiskerättsinnehavare. Bure förlade släktens urhem till Birsta i Skön vars namn man ansåg skulle vara Byrestad, här bodde Fale Bure d. ä och d. y.. Härifrån spred de sig upp till Västerbotten till stamgården Bure i Bureå. Birsta tillhör bevisligen gammal kultur t.ex. framgrävdes här 1835 en silverskatt som dateras till sent 800-tal, där även arabiska mynt ingår

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 11. Nils Fartengsson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1285 , Bistra, Skön, Sverige; døde 1352, Bistra, Skön, Sverige.

  2. 10.  Fale “Hin Unge” BureFale “Hin Unge” Bure Etterslektstre til dette punkt (8.Herse8, 7.Fale7, 6.Herse6, 5.Fale5, 4.Herse4, 3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født , Bistra, Skön, Sverige; døde 1210, Bistra, Skön, Sverige.

    Notater:

    Fale hin Unge är ättens mest namnkunnige och ägde fädernegården Byrestad. Levde c:a 1190 i kung Knut Erikssons tid och vistades efter kungens död hos dennes omyndiga barn, såsom deras förmyndare på borgen Näs på Visingsö sydspets.
    I slaget vid Älgarås 1205, när kung Sverker var ute efter att dräpa kung Knuts söner räddade Fale den äldste sonen Erik hem till sin gård i Byrestad. Fale och Erik drog, när några år gått, in i Norge för att få hjälp mot Sverker den Unge och danskarna. Jämtar, hälsingar, medelpadingar och ångermanlänningar gick söderut och stred mot kung Sverker och danskarna vid Kungslena1208 och Gestilren 1210.
    De danske hjälpte kung Sverker emot herr Erik men Erik segrade vid Gefle bro och gjorde Fale till herre och förbättrade hans ärvda adelskap. Han fick en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheter och på hjälmen norska vapenyxor därför att han med norska män börjat intaga riket åt konungen. Kung Erik gav honom hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland i förläning.
    Hans griftehäll med detta vapen uthugget finns bevarad i Sköns nya kyrkas vapenhus, samma vapen var målat med guld och ljusa färger och hängde på kyrkoväggen. Antingen hade han själv eller sonen Herse Bure skrivit den krönika som låg förvarad i Sköns kyrka och som innehöll det som hade hänt under Fales tid. Skölden och skriften kom på 1500-talet att hamna i Åby kyrka vid Kalmar. Fale dog 1210. Fale lät bygga Byresholms slott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka.
    Här har en generation av Bureätten om vilken ingenting nämnts gått förlorad både i sägen och i historia



Generasjon: 10

  1. 11.  Nils Fartengsson BureNils Fartengsson Bure Etterslektstre til dette punkt (9.Fale9, 8.Herse8, 7.Fale7, 6.Herse6, 5.Fale5, 4.Herse4, 3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født 1285 , Bistra, Skön, Sverige; døde 1352, Bistra, Skön, Sverige.

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Nils Fartengsson var Godsägare i Skön samt i Storuman , son till Fartäng den äldre.
( Nämnd 1324 - 1352 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar )
Vi vet också att i ett Pergament brev 1327 " se Olof Hersessons Anteckningar , Att Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas
och Anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson, Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson, den sistnämnde var fader till Lagmannen Farteng unge ( Johan, Peter och Nils nämnsa komma från Norrlands ledande Ätt ) Nikolaus Fartengsson hade 1324 donerat fisket i Indals ån som hans fader Farteng d.ä. ägt, Båda medeltida breven finns kvar i riksarkivets nmedelstids avdelning
    Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Elfte Generationen )
    Företog 1324 en resa till Umeå som rörde fiskerättigheter. Skall då ha donerat (till vem?) fisket i "Indalså" som hans fader hade ägt. (Kan det vara han som omtalas som Nils djäkn i samma brev som Fartiegn 19 februari 1363?)

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 12. Fale Bure, Hin Unge  Etterslektstre til dette punkt ble født 1320 , Bistra, Skön, Sverige; døde 1402, Bistra, Skön, Sverige.


Generasjon: 11

  1. 12.  Fale Bure, Hin UngeFale Bure, Hin Unge Etterslektstre til dette punkt (11.Nils10, 9.Fale9, 8.Herse8, 7.Fale7, 6.Herse6, 5.Fale5, 4.Herse4, 3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født 1320 , Bistra, Skön, Sverige; døde 1402, Bistra, Skön, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Viking

    Notater:

    VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
    Vapensköld med Hjälm och böjd arm.
    Nämnd från 1342 till 1363:
1342 Underlagman
1342 Jordbytesbrev mellan Fartheign unge och hans hustru Ingeborg med
Spielbude Spielbudesson
1347 Sigillvittne i Själevad, Åml
1354 Vidimation
1363 Förskälaman å jord i Hållnäs sn, Upl
    Farteng var Lagman för Medelpad, samt Storuman. Nämns 1342 -1363 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar. Enligt ett pergamentbrev som är svårtytt står 1402 som dödsår men eftersom " 14 2 = 1402 tredje siffran är nästan helt borta så är det bara ett antagande och enligt brev 1327 står att Nils Fartensson var far till Lagfmannen Farteng Unge. Båda medeltida breven finns kvar på Riksarkivets medeltida avdelning.
    Omnämns som lagman i Medelpad 1342 i Svea och Götha höfdingaminne. Nämnd senast 1363. Kallar sig i de gamla handlingarna för Fardens unge. På baksidan till en skifteshandling som han övervakat står: " Denne Fardens unge bodde i Skön i Medelpad, vilken har vunnit en slaktning mot de danske vid Danmarks kyrka i Uppland, varutav hon fick sitt namn, blev så där död." Denna anteckning verkar dock ha tillkommit senare. Fale skall enligt vissa uppgifter ha dött 1402.
    Dörren på den gamla medeltida kyrkan i skön lär härstammat från Byreholms Slott
( Reinhold Olsson ) Mest känd är dock en grå stenhäll som ända till dess den Gamla kyrkan revs låg emellan stenporten och kyrkogången, i den nya kyrkan lade man stenen på golvet framför altarringen. Vid restaurerungen 1902 flyttades stenen slutligen ut ur kyrkan, den beskrivs ha en fris runt sin ytterkant och cirklar, i alla fyra hörnen finns malteser kors, på stenen finns finns ett kors och i detta en vid cirkel där en vapensköld är avbildad.
    En vapensköld som man alltid kallat Bures Vapen. Det föreställer en krökt arm och ovanför den ett par korslagda bilor. Skön Socken anbragte den beskrivna vapenbilden som sitt Socken Sigill ( se Särbråbocken sidan 80 - 84 )
    Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tolfte Generationen )

    Fale giftet seg med Ingeborg 1343, Skön, Sverige. Ingeborg ble født 1325 , Bistra, Skön, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 13. Herse Fahlesson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1350 , Bistra, Skön, Sverige; døde 1385, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; ble begravet 1385, Lövanger Kyrka.


Generasjon: 12

  1. 13.  Herse Fahlesson BureHerse Fahlesson Bure Etterslektstre til dette punkt (12.Fale11, 11.Nils10, 9.Fale9, 8.Herse8, 7.Fale7, 6.Herse6, 5.Fale5, 4.Herse4, 3.Erik3, 2.Tord2, 1.Gunnar1) ble født 1350 , Bistra, Skön, Sverige; døde 1385, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; ble begravet 1385, Lövanger Kyrka.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Hövitsman i Norrland.

    Notater:

    VARNING!!!
    Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
    / Urban Sikeberg
    Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. (Han blev falskeligen bjuden på bröllop i Lövångers kyrka). Begravd i Lövångers kyrka. Mandråparen blev steglad till döds på Kallholmen. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.
    Bureå
Strax norr om Lövånger ca 3 mil eller 2 mil söder om Skellefteå ligger Bureå. Här finns det rester efter ett kloster sedan den tid vi alla var katoliker. Klostret startades av Härse Faleson of Byrestad och senaste abboten Bure her Joh med 14 bröder fanns fram till nedläggningen på 1550 talet. Klostret låg nedströms några hundra meter från kyrkan men på södra sidan om Bure älv på det som idag kallas Klosterholmen. Tyvärr har man byggt nya hus så det finns inte mycket kvar att se. En av bröderna ligger begravd på okänd plats i Lövånger sedan han blivit ihjälslagen av Kasarna som sägs vara innevånarna i byn Kåsböle mellan Lövånger och Bureå. Huruvida det är densamme Rickard som fick avstå fiskerätten i Rickleån till svenska kronan för att han slagit ihjäl en munk berättar inte historien.
    Bure kloster
"Bura kloster, den stichtade Härse Falesson ab Birstad och började bygga på en homla uti Bure åminna, det blev av hans son Oluf fullbordat, der voro 14 bröder förutom abboten".
    Så börjar Johannes Buréus sin beskrivning av "Bure kloster", när han som Sveriges förste riksarkivarie besöker Bureå år 1601. Med dessa rader börjar också den skrivna historien om klostret. Huruvida det legat ett kloster i Bureå eller inte, har forskare tvistat om alltsedan Buréus besök. De flesta har betvivlat hans ord och förklarat berättelsen med att Buréus antagligen "bättrat" på historien för att få en finare släkttavla. Buréus var nämligen bördig från byn på sin mors sida och antog namnet Buréus när han adlades.
Dagen forskare har i stället velat göra gällande att det varit ett medletida gille och inte ett kloster som legat på platsen. Gillen var under medeltiden en motsvarighet till våra tiders ordenssällskap och hade som främsta uppgift att hjälpa och värna om sina medlemmar. Oftast stod de i beskydd av något kloster. Vad som nu än funnits på Klosterholmen, som platsen idag kallas, så har det gett upphov till sägner och traditioner, som ännu fortlever i bygden. På den idag helt uppgrundade holmen kan man se lämningar efter åtta byggnader. Genom åren har flera fynd gjorts, bl a av bastomspunna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar. Det finaste fyndet är en sk bierhahn - allmänt kallad Buretuppen. Det är en fyra centimeter hög bronstupp, som en gång suttit som handtag på en tappkran till en öltunna. Genom jämförbara fynd kan den dateras till slutet av 1400-talet.
Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.I Bureälven ligger en ö som utpekas som "munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland. Ända fram till vårt sekel lekte barnen i Bureå med "monkbann" - ett snöre på vilket man trätt upp ryggkotor av fisk. Kan denna lek ha de katolska munkarnas radband som förebild?
Sägner om män i fotsida gråkåpor och en nergrävd klosterskatt talar för att det trots allt kan finnas en viss sanning i Buréus beskrivning. Den omtalade skatten ska under orostid ha grävts ned av munkarna i "Dräkamaln", ett stort klapperstensfält på norra sidan av Bureberget.

    Herse giftet seg med Ätte Olofsdotter 1375, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Ätte (datter av Olov Dalkarl Jättes) ble født 1355 , Burträsk, Sverige; døde 1385, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 14. Olof Hersesson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1380 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1460, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.




Webmaster Message

Vi prøver å dokumentere alle våre kilder i dette familietreet.
Hvis du har noe å legge til, la oss høre fra deg.
Tusen takk !