Anders Olofsson Bure

Anders Olofsson Bure

Mann 1425 -

Generasjoner:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikalt    |    Bare Tekst    |    Generasjon Format    |    Tabeller    |    PDF

Generasjon: 1

  1. 1.  Anders Olofsson BureAnders Olofsson Bure ble født 1425 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Underlagsman i Västerbotten, Bonde i Bure 6.

    Notater:

    Hade sin gård på de marker som senare kom att bli Nr: 6 i bureå by. Kom troligen före byggdes senare. Fick 6 barn.
    Han var underlagman i Västerbotten. (Troligen detsamma som landshövding.) Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400 och bosatte sig helt nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Man får räkna med att den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som inskeppades. Underlagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn.
    Svårt att fastställa vem av Bureätten som först kom till Bureå i Skellefteå, men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade klosterruinerna finns. Det står skrivet att en dotterson till Härse, även han en av Bureätten, vid namn Nils Hansson bodde på underlagman Anders Olofsson Bures gård. Denna Nils Hansson var bonde på hemmanet nr 6 i Bureå åren 1583-1606 och var gift med en flicka från Falmark.
    Källa: Bureätten . En utredning om Bure-Ätten. I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
    Källa: Bönder och gårdar i skellefteå socken 1539 - 1650 skriven av Ulf Mannberg sidorna 389 - 393 Bureå 1-2 Skellefteå
    Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 3
    Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 9 - 12 , Fjortonde och femtonde Generationen )
    Enligt Släkttraditionen underlagman i Västerbotten och bosatt i Bure, Skellefteå. Torde vara den äldste historiskt säkerställde medlemmen av Bure-ätten. (Källa: Urban Sikeborg)
    Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början.
Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson
(Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två
gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale)
    I Härnösand finns två organisationer med namn efter släkten Bure:
1) Burestiftelsen, som stöder teknisk utbildning, utveckling och företagsamhet i Härnösand med omnejd, är äldst av de båda och har sitt namn efter Anders Bure (eller Andreas Bureus, den latiniserade formen). Han brukar kallas den svenska kartografins fader. 2) Bureanska föreningen stöder humanistisk utbildning och forskning inom Mitthögskolan.
Den har sitt namn av Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus).
Han ses som den svenska fornforskningens och särskilt runologins fader.
    De här båda herrarna från vår tidigaste stormaktstid var kusiner och tillhörde den kanske mest kända norrländska släkten av alla. Den kan anses vara väl bestyrkt bakåt till ungefär mitten av 1400-talet, då en Anders Olofsson i Bure (nuvarande Bureå ett par mil söder om Skellefteå) bör ha kommit till världen. En tidig sidolinje tog namnet Burman, en mycket stor norrländsk släkt. Dit hör bland annat en känd Härnösandslektor, Fale Burman, som var verksam vid Härnösands gymnasium ca 20 år kring sekelskiftet 1800. Han är känd bland annat för sina utförliga beskrivningar av Jämtlands vägar, broar och övriga kommunikationsleder.
    Namnet Fale för oss över till myten. Det fanns på 1500-talet en sägen – ja, att det är en sägen vet vi nu, men på 1500-talet sågs det som historisk sanning! – om både en Fale den äldre, som skulle ha varit med Erik den helige på korståg till Finland vid mitten av 1100-talet, och en Fale den yngre, som i början av 1200-talet stod på den Eriksska ättens sida i striderna mot den Sverkerska ätten och verksamt bidrog till Erikarnas seger vid Lena 1208. Han skulle ha varit från Norrland.
Den mäkta lärde Johan Bure kände förstås till den här myten. Han var, liksom även kusinen Anders, en för sin tid lysande genealog. Han band ihop sin egen släkt, som han förtjänstfullt kartlade ner till 1400-talet, med myten om medeltidens Fale. Ja, han ansåg sig kunna visa att Bure-ätten stammade från Fale den äldre.
Det skedde under en lång Norrlandsresa 1601-1602, varifrån han också samlade mängder av material angående dialekter, dagligt liv, befolkning m.m. Den viktigaste inspirationen för kopplingen bakåt till myten fick han vid ett besök i Sköns socken (nära nuvarande IKEA). Där visades han av kyrkoherden på en gravsten som påstods vara Fale den yngres. Han hade haft sin gård där och varit lagman för ungefär nuvarande Västernorrlands och Jämtlands län. Gården hette Byrestadh, varav vi i dag har namnet Birsta.
Namnet Fale är avlett av ett äldre Fartheign, som inte var så ovanligt i mellersta Norrland under medeltiden. Sannolikt var gravstenen i Skön i verkligheten rest över en underlagman i Medelpad, Farthäghn den unge, som återfinns i flera dokument.
Man får akta sig för att i våra dagar se Johan Bures sammankoppling av sin släkt med sägner som något medvetet falsarium. På den här tiden var man inte kritisk mot sina källor på det sätt man är i dag. Man trodde på mycket som vi nu direkt avfärdar som fria fantasier. Ett exempel: vår siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus, skrev som landsflyktig sitt mäktiga verk om götarnas och svearnas historia. Det kom ut ett par decennier före Johan Bures födelse, och det har han säkert läst. Där förs de svenska kungarnas härstamning tillbaka ända till Bibelns Noa!
Ett par generationer efter Johan Bure försöker den mycket lärde Uppsalaprofessorn Olaus Rudbeck visa i sin Atlantica att praktiskt taget all kultur i hela världen, inklusive den grekisk-latinska, har sitt ursprung här uppe i Manheim, som han kallar Norden. Och ännu ett par generationer senare tror naturvetaren Carl von Linné att svalorna övervintrar på sjöbottnarna!
Johan Bures koppling till medeltidsmyter började ifrågasättas på allvar under 1700-talets andra hälft, bl a av den lärde Härnösandsbiskopen J G Nordin.

    Anders giftet seg med Malin "Bur-Mariet" Jonsdotter Bure 1446, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Malin ble født 1430 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1498, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 2. Jakob "Jakob Lagman" Andersson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1450 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1535, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.
    2. 3. Härse Andersson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1452 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.
    3. 4. Påvel Andersson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1453 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.
    4. 5. Joen Andersson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1455 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.
    5. 6. Olof Andersson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1457 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.
    6. 7. Anders Andersson Bure Burman  Etterslektstre til dette punkt ble født 1460 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 17 Des 1502, Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige.
    7. 8. Lucia Andersdotter Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1462 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.
    8. 9. Mariet Andersdotter Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.


Generasjon: 2

  1. 2.  Jakob "Jakob Lagman" Andersson BureJakob "Jakob Lagman" Andersson Bure Etterslektstre til dette punkt (1.Anders1) ble født 1450 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1535, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Underlagman i Västerbotten

    Notater:

    Jacob Andersson Bure, Under lagman för Wästerbotten, efter sin fader,
    Bosatt på Bureholmen, enligt Klercyer ! gift med hustru Kålug från Grubbe, en mäkta Dejelig Människa, som födde honom 3 söner och 4 döttrar.
    Källa:
    Bure-Ätten en utredning om Bure-Ätten,
    i huvudsak bygd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik Af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
    Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind
( sidan 9 - 14 , Fjortonde - Sextonde Generationen )
    Bonde på Bureholmen, underlagman i Västerbotten (Johan Bure)
(underlagsman = landshövding)
    Bosatt på Bureholm, underlagman i Västerbotten. (U Sikeborg, Släktforskarnas årsbok 1996, s. 245-286)

    Jakob giftet seg med Kjellög Olofsdotter Grubbe 1472, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Kjellög (datter av Olof Grubbe) ble født 1452 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 10. Anders Jakobsson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1485 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1535, Kåge, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.
    2. 11. Mariet Jakobsdotter Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1473 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1529, Umeå, Västerbotten, Sverige.

  2. 3.  Härse Andersson BureHärse Andersson Bure Etterslektstre til dette punkt (1.Anders1) ble født 1452 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

  3. 4.  Påvel Andersson BurePåvel Andersson Bure Etterslektstre til dette punkt (1.Anders1) ble født 1453 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

  4. 5.  Joen Andersson BureJoen Andersson Bure Etterslektstre til dette punkt (1.Anders1) ble født 1455 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

  5. 6.  Olof Andersson BureOlof Andersson Bure Etterslektstre til dette punkt (1.Anders1) ble født 1457 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    Ägde Bureå 1 år 1500. Byggde fjärde gården i Bure (där hans sonsons son Anders Danielsson bodde 1601).

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 12. Anders Olofsson Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1485 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

  6. 7.  Anders Andersson Bure BurmanAnders Andersson Bure Burman Etterslektstre til dette punkt (1.Anders1) ble født 1460 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 17 Des 1502, Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Bonde i Röbäck.

    Notater:

    Anders Andersson i Röbäck " som kallar sig Burman " född omkring 1460

    I Sturearkivet 1489, odaterad (troligen 1509) nämns Anders Bureman bland dem som "laagha mijnom herre vnder öghom i Wma sokn". Förfader till ärkebiskop Petrus Kenicius.

    Anders giftet seg med Majret Jonsdotter 1487, Umeå, Västerbotten, Sverige. Majret ble født 1466 , Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 13. Brita Andersdotter  Etterslektstre til dette punkt ble født 1493 , Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 5 Mai 1527, Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige.

  7. 8.  Lucia Andersdotter BureLucia Andersdotter Bure Etterslektstre til dette punkt (1.Anders1) ble født 1462 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

  8. 9.  Mariet Andersdotter BureMariet Andersdotter Bure Etterslektstre til dette punkt (1.Anders1) ble født , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.


Generasjon: 3

  1. 10.  Anders Jakobsson BureAnders Jakobsson Bure Etterslektstre til dette punkt (2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1485 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1535, Kåge, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    Född i Bure, Skellefteå lfs. Död före 1539 i Kåge, Skellefteå lfs. Underlagman i Västerbotten. Bosatt på Grande-godset i Kåge, Skellefteå lfs. Nämnd i ett pergamentsbrev utfärdat av äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 i Skellefteå. Johan Bure: Anders Jacobsson i Kåghe, som fick h. Malin, gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Joh Magnus, Archep. Upsal. ächtade medh sit? bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefwerska hu Gunborg. Sedan utlöste han hennes son Påwel skrifware medh stilla penningar, nemblig 50 timber gråwärk, timbret? för 2 mk och 2 klippare för 28 mk Ao 1550. (Johan Bure) Gift med Malin Andersdotter.
    Anders Jakobsson Bure, Under lagman i Wästerbotten, ( den tredje generationen å rad som innehade denna tjänst )
Bosate sig t i Kåge Skellefteå på Grande - Godset som hans Svärfader Gamle Herr Anders , Kyrkoherde i Skellefteå inköpt för sin dotter Malins Del.
    Äge hustrun Malin, ( hon var gamle Herr Kyrkoherden i Skellefteås Frilledotter )
( se om dess på sidan 7 )
    Bonde Storkåge 4. Född omkring 1450 i Bureå, Skellefteå. Död före 1539 i Storkåge, Skellefteå.
    År 1500 köptes Storkåge 4 av kyrkherden i Skellefteå., herr Anders (Andreas). Hans dotter Malin och hennes make Anders Jacobsson hade tagit över hemmanet. Då Malin var frillobarna hade hon inte arvsrätt efter faderna. När ärkebiskop Jakob Ulfsson invigde socknens kyrka 1507 utverkade han en dispens mot ersättning i pengar.
    Bosatt på Grande-godset i Kåge, Skellefteå lfs. Nämnd i ett pergamentsbrev utfärdat av äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 i Skellefteå. Johan Bure: Anders Jacobsson i Kåghe, som fick h. Malin, gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Joh Magnus, Archep. Upsal. ächtade medh sit? bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefwerska hu Gunborg. Sedan utlöste han hennes son Påwel skrifware medh stilla penningar, nemblig 50 timber gråwärk, timbret? för 2 mk och 2 klippare för 28 mk Ao 1550. (Johan Bure)

    Familie/Ektefelle/partner: Malin Andersdotter. Malin (datter av Anders Skellefteå, Dominus og Gölug Forsia) ble født 1489 , Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1552, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 14. Anna Andersdotter Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1515 , Kåge, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 30 Apr 1583, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

  2. 11.  Mariet Jakobsdotter BureMariet Jakobsdotter Bure Etterslektstre til dette punkt (2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1473 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1529, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Anders Persson Grubb. Anders (sønn av Per Andersson Grubb) ble født 1470 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1543, Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 15. Jacob Andersson Grubb  Etterslektstre til dette punkt ble født 1495 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1565.
    2. 16. Per Andersson Grubb  Etterslektstre til dette punkt ble født 1497 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1559.
    3. 17. Anna Andersdotter Grubb  Etterslektstre til dette punkt ble født 1499 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige.
    4. 18. Karin Andersdotter Grubb  Etterslektstre til dette punkt ble født 1501 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde, Gävle, Sverige.

  3. 12.  Anders Olofsson BureAnders Olofsson Bure Etterslektstre til dette punkt (6.Olof2, 1.Anders1) ble født 1485 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    Född i Bure, Skellefteå lfs. Bonde i Bure 1.
    Som bodde i fädernesgården, 3 sönner, 2 döttrar

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 19. Karin Andersdotter  Etterslektstre til dette punkt ble født , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde, Östanbäck, Vesterbotn, Sverige.

  4. 13.  Brita AndersdotterBrita Andersdotter Etterslektstre til dette punkt (7.Anders2, 1.Anders1) ble født 1493 , Röbäck, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 5 Mai 1527, Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Olof Clementsson. Olof (sønn av Clemet Olofsson) ble født Feb 1500 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 20. Ingrid Olofsdotter  Etterslektstre til dette punkt ble født 1518 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Teg, Umeä, Västerbotten, Sverige.
    2. 21. König Olofsson  Etterslektstre til dette punkt ble født 1520 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1585, Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige.


Generasjon: 4

  1. 14.  Anna Andersdotter BureAnna Andersdotter Bure Etterslektstre til dette punkt (10.Anders3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1515 , Kåge, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 30 Apr 1583, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    Anna Andersdotter äger gården 1569-77. Vid Älvsborgs lösen 1571 hade hon 70 lod silver, 20 mark i penningar, 5 skålpund koppar, 10 kor, 4 kvigor om 2 år, 3 kvigor om 1 år, 2 svin samt 2 hästar för 20 mark. Egendomen värderades till 606 mark och 2 öre. Till gården fanns även "barnagods" som uppgick till 41 lod silver, 100 mark i pengar samt 4 st ungerska gyllen (guldmynt). Denna egendom värderades till 293 mark.

    Anna giftet seg med Anders Olofsson Olai 1540, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Anders (sønn av Olof Timmerman og Brita) ble født 3 Mar 1512 , Uppsala, Sverige; døde 3 Mar 1569, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 22. Elisabet Andersdotter  Etterslektstre til dette punkt ble født 6 Sep 1549 , Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 9 Okt 1597, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

  2. 15.  Jacob Andersson GrubbJacob Andersson Grubb Etterslektstre til dette punkt (11.Mariet3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1495 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1565.

  3. 16.  Per Andersson GrubbPer Andersson Grubb Etterslektstre til dette punkt (11.Mariet3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1497 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1559.

  4. 17.  Anna Andersdotter GrubbAnna Andersdotter Grubb Etterslektstre til dette punkt (11.Mariet3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1499 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige.

  5. 18.  Karin Andersdotter GrubbKarin Andersdotter Grubb Etterslektstre til dette punkt (11.Mariet3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1501 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde, Gävle, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Olof Olaus Mårtensson Martini. Olof (sønn av Mårten Larsson og Ingrid Olofsdotter) ble født 1500 , Teg, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1587, Gävle, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 23. Petrus Olai Gestricius  Etterslektstre til dette punkt ble født 1530 , Gävle, Sverige; døde 1607, Umeå, Västerbotten, Sverige.

  6. 19.  Karin AndersdotterKarin Andersdotter Etterslektstre til dette punkt (12.Anders3, 6.Olof2, 1.Anders1) ble født , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde, Östanbäck, Vesterbotn, Sverige.

    Notater:

    1) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.579

    2) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.229

    3) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.229, 579

    Familie/Ektefelle/partner: Olof Persson. Olof (sønn av Per Hindersson) ble født , Östanbäck, Vesterbotn, Sverige; døde, Östanbäck, Vesterbotn, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 24. Per Olofsson, Bottnekarl  Etterslektstre til dette punkt ble født 1550 , Östanbäck, Vesterbotn, Sverige; døde 1608, Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

  7. 20.  Ingrid OlofsdotterIngrid Olofsdotter Etterslektstre til dette punkt (13.Brita3, 7.Anders2, 1.Anders1) ble født 1518 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Teg, Umeä, Västerbotten, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Mårten Larsson. Mårten døde 1565, Teg, Umeä, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 25. Olof Olaus Mårtensson Martini  Etterslektstre til dette punkt ble født 1500 , Teg, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1587, Gävle, Sverige.

  8. 21.  König OlofssonKönig Olofsson Etterslektstre til dette punkt (13.Brita3, 7.Anders2, 1.Anders1) ble født 1520 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1585, Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    Bikarl, nämndeman

    Familie/Ektefelle/partner: Anna Olofsdotter. Anna døde, Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 26. Margaretha Königsdotter, Kenicia  Etterslektstre til dette punkt ble født Feb 1552 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1610, Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.


Generasjon: 5

  1. 22.  Elisabet AndersdotterElisabet Andersdotter Etterslektstre til dette punkt (14.Anna4, 10.Anders3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 6 Sep 1549 , Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 9 Okt 1597, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    Hon tycks ha styrt sitt stora hus, Själevads prästgård, med fast hand, och systersonen förste riksantikvarien Johan Buraeus, som på sin färd genom Norrland år 1600 såg hennes gravsten på Själevads kyrkogård, skrev i sin dagbok om henne: "Saligh morsyster i Siäla berömes allestädhes hafua warit swåra llwarsam i all gärning, hon smäktes med ingen"

    Elisabet giftet seg med Engelbert Laurentii Bure 1570, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Engelbert (sønn av Laueentius Svenonis Bureus og Margareta Engelbrektsdotter, Janzonius) ble født 1542 , Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige; døde 1621, Luleä, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 27. Magdalena Engelbrektsdotter Bure  Etterslektstre til dette punkt ble født 1 Okt 1581 , Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige; døde 1668, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

  2. 23.  Petrus Olai GestriciusPetrus Olai Gestricius Etterslektstre til dette punkt (18.Karin4, 11.Mariet3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1530 , Gävle, Sverige; døde 1607, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Kyrkoherde

    Notater:

    Fil.mag.i Tyskland, Rektor i Gävle 1578-1579. Kyrkoherde i Njurunda 1581-94 i Umeå 1594-1607

    "Afsatt från rektoratet i Gefle på Trivialskolan på grund af sin vägran att underskrifva liturgien 1577, lefde ett par år utan tjänst i Gefle, men erhöll, som det säges, på bemedling af sedermera ärkebiskop P.Kenicius (se nedan) , kyrkoherdebefattningen i Njurunda 1580; uppbar fr. 1581 genom kgl. br. 3 febr. 1579 2 pd korn spl.; undert. ss. prost öfver Medelpad. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593 samt blef i apr. 1594 khde i Umeå."
    "Gestricius, Petrus Olai. Levde 1580 i Njurunda. Levde 1594 i Umeå. Kyrkoherde. Född i Gefle. Död 1607. F. i Gefle, där fadern Olof Mårtensson var rådman. I stadens för sin tid utmärkta skola erhöll sonen förmodligen sin första utbildning, och efter att i Tyskland vunnit magistergraden förordnades han år 1570 till rektor i samma skola. Denna tjänst miste han emellertid 1577 på grund av sin vägran att underskrifva Johan III:s liturgi och skall t.o.m. en tid hållits i fängsligt förvar å Stockholms slott. Efter frigifvningen tillbragte han några år utan anställning, troligen i Gefle, under armod och betryck, sysselsatt med jordbruk, och höll enligt sägen själf på med att plöja åkern, då med en enspännare år 1580 öfverbringade honom kgl. fullmakt som kyrkoherde i Njurunda pastorat.
    Såsom sådan och tillika prost i Medelpad undertecknar han Upsala mötes beslut 1593. För sina stora gåfvor och berömliga förhållande blef han efter 14 års verksamhet i denna lilla församling kallad till "den förnemblige och widhberöde Umeå församling" I Upsala Domkapitels protokoll 1 mars 1594 heter det: "De pastore Umensi conclusum est, ut dn Petrus Olavi Gestricius eo mittatur primo quoque tempore". Han tillträdde i april samma år och verkade här med högsta beröm, till dess han saligen ändade sina dagar 1607." Var far till rektorerna Niurenius (Alf Uddholms Gevaliensis, sid 29)

    Familie/Ektefelle/partner: Malin Nilsdotter. Malin (datter av Nils Björnsson) ble født 1545 , Gävle, Sverige; døde 1624, Luleä, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 28. Olaus Petri Niurenius  Etterslektstre til dette punkt ble født 1580 , Njurunda, Sverige; døde 24 Sep 1645, Umeå, Västerbotten, Sverige.

  3. 24.  Per Olofsson, BottnekarlPer Olofsson, Bottnekarl Etterslektstre til dette punkt (19.Karin4, 12.Anders3, 6.Olof2, 1.Anders1) ble født 1550 , Östanbäck, Vesterbotn, Sverige; døde 1608, Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    Per Olofsson anges vara Hövitsman över hela Västerbotten och Österbottens krigsfolk och bonde på Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå sn.
    Per kallades även " BOTTNEKARL ".
    Militära meriter: Anställd som Trumslagare vid Christoffer Nilssons Fänika, blev fänrik år 1579, löjtnant åren 1580 -82, Hövitsman för samma Fänika år 1583-1601, Krigs-överste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kola-hus på KOlahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02.
    Hemmanet i Bergsbyn 7 bestod av 3/4 mantal eller 6 tunnland. Hade dessutom förläningar i Hedensbyn, vilket sedan blev kronohemmanet Risön. Vilket han överlåter åt sonen Könik år 1608. Fick skattefrihet för hemmanet i Bergsbyn 1587. Från år 1589 fick han 6 pund spannmål årligen, samt 10 lass höför att föda en ridhäst att bruka på sina krigsresor, Från den 10 Mars 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen som tillhörde Cronan, mot att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket därutöver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. Han dog i Bergsholmen 1608 och blev begravd i Skellefteå kyrka.

    Familie/Ektefelle/partner: Margaretha Königsdotter, Kenicia. Margaretha (datter av König Olofsson og Anna Olofsdotter) ble født Feb 1552 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1610, Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 29. Olaus Petri Kuuth  Etterslektstre til dette punkt ble født 1570 , Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1650, Bredbyn, Anundsjö, Sverige.

  4. 25.  Olof Olaus Mårtensson MartiniOlof Olaus Mårtensson Martini Etterslektstre til dette punkt (20.Ingrid4, 13.Brita3, 7.Anders2, 1.Anders1) ble født 1500 , Teg, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde 1587, Gävle, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Rådman i Gävle

    Familie/Ektefelle/partner: Karin Andersdotter Grubb. Karin (datter av Anders Persson Grubb og Mariet Jakobsdotter Bure) ble født 1501 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde, Gävle, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 30. Petrus Olai Gestricius  Etterslektstre til dette punkt ble født 1530 , Gävle, Sverige; døde 1607, Umeå, Västerbotten, Sverige.

  5. 26.  Margaretha Königsdotter, KeniciaMargaretha Königsdotter, Kenicia Etterslektstre til dette punkt (21.König4, 13.Brita3, 7.Anders2, 1.Anders1) ble født Feb 1552 , Baggböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1610, Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    Syster till ärkebiskopen i Uppsala
    Källa begravd: Bureätten del I, s.224 tab 578
    Källa bosatt och död: KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.351

    Familie/Ektefelle/partner: Per Olofsson, Bottnekarl. Per (sønn av Olof Persson og Karin Andersdotter) ble født 1550 , Östanbäck, Vesterbotn, Sverige; døde 1608, Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 29. Olaus Petri Kuuth  Etterslektstre til dette punkt ble født 1570 , Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1650, Bredbyn, Anundsjö, Sverige.


Generasjon: 6

  1. 27.  Magdalena Engelbrektsdotter BureMagdalena Engelbrektsdotter Bure Etterslektstre til dette punkt (22.Elisabet5, 14.Anna4, 10.Anders3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1 Okt 1581 , Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige; døde 1668, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    Hon köpte jord i Översjäla 1648 Barnen kallade sig Bureus efter henne. Källor: Boken om Säbrå

    Magdalena giftet seg med Zacharias Jonae 1598, Själevad, Örnsköldsviks, Sverige. Zacharias ble født 1 Okt 1581 , Själevad, Örnsköldsviks, Sverige; døde Mai 1638, Själevad, Örnsköldsviks, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 31. Magdalena (Malin) Zackrisdotter  Etterslektstre til dette punkt ble født 1 Sep 1604 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 24 Sep 1689, Umeå, Västerbotten, Sverige.

  2. 28.  Olaus Petri NiureniusOlaus Petri Niurenius Etterslektstre til dette punkt (23.Petrus5, 18.Karin4, 11.Mariet3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1580 , Njurunda, Sverige; døde 24 Sep 1645, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Kyrkoherde/Prost, Umeå 1619-1645

    Notater:

    Niurenius, Olof Petri. Född i Njurunda prästgård, äldste son till kyrkoherden därst., sedermera prosten Petrus Olai Gestricius i Umeå n. Födelseåret uppgifves vara 1580. Han inskrefs som stud. vid Upsala univ. 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 4 okt. 1604, begaf sig sedan till utlandet och blef inskrifven vid universitetet i Helmstedt 15 okt. 1605 på samma gång som sin landsman Domenicus Olai Arnæsius samt promoverades där till fil. mag. 1607. Efter ett kortare uppehåll vid Greifswalds univ. lät han immatrikulera sig vid univ. i Wittenberg 27 okt samma år. Omkr. 1611 torde han fått anställningvid Gefle skola, blef 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hille församling. Såsom sådan var han följande år sin svärfader ärkebiskop P. Kenicius följaktig på en visitationsresa ända upp till Torneå. Sedan khde. P Rudbeckius tillkännagifvit sin afsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 24 febr. 1618 en supplik, som af K M:t remitterades till ärkebiskopen, hvilken i brev till rikskansleren Axel Oxenstierna 7 maj 1618 i anslutning till församlingens önskan hemställde, att för den händelse Rudbeckius framhärdade i sin mening «M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är M Petri son, fordom pastoris i Uma, må komma därtill, efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, så är ock Uma en förnämlig försambling, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas» (C. Annerstedt, Upsala Univ. hist. Bih. I, s 144) Niurenius tillträdde pastoratet 1 maj 1619 och upplade redan den 19:de samma mån. en bok öfver kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utn. till prost 1623 blef han en nitisk främjare af själavården ej blott inom moderförsamlingen utan äfven bland den underlydande lappmarkens befolkning, hvilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte, som i offentliga ärenden färdades genom Norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblifna lapparna, hvilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggande af en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till, att den s.k. lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola , den s.k. Skytteanska, inrättades i Lycksele, där undervisningen började 1632. Förtjänsten af dess tillkomst kan delas mellan Skytte, hvilken genom frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans egenskap af initiativtagare, organisator och skolans förste inspektor. Till lärjungarnas nytta utgaf han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets lif, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen af en på latin affattad Lapplandsbeskrifning, hvilken ej hann bli tryckt under hans lifstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts af senare forskare (t.ex. Schefferus i hans 1673 utkomna Lapponia) Äfven var han ifrigt verksam för att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej upplefva stadskyrkans fullbordande. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, kreatursbesättningen 3 hästar, 3 fålar, 1 tjur, 3 stutar, 20 kor, 2 kvigor m.m. och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. I skrifvelse till ärkebiskopen 24 april 1638 anhåller N. att blifva förskonad från en af domkapitlet nyutnämnd 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att hafva två gifta kaplaner att löna och föda och ringa hafva till att göra. «Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter», slutar pastorn sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffade 24 sept. 1645 heldt oförmodadt efter en hård, häftig sjukdom, han begrofs i landskyrkans kor under den den sten han där låtit lägga öfver sina föräldrars grafställe. Bland hans jordiska kvarlefvor i den vid en omläggning af korets golf öppnade grafven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. (Tr. Eenfallighe och korte spörsmål öfuer wår Christeligha hufvudstyckior och troonnes articklar vti wår lille Cathechesi, eenfalligen stälte för vngdomen i Lappmarken aff O. P. N: Sthm 1632. --- Same nolmay Catechesis, thet är. Wår Christeligha hufwudh stycken, eller troos artiklar med D. Luth. förklaring vppå Lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med Lappeske scholans eghen bekostnadt procurante O. P. N. Sthm 1633 --- Efterlämnade i handskrift: Laplandia seu Descripto orbis illius Arctori, quem in remotissima Scandiæ seu Sveciæ parte Lappi inhabitant (eft. sonen Er. Plantins sv. öfvers. i utdrag af prof. K. B. Wiklund. Bidr. till Sv. Landsmålen 17:4 Ups. 1905) (Litt: N. Ahlund: Bröderna Niurenius . Västerbotten, årsbok 1924 -- 1925, s 181.) Kyrkoherde i Umeå. Prost i Umeå. Rektor i Gefle 1616. Född 1580. Död 1645-09-24.

    Olaus giftet seg med Magdalena (Malin) Zackrisdotter 1625, Umeå, Västerbotten, Sverige. Magdalena (datter av Zacharias Jonae og Magdalena Engelbrektsdotter Bure) ble født 1 Sep 1604 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 24 Sep 1689, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 32. Barbro Platin  Etterslektstre til dette punkt ble født 1637 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige.

  3. 29.  Olaus Petri KuuthOlaus Petri Kuuth Etterslektstre til dette punkt (24.Per5, 19.Karin4, 12.Anders3, 6.Olof2, 1.Anders1) ble født 1570 , Bergsbyn, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1650, Bredbyn, Anundsjö, Sverige.

    Notater:

    Studier vid Gävle skola. Predikant 1614. Kapellan från 1616 till 1620 i Bygdeå (AC). Regementspräst J. Duvals regemente från 1626 till 1629. Kyrkoherde från 1630 till 1650 i Anundsjö (Y). Bonde i Bredbyn 3, Anundsjö (Y). Brukare från 1643 till 1651 i Galasjö 1, Anundsjö (Y). [1] Olof Petri Kuuth (1630-50), f. i Skellefteå, son af höfvitsmannen Per Olofsson i Bergsbyn och Margareta Kenicia (d. 1610), syster till ärkebiskop Petrus Kenicius. Han hade gått i Gefle skola, då han inskrefs i Upsala studentmatrikel 10 dec. 1606 och sattes genast i retoriska och logiska klassen. År 1614 var han predikant vid kapten Erik Johanssons kompani, en fännika Westerbottens' soldater, och for om sommaren till »Narviske åminne». Under åren 1616-20 synes han hafva varit kapellan i Bygdeå, var 1626-29 regementspräst vid J. Duvals regemente samt kom till Anundsjö år 1630 såsom khde, enär han bevittnat detta års boskapslängd för socknen. År 1644 anmälde prosten i Själevad honom hos Upsala domkapitel för horsbrott, och församlingen begärde att blifva honom kvitt. Konsistoriet befallde, att noggrann undersökning om hans lefverne skulle anställas, och ransakningens resultat blef synnerligen graverande. Den 5 febr. 1645 var Kuuth i förhör inför domkapitlet, därvid han visserligen erkände, att han fört ohöfviskt skämt med sina pigor, men förklarade, att hans afundsmän fört ransakningen. Konsistoriet trodde det ej: »Alla säga, att han en lättfärdig man af ungdomen varit hafver. I bekännen själf hafva talat lättfärdigt med dem dock med skämt; Står thett väl an en redelig prästman tentera sine pigors pudicitia.» Kuuth drog till hofs för att göra sig fri, och hofrätten förklarade, att ny ransakning skulle anställas. Allt detta drog ut långt inpå följande år, och domkapitlet såg sig nödsakadt hos hofrätten begära, att saken måtte påskyndas »på det församlingen i Anundsjö, som i 2 år utan pastore varit hafver, icke må alldeles förderfvat blifva». Ärkebiskopen, slutligen otålig öfver dröjsmålet och tydligen viss om Kuuths fällande, utnämnde mot 56 ANUNDSJÖ öfriga konsistoriales yrkande om uppskof, den af församlingen vocerade kaplanen i Vibyggerå Samuel Erici Gestrinius, som 1 maj 1646 fick tillträda Anundsjö pastorat och mottaga prästbordet med inventariesäden, boskap, hästar och åkerredskap. Men efter en resa ned till Sthm den 19 juli s. å. återkom Kuuth med K. Maj:ts besked, att han skulle tillsvidare sin lägenhet besitta och njuta ny rannsakning, då Gestrinius s. d. »måste gå som sparf från ax», såsom denne i ett ynkligt bref 4 aug. 1646 till ärkebiskop och domkapitel skrifver och klagar. Den af själfva riksfiskalen anställda undersökningen ledde ej heller till Kuuths fällande, då Hofrätten enl. bref 14 juni 1647 till Upsala domkapitel ställde saken under Guds dom. »Kuuth skall, ehuru utrustad med någorlunda gåfvor, varit en underlig man och merendels haft några gycklerier i sina predikningar samt deruti anfört otjenliga historier utan ringaste uppbyggelse», såsom Tunæus angifver. Han ägde ett hemman i Bredbyn och afled år 1650. (Udpr. 1644-46. Svea hofrätts pr. 12/6, 17/6 1646, 14/6 1647).

    Familie/Ektefelle/partner: Anna Nilsdotter. Anna (datter av Nicolaus Petri Turdinus) ble født , Bygdeå, Robertfors, Vesterbotten, Sverige; døde 1652, Bredbyn, Anundsjö, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 33. Magdalena Olofsdotter Kuuth  Etterslektstre til dette punkt ble født 1595 , Rösta, Sverige; døde 20 Nov 1696, Sollefteå, Västernorrland, Sverige.

  4. 30.  Petrus Olai GestriciusPetrus Olai Gestricius Etterslektstre til dette punkt (25.Olof5, 20.Ingrid4, 13.Brita3, 7.Anders2, 1.Anders1) ble født 1530 , Gävle, Sverige; døde 1607, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Kyrkoherde

    Notater:

    Fil.mag.i Tyskland, Rektor i Gävle 1578-1579. Kyrkoherde i Njurunda 1581-94 i Umeå 1594-1607

    "Afsatt från rektoratet i Gefle på Trivialskolan på grund af sin vägran att underskrifva liturgien 1577, lefde ett par år utan tjänst i Gefle, men erhöll, som det säges, på bemedling af sedermera ärkebiskop P.Kenicius (se nedan) , kyrkoherdebefattningen i Njurunda 1580; uppbar fr. 1581 genom kgl. br. 3 febr. 1579 2 pd korn spl.; undert. ss. prost öfver Medelpad. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593 samt blef i apr. 1594 khde i Umeå."
    "Gestricius, Petrus Olai. Levde 1580 i Njurunda. Levde 1594 i Umeå. Kyrkoherde. Född i Gefle. Död 1607. F. i Gefle, där fadern Olof Mårtensson var rådman. I stadens för sin tid utmärkta skola erhöll sonen förmodligen sin första utbildning, och efter att i Tyskland vunnit magistergraden förordnades han år 1570 till rektor i samma skola. Denna tjänst miste han emellertid 1577 på grund av sin vägran att underskrifva Johan III:s liturgi och skall t.o.m. en tid hållits i fängsligt förvar å Stockholms slott. Efter frigifvningen tillbragte han några år utan anställning, troligen i Gefle, under armod och betryck, sysselsatt med jordbruk, och höll enligt sägen själf på med att plöja åkern, då med en enspännare år 1580 öfverbringade honom kgl. fullmakt som kyrkoherde i Njurunda pastorat.
    Såsom sådan och tillika prost i Medelpad undertecknar han Upsala mötes beslut 1593. För sina stora gåfvor och berömliga förhållande blef han efter 14 års verksamhet i denna lilla församling kallad till "den förnemblige och widhberöde Umeå församling" I Upsala Domkapitels protokoll 1 mars 1594 heter det: "De pastore Umensi conclusum est, ut dn Petrus Olavi Gestricius eo mittatur primo quoque tempore". Han tillträdde i april samma år och verkade här med högsta beröm, till dess han saligen ändade sina dagar 1607." Var far till rektorerna Niurenius (Alf Uddholms Gevaliensis, sid 29)

    Familie/Ektefelle/partner: Malin Nilsdotter. Malin (datter av Nils Björnsson) ble født 1545 , Gävle, Sverige; døde 1624, Luleä, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 34. Olaus Petri Niurenius  Etterslektstre til dette punkt ble født 1580 , Njurunda, Sverige; døde 24 Sep 1645, Umeå, Västerbotten, Sverige.


Generasjon: 7

  1. 31.  Magdalena (Malin) ZackrisdotterMagdalena (Malin) Zackrisdotter Etterslektstre til dette punkt (27.Magdalena6, 22.Elisabet5, 14.Anna4, 10.Anders3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1 Sep 1604 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 24 Sep 1689, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Notater:

    I anseende till mannens i Guds församling gjorda långliga och flitiga tjänst och de många barn, som den efterlefvande änkan skulle hålla vid akademien, beviljades henne frihet å ett skattehemman i Baggböle om 1 17/32 mantal gen. kgl. bref 2/5 1649.

    Magdalena giftet seg med Olaus Petri Niurenius 1625, Umeå, Västerbotten, Sverige. Olaus (sønn av Petrus Olai Gestricius og Malin Nilsdotter) ble født 1580 , Njurunda, Sverige; døde 24 Sep 1645, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 35. Barbro Platin  Etterslektstre til dette punkt ble født 1637 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige.

  2. 32.  Barbro PlatinBarbro Platin Etterslektstre til dette punkt (28.Olaus6, 23.Petrus5, 18.Karin4, 11.Mariet3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1637 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Axel Olofsson, Orm. Axel (sønn av Olof Svensson Orm og Barbro Håkansdotter) ble født 1640 , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1671, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 36. Anna Axelsdotter Orm  Etterslektstre til dette punkt ble født , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1740, Altaware, Lycksele, Sverige.

  3. 33.  Magdalena Olofsdotter KuuthMagdalena Olofsdotter Kuuth Etterslektstre til dette punkt (29.Olaus6, 24.Per5, 19.Karin4, 12.Anders3, 6.Olof2, 1.Anders1) ble født 1595 , Rösta, Sverige; døde 20 Nov 1696, Sollefteå, Västernorrland, Sverige.

    Notater:

    Syster till kyrkoherden Hans Knutsson i Arnäs.


  4. 34.  Olaus Petri NiureniusOlaus Petri Niurenius Etterslektstre til dette punkt (30.Petrus6, 25.Olof5, 20.Ingrid4, 13.Brita3, 7.Anders2, 1.Anders1) ble født 1580 , Njurunda, Sverige; døde 24 Sep 1645, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Kyrkoherde/Prost, Umeå 1619-1645

    Notater:

    Niurenius, Olof Petri. Född i Njurunda prästgård, äldste son till kyrkoherden därst., sedermera prosten Petrus Olai Gestricius i Umeå n. Födelseåret uppgifves vara 1580. Han inskrefs som stud. vid Upsala univ. 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 4 okt. 1604, begaf sig sedan till utlandet och blef inskrifven vid universitetet i Helmstedt 15 okt. 1605 på samma gång som sin landsman Domenicus Olai Arnæsius samt promoverades där till fil. mag. 1607. Efter ett kortare uppehåll vid Greifswalds univ. lät han immatrikulera sig vid univ. i Wittenberg 27 okt samma år. Omkr. 1611 torde han fått anställningvid Gefle skola, blef 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hille församling. Såsom sådan var han följande år sin svärfader ärkebiskop P. Kenicius följaktig på en visitationsresa ända upp till Torneå. Sedan khde. P Rudbeckius tillkännagifvit sin afsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 24 febr. 1618 en supplik, som af K M:t remitterades till ärkebiskopen, hvilken i brev till rikskansleren Axel Oxenstierna 7 maj 1618 i anslutning till församlingens önskan hemställde, att för den händelse Rudbeckius framhärdade i sin mening «M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är M Petri son, fordom pastoris i Uma, må komma därtill, efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, så är ock Uma en förnämlig försambling, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas» (C. Annerstedt, Upsala Univ. hist. Bih. I, s 144) Niurenius tillträdde pastoratet 1 maj 1619 och upplade redan den 19:de samma mån. en bok öfver kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utn. till prost 1623 blef han en nitisk främjare af själavården ej blott inom moderförsamlingen utan äfven bland den underlydande lappmarkens befolkning, hvilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte, som i offentliga ärenden färdades genom Norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblifna lapparna, hvilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggande af en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till, att den s.k. lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola , den s.k. Skytteanska, inrättades i Lycksele, där undervisningen började 1632. Förtjänsten af dess tillkomst kan delas mellan Skytte, hvilken genom frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans egenskap af initiativtagare, organisator och skolans förste inspektor. Till lärjungarnas nytta utgaf han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets lif, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen af en på latin affattad Lapplandsbeskrifning, hvilken ej hann bli tryckt under hans lifstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts af senare forskare (t.ex. Schefferus i hans 1673 utkomna Lapponia) Äfven var han ifrigt verksam för att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej upplefva stadskyrkans fullbordande. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, kreatursbesättningen 3 hästar, 3 fålar, 1 tjur, 3 stutar, 20 kor, 2 kvigor m.m. och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. I skrifvelse till ärkebiskopen 24 april 1638 anhåller N. att blifva förskonad från en af domkapitlet nyutnämnd 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att hafva två gifta kaplaner att löna och föda och ringa hafva till att göra. «Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter», slutar pastorn sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffade 24 sept. 1645 heldt oförmodadt efter en hård, häftig sjukdom, han begrofs i landskyrkans kor under den den sten han där låtit lägga öfver sina föräldrars grafställe. Bland hans jordiska kvarlefvor i den vid en omläggning af korets golf öppnade grafven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. (Tr. Eenfallighe och korte spörsmål öfuer wår Christeligha hufvudstyckior och troonnes articklar vti wår lille Cathechesi, eenfalligen stälte för vngdomen i Lappmarken aff O. P. N: Sthm 1632. --- Same nolmay Catechesis, thet är. Wår Christeligha hufwudh stycken, eller troos artiklar med D. Luth. förklaring vppå Lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med Lappeske scholans eghen bekostnadt procurante O. P. N. Sthm 1633 --- Efterlämnade i handskrift: Laplandia seu Descripto orbis illius Arctori, quem in remotissima Scandiæ seu Sveciæ parte Lappi inhabitant (eft. sonen Er. Plantins sv. öfvers. i utdrag af prof. K. B. Wiklund. Bidr. till Sv. Landsmålen 17:4 Ups. 1905) (Litt: N. Ahlund: Bröderna Niurenius . Västerbotten, årsbok 1924 -- 1925, s 181.) Kyrkoherde i Umeå. Prost i Umeå. Rektor i Gefle 1616. Född 1580. Död 1645-09-24.

    Olaus giftet seg med Magdalena (Malin) Zackrisdotter 1625, Umeå, Västerbotten, Sverige. Magdalena (datter av Zacharias Jonae og Magdalena Engelbrektsdotter Bure) ble født 1 Sep 1604 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 24 Sep 1689, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 35. Barbro Platin  Etterslektstre til dette punkt ble født 1637 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige.


Generasjon: 8

  1. 35.  Barbro PlatinBarbro Platin Etterslektstre til dette punkt (31.Magdalena7, 27.Magdalena6, 22.Elisabet5, 14.Anna4, 10.Anders3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født 1637 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Axel Olofsson, Orm. Axel (sønn av Olof Svensson Orm og Barbro Håkansdotter) ble født 1640 , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1671, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 37. Anna Axelsdotter Orm  Etterslektstre til dette punkt ble født , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1740, Altaware, Lycksele, Sverige.

  2. 36.  Anna Axelsdotter OrmAnna Axelsdotter Orm Etterslektstre til dette punkt (32.Barbro7, 28.Olaus6, 23.Petrus5, 18.Karin4, 11.Mariet3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1740, Altaware, Lycksele, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]



Generasjon: 9

  1. 37.  Anna Axelsdotter OrmAnna Axelsdotter Orm Etterslektstre til dette punkt (35.Barbro8, 31.Magdalena7, 27.Magdalena6, 22.Elisabet5, 14.Anna4, 10.Anders3, 2.Jakob2, 1.Anders1) ble født , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1740, Altaware, Lycksele, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]





Webmaster Message

Vi prøver å dokumentere alle våre kilder i dette familietreet.
Hvis du har noe å legge til, la oss høre fra deg.
Tusen takk !