Folke, Filbyter

Folke, Filbyter

Mann

Generasjoner:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikalt    |    Bare Tekst    |    Generasjon Format    |    Tabeller    |    PDF

Generasjon: 1

  1. 1.  Folke, FilbyterFolke, Filbyter

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 2. Ingevald Folkesson  Etterslektstre til dette punkt


Generasjon: 2

  1. 2.  Ingevald FolkessonIngevald Folkesson Etterslektstre til dette punkt (1.Folke1)

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 3. Folke Ingvalsson, Den Frede  Etterslektstre til dette punkt ble født , Bjälbo, Östergötland, Sverige; døde 1140, Bjälbo, Östergötland, Sverige.


Generasjon: 3

  1. 3.  Folke Ingvalsson, Den FredeFolke Ingvalsson, Den Frede Etterslektstre til dette punkt (2.Ingevald2, 1.Folke1) ble født , Bjälbo, Östergötland, Sverige; døde 1140, Bjälbo, Östergötland, Sverige.

    Notater:

    Levede i Östergötland ca. 1120

    Folke den tjocke, var en av Saxo Grammaticus omnämnd svensk storman, kallad Sveticæ gentis nobilissimus "den mest högborne man i Sverige" som skall ha levat under tidigt 1100-tal. Saxo säger också att Folke skall ha varit gift Ingegärd Knutsdotter av Danmark och med henne haft barnen Bengt och Knut, samt ha varit farfar till Birger Brosa.
    Enligt Johannes Bureus Sumlen skall han ha varit son till Ingevald Folkesson (Bjälboätten), son till Folke Filbyter, men dessa uppgifter är så sena att de inte är trovärdiga.

    Folke giftet seg med Ingegerd Knudsdatter af Danmark 1082. Ingegerd (datter av Knud IV, Den Hellige og Adele van Vlaanderen) ble født , Roskilde, Sjælland, Danmark; døde, Bjälbo, Östergötland, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 4. Bengt Folkesson  Etterslektstre til dette punkt ble født 1110 , Varnhem, Västra Götalands, Sverige; døde 1175, Varnhems Kloster, Varnhem, Västra Götalands, Sverige.


Generasjon: 4

  1. 4.  Bengt FolkessonBengt Folkesson Etterslektstre til dette punkt (3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1) ble født 1110 , Varnhem, Västra Götalands, Sverige; døde 1175, Varnhems Kloster, Varnhem, Västra Götalands, Sverige.

    Notater:

    Bengt Folkesson, känd som Bengt Snivil eller Bengt Snivel, var en svensk högreståndsperson tillhörande Folkungaätten som ska ha levat på 1100-talet. Enligt den danska historikern Saxo var han son till Folke den tjocke och prinsessan Ingegärd Knutsdotter av Danmark.

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 5. Magnus Minnesköld  Etterslektstre til dette punkt ble født , Bjälbo, Östergötland, Sverige; døde 31 Jan 1208, Gestilren, Sverige.


Generasjon: 5

  1. 5.  Magnus MinnesköldMagnus Minnesköld Etterslektstre til dette punkt (4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1) ble født , Bjälbo, Östergötland, Sverige; døde 31 Jan 1208, Gestilren, Sverige.

    Notater:

    Magnus Minnesköld, (Folkungaätten)
    Var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som herre till Bjälbo i Östergötland. Magnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger, mest känd som Birger Jarl.
    Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210. Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”.
    Barn i gifte 1
    Eskil Magnusson, född cirka 1170-1175 och död omkring 1227. Lagman i Västergötland.
    En dotter, gift med Sigtrygg Ärkedjäknen Bengtsson (Bobergs ätt).
    Barn i gifte 2:o med Ingrid Ylva. (d. ca.1251)
    Karl Magnusson, biskop i Skara 1216-1220, (hör troligare till första äkt. då han bör varit född före 1180).
    Bengt Magnusson, Biskop i Linköping 1220-1236, död 1237.
    Birger jarl, riksföreståndare
    Barn:
    ? Elof, kallas bror till Birger jarl, kan vara son till Ingrid i ett senare äktenskap. Omnämd 1268-10-27.

    Familie/Ektefelle/partner: Ingrid Ylva. Ingrid (datter av Sune Sik Sverkersson) døde 1250, Bjälbo, Östergötland, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 6. N.N Magnusdatter  Etterslektstre til dette punkt
    2. 7. Birger Minnesköld, Folkunge  Etterslektstre til dette punkt ble født , Bjälbo, Östergötland, Sverige; døde 11 Okt 1266, Jälbolung, Västra Götalands, Sverige; ble begravet , Varnhems Klosterkyrka.


Generasjon: 6

  1. 6.  N.N MagnusdatterN.N Magnusdatter Etterslektstre til dette punkt (5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1)

    Familie/Ektefelle/partner: Sigtrygg Bengtsson. Sigtrygg (sønn av Bengt Matsson) ble født , Nydala, Jönköpings, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 8. Hafrid Sigtryggsdotter  Etterslektstre til dette punkt

  2. 7.  Birger Minnesköld, FolkungeBirger Minnesköld, Folkunge Etterslektstre til dette punkt (5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1) ble født , Bjälbo, Östergötland, Sverige; døde 11 Okt 1266, Jälbolung, Västra Götalands, Sverige; ble begravet , Varnhems Klosterkyrka.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Jarl

    Notater:

    Birger jarl, död 1266, statsman, enligt traditionen av Folkungaätten, Sveriges styresman 1248-66 under svågern Erik Erikssons och sonen Valdemars kungatid. Tronstrider mellan Sverkerska och Erikska ätterna försvagade kungamakten, och statsledningen låg helt i Birgers händer, särskilt sedan hans son Valdemar 1250 valts till kung. Birger Jarl (egentlig Birger Magnusson) (ca. 1210 – 21. oktober 1266), regerende rigsjarl 1248–1266, blev formentlig født omkring 1210, men er først omtalt 1237. Blev jarl år 1248, formynderregent år 1250, død 21. oktober 1266, begravet i Varnhem Kloster. Han var søn af Magnus Minnesköld til Bjälbo og Ingrid Ylva. Han grundlagde Stockholm ifølge Erikskrøniken. Birger Jarl var også bygmester for Tavastehus slot år 1250. Jarlen Birger Magnusson tilhørte Folkungaslægten (også kaldet Bjälboätten). Birger Magnusson var den sidste i Sverige, som bar embedstitlen jarl.
    Birger Magnusson giftede sig mellem år 1237 og 1241 med Ingeborg Eriksdotter af Sverige, søster til kong Erik Eriksson, kaldet Erik den læspe og halte. De fik fire børn, to af dem blev regenter: Valdemar Birgersson af Sverige, som Birger Jarl blev formynderregent for 1250, og Magnus Ladulås. 1247/1248 dør Ulf Fase, og Birger bliver rigsjarl med al magt over Sverige.
    1261 giftede han sig igen med enkedronning Mechtilde af Holsten, enke efter Abel af Danmark, som kom til at overleve ham med mange år. Birger Jarl døde den 21. oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland. I Varnhems Klosterkirke findes hans gravsten med billeder af jarlen selv, hans anden kone Mechtilde og sønnen Erik.

    Familie/Ektefelle/partner: Ingeborg Eriksdotter. Ingeborg (datter av Erik X Knutsson og Rikissa) døde 17 Jun 1254, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 9. Magnus Birgersson, Ladulås  Etterslektstre til dette punkt døde 18 Des 1290, Visingsö, Jönköping, Sverige.


Generasjon: 7

  1. 8.  Hafrid SigtryggsdotterHafrid Sigtryggsdotter Etterslektstre til dette punkt (6.N.N6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1)

    Familie/Ektefelle/partner: Gustav Petersson Lejon. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 10. Bengt Hafridsson Lejon  Etterslektstre til dette punkt

  2. 9.  Magnus Birgersson, LadulåsMagnus Birgersson, Ladulås Etterslektstre til dette punkt (7.Birger6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1) døde 18 Des 1290, Visingsö, Jönköping, Sverige.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Konge

    Notater:

    Magnus "Ladulås", egentligen Magnus Birgersson, kung av Sverige 1275-1290, född omkring 1240, död 18 december 1290 på Visingsö. Son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter. Gift med Helvig av Holstein och far till bland andra efterträdaren Birger Magnusson.

    Om Magnus barndom och uppväxttid är inte mycket känt. Man vet namnet på två av hans lärare, riksrådet Björn Näf och en Magister Palne, av vilka den senare tycks ha varit inblandad i undervisningen av alla Birger jarls söner. Det är också känt att Magnus till utseendet var ”något svart och mager”, vilket föranledde ett mindre känt öknamn: ”ketlaböter” (kittelflickaren) som han fick av svägerskan Sofia. I samband med en undersökning av Magnus grav 1914-20 kunde man konstatera att han varit en lång man (ca 183 cm) med "kraftigt överansikte” (underkäken saknades) som plågats av ett svårt kroniskt lung- eller hjärtproblem, vilket lett till ”deformationer av extremiteternas ben” och "säkerligen varit orsaken till hans död".
    Birger jarl förvärvade 1255 påvens välsignelse för sin plan att tilldela sönerna ”vissa andelar i riket” (certas portiones in regno). Från denna tid börjar Magnus använda sin fars gamla sigill med en ny omskrift ”iunior dux sweorum’’. Vid Birger jarls död 1266 övertog Magnus hans gamla jarladöme som hertigdöme, dock utan de maktbefogenheter som fadern haft. Magnus använde som hertig titulaturfrasen ”Dei gratia dux sweorum" ("Av Guds nåde svearnas hertig"). Under åren 1267-73 kan man inte i svenska källor finna något som tyder på att hans ställning på något sätt rubbade brodern Valdemars auktoritet som enväldig kung. Men som Valdemars svågers, Magnus Lagabötes, saga visar skedde en hel på det politiska fältet. Magnus Lagaböte och Valdemar var gifta med var sin dotter till den danske kungen Erik Plogpenning och den norske kungen hade därför goda skäl för att noga bevaka den politiska utvecklingen i Sverige.
    Oroselementet framom andra i svensk inrikespolitik under dessa år var den tredje av jarlen Birgers söner, Erik, som var missnöjd med sin undanskymda roll och därför började arbeta på att tillsammans med Magnus försvaga Valdemars ställning. Från omkring 1272 börjar den underminerande verksamheten ge synliga resultat. Som Erikskrönikan konstaterar blir hertigens ”rote” från denna tid större än kungens och Magnus börjar med stöd av en stormannakrets ställa krav på större andel i makten.
    Under 1274 blev krisen akut för kung Valdemar och han vidtog motåtgärder för att hindra Magnus maktövertagande. Av ett brev från 22 augusti 1274 framgår att Magnus nu flyttat fram positionerna till den grad att även hans sigill dyker upp under brev som normalt skulle sigillerats endast av kungen. Av de påvebrev från 9 januari 1275 som Valdemar utverkat framgår att ett inbördeskrig var nära förestående. Enligt breven har ”oroselement” inom riket satt upp Valdemars bror Magnus som motkonung, en ”rex Suecie de facto”. Magnus och Erik hade sökt stöd hos Erik Klipping som genom ett avtal i Sønderborg förband sig att till brödernas förfogande ställa 100 tungt beväpnade ryttare med följen (totalt 5-600 man). Som motprestation lovade Magnus och Erik 6 000 mark silver. Med den danska militära hjälpen kunde Valdemar besegras i slaget vid Hova, den 14 juni 1275.
    Valdemar flydde över gränsen till Norge men bestämde sig för att återvända och blev då gripen, varefter förhandlingar vidtog. Alla parter hade fullt klart för sig att en militär seger i ett fältslag på Tiveden inte var någon hållbar grund för att avsätta Valdemar permanent. Magnus och hans rådgivare visste mycket väl att de måste förmå Valdemar att avsäga sig kronan. På det stormannamöte i Västergötland som följde på slaget vid Hova, bestämdes därför att riket skulle delas och Valdemar fick på sin lott Västergötland, Dalsland, Värmland och Småland. Mot dessa områden utfärdade Valdemar på Asknäs en försäkran med vilken han avstod sitt ”ärvda rike” till hertig Magnus. Genom en formell ceremoni på Mora äng avsade sig Valdemar kronan och Magnus utropades till kung 22 juli 1275.
    Den tidigaste daterbara källa där kung Magnus kallas "ladulås" är sen, den s k Visbykrönikan från 1412. Några år senare (1417) förekommer tillnamnet även i samband med Brynolf Algotssons kanonisationsprocess. När franciskanerna 1442 fick tillstånd att bygga ett kapell vid Uppgränna i Holaveden, utfärdades det till ära för "helga konung Magnus Ladulås". Det första tolkningsförsöket av många finns i Lilla rimkrönikan från ca 1450: "Allmogen mig Ladulås kalla, jag fridade rika och fattiga alla och bad dem sätta knapp för lada".
    Tolkningen kan knappast syfta på något annat än Alsnö stadga. Men det är också helt klart att binamnet inte är samtida. Ännu 1385 kallas Magnus Ladulås för "konung Magnus gamle" för att undvika förväxling med sonsonen Magnus Eriksson.

    Magnus giftet seg med Helvig 11 Nov 1276, Kalmar, Småland, Sverige. Helvig (datter av Gerhard I von Holstein og Elisabet von Mecklenburg) ble født 1260 , Prussia; døde 1326. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 11. Birger Magnusson  Etterslektstre til dette punkt ble født 1280 , Uppsala, Sverige; døde 31 Mai 1321, Danmark.


Generasjon: 8

  1. 10.  Bengt Hafridsson LejonBengt Hafridsson Lejon Etterslektstre til dette punkt (8.Hafrid7, 6.N.N6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1)

    Notater:

    Ridder og riksråd, Lagmand Vestergötland

    Familie/Ektefelle/partner: Margareta N.N. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 12. Brynjulf Bengtsson Lejon  Etterslektstre til dette punkt

  2. 11.  Birger MagnussonBirger Magnusson Etterslektstre til dette punkt (9.Magnus7, 7.Birger6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1) ble født 1280 , Uppsala, Sverige; døde 31 Mai 1321, Danmark.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Konge

    Familie/Ektefelle/partner: Märta Eriksdotter. Märta (datter av Erik V Kristofersson, Klipping og Agnes von Brandenburg) ble født 1278; døde 3 Okt 1341, Danmark. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 13. Magnus Birgersson  Etterslektstre til dette punkt ble født Sep 1300 , Stockholm, Sverige; døde 1 Jun 1320, Helgeandsholmen, Stockholm.


Generasjon: 9

  1. 12.  Brynjulf Bengtsson LejonBrynjulf Bengtsson Lejon Etterslektstre til dette punkt (10.Bengt8, 8.Hafrid7, 6.N.N6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1)

    Familie/Ektefelle/partner: Ingegerd N.N. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 14. Algot Bryniolfsson  Etterslektstre til dette punkt døde 1332.

  2. 13.  Magnus BirgerssonMagnus Birgersson Etterslektstre til dette punkt (11.Birger8, 9.Magnus7, 7.Birger6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1) ble født Sep 1300 , Stockholm, Sverige; døde 1 Jun 1320, Helgeandsholmen, Stockholm.

    Notater:

    Halshugd

    Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 15. Katarina Magnusdotter  Etterslektstre til dette punkt


Generasjon: 10

  1. 14.  Algot BryniolfssonAlgot Bryniolfsson Etterslektstre til dette punkt (12.Brynjulf9, 10.Bengt8, 8.Hafrid7, 6.N.N6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1) døde 1332.

    Familie/Ektefelle/partner: N.N Tolfadotter. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 16. Bengt Algotsson  Etterslektstre til dette punkt døde, Rönneholm, Skåne, Sverige.

  2. 15.  Katarina MagnusdotterKatarina Magnusdotter Etterslektstre til dette punkt (13.Magnus9, 11.Birger8, 9.Magnus7, 7.Birger6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1)

    Familie/Ektefelle/partner: Ingemar Ragvaldsson. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 17. Märta Ingemarsdotter  Etterslektstre til dette punkt


Generasjon: 11

  1. 16.  Bengt AlgotssonBengt Algotsson Etterslektstre til dette punkt (14.Algot10, 12.Brynjulf9, 10.Bengt8, 8.Hafrid7, 6.N.N6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1) døde, Rönneholm, Skåne, Sverige.

    Notater:

    Riksråd og ridder, Hertug af Halland og Finland, Statholder i Skåne, Flygtede til Danmark under oprøret mod kong Magnus Myrdet ved tilbagekomst fra eksilet

    Familie/Ektefelle/partner: Ingeborg Sparre. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 18. Kristina Bengtsdotter  Etterslektstre til dette punkt

  2. 17.  Märta IngemarsdotterMärta Ingemarsdotter Etterslektstre til dette punkt (15.Katarina10, 13.Magnus9, 11.Birger8, 9.Magnus7, 7.Birger6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1)

    Notater:

    Død før 1350

    Jakob Augustins släktskap med Katarina Andersdotter (lejon) är via hans hustru Kristina Jonsdotter (Darre) och hans besegling 1415 är därmed naturlig.
    Jon Reidarsson Darre var gift med Karl Gamalssons dotter Ingrid Karlsdotter (före 1402 DN 9 nr 106) tydligen i dennes  gifte med Ulfhild Abrahamsdotter, dotter till Abraham Andersson i hans gifte med Ingemar Ragvaldssons dotter Märta (denna Märta är inte med i Jan Liedgrens utredning av Ingemar Ragvaldssons arvingar). Ulfhilds syster Gyrid Abrahamsdotter är mor till Katarinas Andersdotter i faderns Anders Erikssons (lejon) 1a gifte.  
    Jakob Augustins hustru är alltså sysslingbarn till Katarina Andersdotter, dvs kusinbarn genom två systrar.  
    En annan anknytning av ekonomisk art är att Jakobs bror Henning Augustin fick huvudgården i Hönsäter i pant för ett stort lån till systrarnas bror Ingemar Abrahamsson

    Familie/Ektefelle/partner: Abraham Andersson. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 19. Ulvhild Abrahamsdatter  Etterslektstre til dette punkt døde, Morlanda, Orust, Sverige.


Generasjon: 12

  1. 18.  Kristina BengtsdotterKristina Bengtsdotter Etterslektstre til dette punkt (16.Bengt11, 14.Algot10, 12.Brynjulf9, 10.Bengt8, 8.Hafrid7, 6.N.N6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1)

    Familie/Ektefelle/partner: Knut Jonsson. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 20. Jöns Knutson  Etterslektstre til dette punkt

  2. 19.  Ulvhild AbrahamsdatterUlvhild Abrahamsdatter Etterslektstre til dette punkt (17.Märta11, 15.Katarina10, 13.Magnus9, 11.Birger8, 9.Magnus7, 7.Birger6, 5.Magnus5, 4.Bengt4, 3.Folke3, 2.Ingevald2, 1.Folke1) døde, Morlanda, Orust, Sverige.

    Familie/Ektefelle/partner: Karl Gamalsson. Karl døde, Bohuslän, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. 21. Ingrid Karlsdatter  Etterslektstre til dette punkt ble født , Tønsberg; døde 1 Nov 1411, Bjelland, Bokenäs, Bohuslän, Sverige.




Webmaster Message

Vi prøver å dokumentere alle våre kilder i dette familietreet.
Hvis du har noe å legge til, la oss høre fra deg.
Tusen takk !