| Notater |
- Sorseles första klockareHans Ersson, f omkr 1657 i Granö, Umeå lfs (AC), d 1745 i Stensund, Sorsele (AC). Klockare och profoss i Stensund, Sorsele (AC). Nybyggare på Olselet på 1680-talet.Lars-Levi och Petrus Leastadius var sonson sondotter söner till honom. Arth ur Hazelius, Skansens grundare, var sonson dotterson dotterdotter son till Hans Ersson.Egerbladh skriver: "En rad skribenter tycks vara eniga om att han var från Tväråträsk (nuvarande Tvärålund) i Umeå socken, att hans hustru hette Anna Mickelsdotter och att hon härstammade från Granö". Egerbladh påpekar att ingen belagt uppgifterna i dokument, och han skriver att en forskare (som han inte namnger) har antagit att HE varit nybyggare i Tväråträsk i Sorsele. Egerbladh tillägger "Att HE var bondeson från Umeå socken förefaller att vara en mycket trovärdig uppgift. Men att söka belägg för att på han kom från Tväråträsk stöter på stora svårigheter".Egerbladh refererar också Bygdén (1923-28) som skriver att HE var svåger till komminister Henrik Lyckselius (kallas också Svenonius och Lappo och ?var äkta same"). Enligt Egerbladh heter Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter, och han v isar att HEs hustru heter Barbro Königsdotter. Då är det svårt att se svågerskapet dem emellan, menar Egerbladh.Egerbladh citerar också Læstadius (1833), som menar att Hans Ersson varit styvson till Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo (äkta same enligt Egerbladh). Till sist nämner Egerbladh en uppgiftur domboken 1706 som säger att HEs svåger var skicka ren och samen Mårten Andersson.Egerbladh skrider till verket genom att acceptera huvudantagandet att HE kom från Ume socken. Han visar att HE inte kan vara identisk med de två Hans Ersson som finns belagda i Tväråträsk,Umeå. Han belägger dock inte på något sätt att HE är från Umeå, det är bara "en mycket trovärdig uppgift". Han visar dock att det finns en möjlig svärfarskandidat till HE i Granö, Umeå. König Persson.Egerbladh lägger alltså inte fram vilka de "trovärdiga skälen" för att HE kom från Umeå. Det rör sig förmodligen delvis om följande anteckning ur Lyckelse HF bok AI:4 sid 102: "Hans Hansson klockaren d 1765 73 år gammal, son till Hans Ersson ifrån Umeå och Tväråbäck som var första klockaren i Sorsele. Hans Ersson dog 1722. Johan Hanssons broder Anders Hansson d 1781, 74 år gammal och dess hustru Barbro Laestanderd 1778, 77 år gammal (länsman Lestanders dotter ifrån Arjeplog) ." [citerat här efter Kjell-Åke Lundströms forskningsmaterial]Anteckning verkar understödjas av ortnamnen Tväråträsk (numera Tvärålund) och Tväråbäck i Umeå och ortnamnet Tväråträsk i Sorsele. Åtminstone kan man tolka den av Egerbladh citerade Sorseleforskaren på detta sätt. Egerbladh påpekar dock att Tväråträsk i Sorsele upptogs som nybygge först 1783 (60 år efte HE:s död).Anteckningen i Lycksele HF-bok är gjord efter 1778. Om vi angriper frågan från en källkritisk synpunkt bör vi rimligtvis värdera domboken från 1706 som den mest vittnesgilla. Noteringen ärskriven under HEs livstid och säger alltså att han h ar är svåger med skickaren och samen Mårten Andersson.Vi vet att HE:s hustru hette Barbro Königsdr; hon nämns i 1723 års dombok som hans änka och som moder till sonen Hans, vilken är född 1692. Det är alltså knappast genom hustrun Barbro som HE är besvågrad med Mårten Andersson. Svågerskapet m åste i stället bestå i att Hans Ersson haft en syster som som varit gift med samen Mårten Andersson.Det hände ibland att svenska bondsöner och bonddöttrar gifte sig med samer. I de kända fallen har det dock alltid varit i samband med att samen blivit bofast nybyggare. Eller känner någon till en sådan nomadiserad svensk/svenskaN Den rimlig aste tolkningen, menar jag, är att Hans Erssons själv var same, och att hans syster var gift med samen Mårten Andersson.Andra tidiga klockare inom lappmarken var samer; det gäller åtminstone Adam Christofferson i Noret (Åsele), Mårten Mårtensson i Falträsk (Lycksele) och Anders Johansson i Arvidsjaur. Dessahar blivit nybyggare i samband med att de blivit klockare. Även NilsAndersson, skattlapp på prästbordet i Lycksele, var klockare. Man kan också notera att de tre första prästerna i Sorsele var samer: Henrik Lyckselius, Lars, Rangius och Sjul Mårtensson (Granberg). Den fjärde var König Hanss on Granlund, son till HE.Enligt den näst äldsta uppgiften (Læstadius 1833) var HE styvson till samen och prästen Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo. Det är omöjligt att veta om det är Henriks kända hustru eller en annan hustru som är mor till HE i så fall. Likväl fi nner jag det slående att han enligt de äldsta källorna har både en samisk svåger och en samisk styvfar.En ytterligare uppgift som kan vara av intresse finner vi i domboken från år 1700 (här citerad efter Egerbladhs Sorselebok) där Hans Ersson vittnar om bl a julhelgen föregående år: ?att ingen Gudstiänst blef sädan den dagen af honom[Lars Rangius] hållen, utan Klåckarens Hustru har lÃÞst i Postillan, fÃœr tillstÃÞdes warande Allmoge.” Klockarens hustru ÃÞr alltså Hans Erssons hustru. Man frågar sig varför hustrun får läsa ur postillan. Jag vet inteom det fanns en samisk postilla vid denna tid, eller om det är en svensk postilla som avses. Var det för att hon var den enda som hade svenska som modersmål som Barbro Königsdotter fick läsa ur postillanN Är det någon som kan upplysa om huruvida det fanns e n samisk postilla i bruk år 1699N
|
1657 - 1722 (65 år)
: Adresse
: Lokasjon
: By
: Fylke/Grevskap
: Stat/Provins
: Land
: Ikke satt
