Notater: Alf-Inge`s Hjemmeside

Notater

Treff 2,351 til 2,400 av 3,040

#	Notater	Linket til
2351	Nevnt 1342. Han hadde en "ektefelle" ved navn Elin. Muligens nevnt i Hedemarksregisteret i 1345 som korsbror der han i sak 1 er involvert i et salg av jord og 12 f.gilde mrk. med Andrinse A. Stongum, og i sak 2 er involvert i en gave av Tolerud og Røise med Hakon Alvson. Han var prest/kannik på Toten. Han døde i 1348 av svartedauden. Han var da i Avignon for å besøke sin gode venn pave Clemets VI. Også hans offisielle konkubine døde under svartedauden i 1348/49 i Avignon. De hadde 4 sønner som er nevnt i et testamente til Kong Magnus Eiriksson og Dronning Blanka, datert 02.07.1333. Den ene sønnen var Sira Gunnar Brynjulfsson, prest i Fåberg. Sira Brynjulf Haraldsson DN XVII datert 09.10 .1336 Avignon, Frankrike: Optegnelse om at Biskop Halvard af Hamar, som havde forpligtet sig til at betale Petrus Gervasli i Brøgge 1296 Guldgylden og 7 denares gros Tournois, har ved Kanniken Brynjolf Haraldssøn indbetalt i det pavelige Kammer 100 Guldgylden. DN XVII datert 29.09.1342 Avignon, Frankrike: Pave Clemens VI overdrager ved Provisjon Brynjulv Haraldsson et Kanonikat i Oslo Domkirke og paalægger Erkebiskopen af Nidaros, Biskopen af Hamar og Provsten ved Toulouses Kirke at indføre ham deri. DN XVII datert 23.05.1349 Avignon, Frankrike: Pave Clemens VI bevilger Ansøgning fra Olav Petersson, Klerk i Roskilde, om et Kanonikat og Præbende i Oslo Domkirke, ledige ved Kanniken Brynjulv Haraldssons Død ved Kurien. DN XVII datert 03.09.1349 Avignon, Frankrike: Pave Clemens VI overdrager Sognekirken Hof paa Thoten, som er bleven ledig ved Kurien ved den forrige Sognepræst Brynjulv Haraldssons Død der, til Arne Thorsteinsson og paalægger Erkebiskopen i Nidaros, Erkepræsten i Oslo og en Kannik i Padua at indføre ham deri.	Haraldsson, Brynjulf (I7639)
2352	Nevnt 1548	Galtung, Gyrid Eriksdatter (I4241)
2353	Nevnt 1581 og 1614. Samtidig Oluf Ophus nevnt 1632, vet ikke forbindelse her?	Ophuus, Engebret (I11790)
2354	Nevnt 1676-77	Anna (I6621)
2355	Nevnt i Eideboka bind 6 side 45 Hun var kona til Kasper Gundersen Linset. Det er skifte etter ham den 13. april 1683. Han var da gift med Anne Knutsdatter. Da det er minst 28 år mellom eldste og yngste barn, må vi regne med at han hadde hatt flere koner og at Anne kun er mor til de yngste barna.	Knutsdatter, Anne Linset (I10862)
2356	Nevnt i Eidebøkene, blant annet bind 3 side 268. Hun var født cirka 1692 på Visnes og hadde tidligere vært gift med Sven Olsen i Mekvika. De fikk ei datter, Elen (Eli) født cirka 1723, men etter at Sven døde samme året gifta Kari seg med Ole Didriksen. De flytta til Dyrhaugan hvor de fikk 2 barn, Sven og Marit. Død 1764 https://media.digitalarkivet.no/kb20070912660357	Andersdatter, Kari Visnes (I10857)
2357	Nevnt i Kauvasaari 1627, soldat 1642, 1648 - Navnet skrives vel også Kauvosaari	Hansson, Hans Caosari (I11052)
2358	Nevnt i Kauvasaari 1685 - Navnet skrives vel også Kauvosaari	Hansson, Hans Caosari (I9381)
2359	Nevnt i sk. 15/3-1669 etter Rani Bersvensd Betalte husfrelse på Fladset, Hadsel, hvert år i tidsr. 1691-1695 22 Apr 1700, Stevnes for bytinget i Tr.h. av Monsr Lorents Hansen Holst 22 Apr 1700, Eide 1/3 av en bygård der Lorents Hans. Holst eide 2/3 og bodde Bosatt på Fladset, Hadsel, NO (1704) Handelsmann på Stormarknes, Hadsel, NO Trondhjemsborger. Nordlandshandler. ('Borger' i 1695 ?) Død før aug 1722 • Epost fra Lars Østensen, 16.4 2014: Trondheimsborgerne bodde i Trondheim. Unntaket var uteligger-borgere som bodde på borgerleiet. Mao så må du til Trondheim for å finne de aktuelle skifter:  Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Trondheim by, Skifteprotokoll 3 (3A 0003), 1690-1696, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Merknader: Med register. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:sk_read/25079/39/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-sk20090203390430.jpg  Skifte 21/4 1691, avdøde Lars Nielsen, Nordlandshandler. Enke Maritte Olsdatter. Barn: Niels Larsen han fikk en andel i bygården i Trondheim på skiftet etter faren. Ingeborg Larsdatter gift hennes mann nærværende (navnet på han er ikke angitt i skiftet). Hun fikk borgerleiet. Tore Larsdatter gift Hans Michelsen i Nordland. Torre Larsdatter gm Hans Michelsen Hognes i Nordland. Lagverge Morten Brynildsen. Gård 200, Halmsnes (feilavlesning for Holmsnes?) borgerleie i Vesterålen 30, ialt 375-44, netto 331-1-6  NB! Jeg vet ikke om Maritte Olsdatter er mor til barna som nevnes i skiftet. Det står hans barn i skiftet og ikke deres barn.  Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Trondheim by, Skifteprotokoll 10 (3A 0010), 1725-1733, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Merknader: Med register. Løsregister som er innlagt i boken. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:sk_read/25086/65/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-sk20090203440647.jpg  Skifte etter en Anders Hansen Nordfar, Trondheim 22. November 1728. Enken Ingebor Lares Datter? ... for at forrette skifte eftter bemelte sl: mand som udj aaret 1724 i Nordland er bortdød?....  En datter Randi? Andersdatter gift med Hans Christian Hansen (Hvilket jeg tror er feil for Hans Christian Joensen). En datter, Karen Andersdatter gift med en Jacob Jacobsen.  Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Trondheim rådstuerett, Rådstuerettsprotokoll , 1725-1738, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:rg_read/31387/198/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-rg20090505350199.jpg 3. Fremlagte Hans Christian Joensen barnefød i Foesen, br?, ? sit borgerskab, nordlandshandler i ? leiet Holsnes i Wæsteraalen...  Skattemanntall 1745: I 135 bor Hans Christian (Joensen?) nordlands handler, haver ingen jægt, men farer med Erich Nielsen (And?)  Nevnt: Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Trondheim rådstuerett, Rådstuerettsprotokoll , 1743-1754, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:rg_read/31389/238/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-rg20090505360239.jpg Hans Christian Joensen nevnt som nordlandshandler i forbindelse med at Taxerborgere blir utnevnt.  Det står at han og første kona hadde en sønn sammen, og at denne sønnen var død og arvet av den igjenlevende fader, og at det derfor ikke var blitt holdt skifte etter første kona. NB! På neste side står at bruden og første kona hans var beslektet i tredje ledd. Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Vår Frue kirke i Trondheim, Ministerialbok nr. 602A01 (1732-1774), Ekteviede 1762, side 206. Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=16344&idx_id=16344&uid=ny&idx_side=-114 Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20070921670007.jpg Befste kona het nettopp Randi Andersdatter, og det får meg til å tro at det er datteren til Anders Hansen og Ingeborg Larsdatter som var gift med denne Hans Christian Joensen. Han har da overtatt borgerleiet etter Anders Hansen og Ingeborg Larsdatter ved å gifte seg med datteren deres. Andre kona var datter av Bersvend Hansen Norman, som hadde borgerleie på Langnes i Øksnes. Han var bror til Karen Hansdatter Norman som først var gift med Isach Joensen (Grønbech?) og deretter med Dines Pedersen som igjen var bror til Aleth Pedersdtr som igjen var mor til Aleth Margrethe Jensdtr Grøn gift med Peter Dreyer Crantz. Dines Pedersen overtok borgerleiet Skårvågen i Bø etter Isach Joensen (Grønbech). Isach arvet dette etter tanten sin.  Christopher Grønbech var død i 1764 da hans enke Ellen Margrethe Røst sammen med trondhjemsborgeren Hans Christian Jonsen på Holmsnes og Niels Jonsen Beyer Hanøya underskrev en protest mod planen om gæstgiveri i Nordland. I 1784 overdrog hun ejendommen Stokmarken til sønnen Niels Christophersen Grønbech for 70 rdl. Han har antagelig de første år efter faderens død drevet borgerhandel på moderens vegne, men 27 juni 1776 fik han gæstgiverbevilling på stedet. I løbet af de år han drev hanndelsstedet, opkøbte og tillagde han store landejendomme. Niels Grønbech var gift med Elen Deborah Munch fra Lødingen. De havde 6 børn, en datter var gift med Tegnmann på Balstadøya, sønnen John Røst blev gæstgiver på Skagstad. Ved folketællingen 1801 boede der på handelsstedet ikke mindre end 30 personer, deriblandt den 84-årige enke Ellen Margrethe Røst, foruden børn og slægtninge.  Skifte 7/5 1695, borger Nils Lauritzens avdøde hustru Lisbet Pedersdatter. Felles barn: Peder 14, Fredrik 7, Maren 11 og Lisbet 10 år. Sjøredskap, "leiet der nord" 10 Rd., hans anpart i farens gård 76 Rd. 116-50 Rd.  Summen som Niels Larsen har i farens gård stemmer med summen i skiftet etter Lars Nielsen Holmsnes fra 1691. Sønnen Peder Nielsen hadde borgeleie på Steilo i Hadsel. Han solgte det og flyttet til svogeren Christen Rasmussen på Huseby i Hadsel. CR var som kjent gift med Anne Nielsdatter Grønbech.  Kildeinformasjon: Protokollnummer: A, Sted: Vesterålen / Lofoten og Vesterålen / Vesterålen sorenskriveri, Oppbevaringssted: SAT Merknader: Register Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-tl20080121680053.jpg Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:tl_read?idx_id=19191&uid=ny&idx_side=-52 Søker husly hos sin svoger Christen Rasmussen i 1763 da han er gammel og syk.  Nevnt: Kildeinformasjon: Protokollnummer: A, Sted: Vesterålen / Lofoten og Vesterålen / Vesterålen sorenskriveri, Oppbevaringssted: SAT Merknader: Register Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-tl20080121680062.jpg Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:tl_read?idx_id=19191&uid=ny&idx_side=-61 Skjøter over borgerleiet Steilo til en Ole Olsen. Medunderskriver er min kjøre svoger Christen Rasmussen. Datert Huseby 15 oktober 1765.  Nevnt: Kildeinformasjon: Nordland fylke, Vesterålen / Lofoten og Vesterålen sorenskriveri, Tingbok 1A 06 , 1760-1767, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Merknader: Til 25.07.1767. Til 22.05.1773. Settedommersaker. 18.05.-10.06.1808. Tinglysninger. Register. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:rg_read/31304/68/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-rg20090429310493.jpg Peder Nilsen Husebys ? skiøde til Ole Olsen Steilo paa det borgerleie med Steilo gaard beliggende datr 15 Octobr 1767  Kildeinformasjon: Nordland fylke, Vesterålen, Andenes og Lofoten fogderi, Ekstraskatt RA/EA-4092/R67/L4747 (RA/EA-4092/R67/L4747), 1762-1766, oppb: Riksarkivet. Merknader: Ekstraskatt 1762-1772, se også kat. nr. 1145/51. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:db_read/db/48845/52/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-rk10051112050057.jpg  Benevnt: steilo - Den gl: Trondheimsborger Peder Nielsøn, med søster Marta Nielsdatter  =====================================  Kildeinformasjon: Nordland fylke, Vesterålen, Andenes og Lofoten fogderi, Fogderegnskap 4677 (RA/EA-4092/R67/L4677), 1694-1695, oppb: Riksarkivet. Permanent sidelenke:  Permanent bildelenke:  Niels Larsen trondheimsborger betaler husfrelse for et hus på Flatset i 1694.  Kildeinformasjon: Nordland fylke, Vesterålen, Andenes og Lofoten fogderi, Fogderegnskap 4677 (RA/EA-4092/R67/L4677), 1694-1695, oppb: Riksarkivet. Permanent sidelenke:  Permanent bildelenke:  Anders Hansen trondheimsborger betaler husfrelse for et hus på Holmsnes i 1694.  AH var gift med søsteren til NL, Ingeborg Larsdatter. Ingeborg Larsdatter overtok borgerleiet på Holmsnes etter faren på skiftet i 1691.  Lars  =====================================  Fra diskusjon på Arkivverket: http://forum.arkivverket.no/topic/185066-skifte-etter-christopher-nielsen-groenbech-nordland-dat-12-oktober-1771-og-annet-rundt-groenbech-familiene-i-trondheim-og-hadsel/page__st__360  # 360 - Sammendrag (av Lars Østensen):  Vi vet ikke med sikkerhet når Nils Larsen døde, og har heller ikke klart å finne noe skifte etter ham. Han var sannsynligvis i livet 28. august 1712 når hans datter Anna blir døpt i Hadsel kirke. Han er omtalt som salig 4. januar 1725 i forbindelse med at enken Karen kjøper en eiendom i Trondheim. Enken er ved denne hendelsen omtalt som Karen salig Niels Larsen. Han kan være avgått ved døden allerede før 26. mai 1719, da det i Brodahl bind 1 side 93 finns en innførsel der det står Karen sal. Nils Larsens søn jordet. I pantebok 4, side 165b fremgår det at en eiendom skjøtes over til Karen salig Niels Larsen fra Arent Olsen Schage på min liden plads eller grund, eiendom: Grunn med påstående bebyggelse beliggende i Vår Frues sogsogn fjerde kvarter. Pris 100 Rd. Det fremgår at Eiendommen ligger imellom min egen iboende vaanegaard og grund paa dend østre side og Joen Vragers grund og huus paa dend væstre side. Skjøtet var kommet i hende på selger fra Peder Nideross datert 2 22. april 1724. I forbindelse med denne transaksjonen utsteder Karen salig Niels Larsens en obligasjon på 100 rd til Hans Hornemand den fjerde januar 1725 (Trondheim pantebok 4, side 167b). Det fremgår at skjøte blir overført til låntaker (Karen sl: Niels Larsen) fra Arent Olsen Schage. Det fremgår videre at enkens laugverge var Peder Nielsen (vi antar at denne Peder Nilsen var enkens stesønn, og således Nils Larsens sønn fra første ekteskap). I 1728 og 1730 foregår det 2 transaksjoner: Fra Trondheim pantebok 4, side 283a, Den 21. juni 1728 skjøte til borger og innvaaner Sr. Gemy Colban på en eiendom fra borger og indvaaner Arent Olsen Schage på et støkke grund, eiendom av type ubebygget grunn, pris 30 Rd. Eiendommens beliggenhet i Vår Frues sogn beliggende ved stranden. Nabo til eiendommen var enken Karen Mortensdatter paa dend væstre, og min egen Vaanegaard paa dend østre side. Fra Trondheim pantebok 4, side 314a, 12. sepseptember 1730 skjøte til Peder Eilertsen Trondheim og hans hustru fra borger og innvåner i byen Jemy Colban med hans hustrus samtykke på it stk grund, eiendom ubebygget grunn pris 31 rd beliggende i Vår frues sogn område ved Stranden. Naboer til e eiendommen var enken Karen Mortensdatter paa dend væstre og Arent Olsen Schages vaanegård paa dend østre side. Det fremgår at skjøtet var kommet i hende på selger fra Arent Olsen Schage 21. juni 1728. Denne eiendommen som Karen salig Nils Larsen kjøpte i 1724/1725 går senere i arv til hennes barn. 28. februar 1753 finns det et skjøteoverdragelse i Trondheim pantebok 6, side 320b, der det fremgår at Jacob Nilsen Grønbech har overtatt skjøte på deres mor eiende gård og grunn fra hans bror Christopher Nilsen Grønbech borger og nordlandshandler her i byen. Det fremgår at eiendommen ligger paa Bakken ned til Søen og at naboer var Peder Eilertsens enkes iboende gård på den østre og Peder Olsen skipstømmermann på den venstre side. Basert på disse transaksjonene, og spesielt at hhv. Peder Eilertsen og Peder Eilertsens enke er omtalt som nabo til hhv. Karen Mortensdatter i 1730 og til Jacob Nilsen Grønbech i 1753, ser det derfor ut til at enken etter denne Nils Larsen het Karen Mortensdatter, og at hun minst hadde 2 sønner, Jacob og Christopher Nilsen Grønbech. Christopher Nielsen Grønbech selger for seg og på sine søskens vegne eiendom etter deres sl. moder til broderen Jacob Nielsen Grønbech datert 13/2 1755 http://www.arkivverk...&idx_side=-336. Dette indikerer at det var flere søsken enn de 2 nevnte. Vi finner ingen kilder der de andre søskene er nevnt ved navn dersom man ser bort fra de fire barna som døpes i Hadsel, og som derav kan knyttes til Trondheimsborgeren Nils Larsen med borgerleie på Flatset.	Larsen, Nils (I4955)
2360	Nevnt i skjeleregister for Vågan 1749 med sin Karen som trolig var gravid med sønnen Jacob, Ekstraskatten 1755 43 år. Født Haversand Vågan sogn ? Är nämnd i Sjeleregister 1749 för Vågan.  Liland.  Balle Jacobsen  Karen Ellingsdatter  Jacob Ellingsen 25  Hans Arentsen 14  Berte Arentzdatter 20  Johanna Arentzdatter 15  Elisebeth Arentzdatter 16  Margrete Arentzdatter 7  (Fader till barnen Arendtsen/datter är Arendt Hansen)   Är nämnd i Extraskatten 1763-68.  Manntall för 6/7 1764. Bind 26.  Bor på gården N° 21, Lieland, Waage fjerding.  Mænd og húústrúer: Balle Jacobsen  Karen Ellingsd:  Bórn over 12 ikke 16 aar: Daniel Jacobs: 14 aar  Leilendingers hm: og Indersters  Bórn som er 16 aar og derover: Michel Stórchersen  (ev. är Michael son till Karen Elingsdatter) Frivilligavgift 1773-74-75   Sjeleregister 1749 film NOR 1:1256 Mulig far Jacob Balle Knutsøn ikke kildebelakt, en Jacob er nevt 1723 på Lieland	Jacobsen, Balle (I5686)
2361	Nevnt i skoskatten fra 1711 Lyngen Nevnt som bruker av Stubeng i 1723 1743 Major Schnitler skriver om Hans Hansen: 8de Vidne i Tromsøens Fogderie Hans Hansen Qvæn født i Qvænland, (som er et Landskab strekkende sig 8 Miile fra Tornestad i Nord, hvoraf Folk udskrives til Soldater) af Qvæne-Forældre, døbt i Øvre-Torne Kirke paa Landet, opfødt hos hans Forældre, med hvilke han har fløttet hidover til Norge til denne Løngens Fiord, og sidder nå her paa sin Faders Rednings Jord, over 60. Aar gammel, gift med en Svensk Lappe-Kone, ægte-vied med hende i Norge i Carlsøe Kirke, har 5. Børn, lever av sin Jord og Fiskerie, og skatter af Jorden til Norge, nu i denne Sommer været til Gudz Bord i det Norske Eide-Capell ved Løngens-fiord.	Hansen, Hans Caosari (I9379)
2362	Nevnt som baron, levde under Magnus Lagabøter. Hans tilnavn kunne ifølge P.A. Munch komme fra Urkedalen ved Norangsfjorden, på Sunnmøre. Og fornavnet forekommer i bla. stormannsætten på Blindheim. 1263-64: Nevnt i Håkon Håkonsons saga(Snorre) nevnt som formann (lendermann) 1273: Nevnes som lendermann ved en overenskomst i Bergen mellom Kongen og erkebiskopen. 1277: Nevnes også som lendermann ved sættagjerden i Tønsberg. De eldste opp tegnelsene om slekten Smør er Grim Kamband 825-895 sønnesønn Torulf Smør	Smør, Rangvald Jonsønn Urka (I308)
2363	nevnt som bruker 1631‑32 og enka 1633‑34. Trolig var Ivar en sønn av Oluff og døde før faren.	Olufsøn, Iver (I9372)
2364	Nevnt som død i skiftet etter morens søster Berette i 1724. https://media.digitalarkivet.no/view/77805/1025	Kristensdatter, Ane (I11371)
2365	Nevnt som død i skiftet etter søsteren Berete i 1724. https://media.digitalarkivet.no/view/77805/1025	Simonsdatter, Ane (I11373)
2366	Nevnt som tjenestedreng 27 år hos enken Berette som driver 2 wog i 1665, Anders har kjøpt seg inn og betaler skatt sammens med Peder Pedersen og fru i Amtregnskapene 1670, 1676 er han nevnt som Laugrettesmann og er nevnt flere ganger i Justisprotokoll for lofoten. FÖD. 1638 (27 år enl mt.1665)  1637 (64 år enl mt.1701)   Är nämnd i Manntall för April 1665.  Bor på gården Lieland, Wogge Annex.  Opsidere Enchen Berette brúger jW  Tienestedrenge Anders Ellingsen 27 Aahr   Är nämnd i Amtsregnskap för Wogge fiering.  Film NR.673 för år 1670.  SkatteMandtall.  Lieland - jW ijpd  Peder Pedersen - 2½ pd - 2½ ort  Anders ibd - 2½ pd - 2½ ort  Är nämnd i Amtsregnskaper för 1688.  Bor på gården Liland.  Anders ibm: 2½ púnd  Enchen ibm: 2½ pund   Är nämnd som "laúgrettesmand Anders Ellingßen Liland" i  Amtsregneskaperna för år 1676, i Waage fiering.  Film NR.674   Är nämnd i Manntall för år 1701.  Bpr på gården Liland, Waage Sogen.  Leilending Anders Ellingßen 64  Sönner Elling Anderßen 21  Drenge Madtz Pedersen 20 föd wed Trunhiem https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000638867   Manntall 1665 HF186 bind 20 p.216  Amtsregskaper film NR.673 år 1670, NR.676 bind 5 för 1688  Manntall 1701 film HF172 bind 18 p.78	Ellingsen, Anders (I8257)
2367	Nevt på Balstad 1657 og 1695	Johanson, Nils Balstad (I7938)
2368	Nicolaus Urne, fik 1360 i Pant en Gaard Stenbjerg (Gudme H.), fik 1372 med sin Hustrus Moder Fru Margrethe Havburdsdatter Vidne af Gudme Herredsting, bl.a. om, at Sidstnævnte paa Skiftet efter sin Fader Havburd Jonsen havde faaet Rygaard.	Jonsen, Havburd (I7273)
2369	Niklis Mattison må ha eid gården Vegheim. En finner nemlig følgende i Diplomatarium Norvegicum: Gaute Erikssön, Lagmand i Skiens-Syssel, kundgjör en 12 Mænds Dom, hvor- ved Lif Throndsdatter gives to Udsættelser med at före Vidner for sin Ret til Gaarden Vegheim, som ellers uigjenkaldelig skal tilfalde Niklis Matthissön. Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Danske Selskabs Saml. i Kbhvn. Af de 12 Seglere de 9 hele tilbage. Nummer: 818. Dato: 15 Juni 1457. Sted: Skien.	Tufte, Nikolas Mattisson (I8113)
2370	Niklot eller Nyklot (1090 – august 1160) var en hedensk høvding eller fyrste av de slaviske obodriterne, samt Fyrstehuset Mecklenburgs stamfar.[1] Fra 1130 eller 1131 fram til sin død var han høvding over obodriterforbundet, kessinerne og zirzipanerne. Samtidig var han herre av (tysk: Herr zu) Schwerin, Quetzin og Malchow. I nesten 30 år motstod han angrep fra saksiske prinser, særlig Henrik Løve, i Det vendiske korstog. Han var òg motstander av konverteringen av de hedenske polabiske slavere til kristendom. Niklots fødested er ukjent. Etter den kristne obodriterfyrsten Henriks bortgang ga Niklot avkall på kristendom, i støtte til den tradisjonelle slaviske hedenske tro. Niklot begynte sin åpne motstand da Lothar III tildelte obodriterriket til sin danske vasall Knut Lavard. Sammen med Pribislav, sønn av Henrik av Alt-Lübeck, sloss Niklot mot Lothar og Knut. Etter mordet på Knut i 1131 delte Niklot og Pribislav obodriterriket, og Niklot fikk de østre landområdene. For å svekke Pribislav i påfølgende år allierte Niklot seg med saksiske herrer, først og fremst grev Adolf II av Holstein, noe som gav slaviske pirater løyve til å angripe danskene.[2] Fyrstens saksiske allierte vendte imidlertid seg imot ham i Det vendiske korstog i 1147. Selv om Niklot maktet å stå imot beleiringen av hans festning ved Dobin, ble han tvunget til å betale tributter til de kristne korsfarerne. Han hadde etter dette et fredelig forhold til Adolf av Holstein, hertug Henrik Løve av Sachsen, og Henrik av Ratzeburg. Innen 1158 hadde kong Valdemar den store av Danmark begynt å betale Henrik Løve for hjelp, noe som fikk Niklot til å søke hevn. Den danske kongen og den saksiske hertugen allierte seg i 1160. Mens danskene herjet kysten og distraherte ranierne, drepte sakserne Niklot ved hans festning Burg Werle; obodriterriket ble delt mellom de kristne.[3] Niklots død endte det slaviske herredømmet over Mecklenburg fram til elven Peene. Hans sønn Pribislav gjenvant Niklots arverett som fyrste av Mecklenburg i 1167, da som en saksisk vasall.	of the Obotrites, Niklot (I10149)
2371	Nils Björnsson. Borgmästare i Gävle. Borgmästare åren 1578, 1583-85, 1587, 1593, 1595. Levde ännu 1598. Rådman i Gävle 1573. Borgmästare 1583. Köpte en tomt 1576 av Lasse Jonssons arvingar, som låg vid Långgatan vid lilla ån söder om dess egen gård och Pehr skomakares. Var näste granne till Matts Ålenning, i lag med vilken han nästa år 1576 köpte en tomt tilll bägge deras lägenhet av Lars Andersson och dess broder Mårten Andersson söder om sin gård vid Långgatan vid lilla ån. Sålde 1596 den 5 maj en gård med sjöbod åt Olof Persson köpsvend för 5 skitt plåtekoppar. Köpte 1597 en vret av Mårten Larsson Borgare i Gävle belägen vid Mårdänge i Hille sn. En dotter till Nils Björnsson i Gävle. Margareta Nilsdotter var gift första gången med Jacob van Gandersen, andra gången med kyrkohere i Wahlbo Måns Östensson Rålamb död 1601, som förut hette Anna Andersdotter, företrädaren Andreas Ericii dotter, och 3 ggr med Enevald Persson. (Se Anreps ättertavlor III.579).	Björnsson, Nils (I8333)
2372	Nils ble ordinert til Capelan hos faren den 23 juni 1702.	Schjelderup, Nils Andersen (I744)
2373	Nils Hanssons hemman i Granträskmark står i mantalslängder och jordeböckerna för nr. 3 i Kalamark. I oktober 1668 erlade hustru Marrits en summa för bårkläde. Den 28/3 1670 erlade hustru Märit en summa efter sin man. Den 8/11 1673 erlade hustru Marina efter sin salig man,moder,syster och barn en testamentsumma. Makarna hade minst fem barn, inga namn nämnda, döpta följande dagar: 1659-12-20, 1661-01-19, 1663-03-25, 1665-03-25, 1668-04-05. Ett barn begravdes 1662-02-29. Följande söner har betalt lysningspengar: 1680-12-26 Anders Nilsson i Granträskmark, I Dec.1685 Olof Nilsson i Granträskmark, I Jan.1690 Johan Nilsson i Granträskmark.Han gifte sig 1691-01-01 i Granträskmark. 1679 begravdes hustru Maritas son Nils, inget bynamn, men Nils kan vara det femte barnet.	Hansson, Nils (I1109)
2374	Nils Henriksson (eller Niels Henrikssøn; født ca. 1455, død 1523) var en norsk ridder, godseier, riksråd og rikshovmester; gift med Inger Ottesdotter Rømer, fru Inger til Austrått. Han var sønn av riksråd Henrik Jensson (ca. 1415–1477) og Elin Nilsdatter (eller Nikolasdatter), og gjennom ekteskapet med Ingerd bila han en arvestrid om Austråttborgen. Han var en av Norges største jordeiere, med interesser i Bergen, Vardøhus, Hålogaland, Fosen, Frosta, Stjørdal, Sunnmøre, Romsdal, Edøy, Selbu og Herjedalen. Han ble antagelig riksråd i 1483 og hadde en sentral rolle i riksstyret helt til sin død, men hadde tilsynelatende ingen tydelig politisk agenda på egne vegne. Tittelen rikshovmester som han fikk i 1514/1515 var trolig mest en ærestittel som ble brukt i forbindelse med at han sommeren 1515 deltok i delegasjonen som hentet Christian IIs nederlandske dronning Isabella av Burgund (1501–1526). Utenfor ekteskapet med Ingerd hadde han sønnen Henrik Nielssøn (1500–1567), som ble magister og kannik. Sammen med Inger hadde han fem døtre, se etterkommere av Inger Ottesdotter Rømer. Senere genealoger har gitt ham tilnavnet Gyldenløve, ettersom han førte en gull løve over et sjakktavlet felt, men verken Nils eller hans slekt brukte dette navnet.	Gyldenløve, Nils Henriksøn (I4216)
2375	Nils Nicolaus Petri Turdinus (1550-1626), var kyrkoherde i Bygdeå. Namnet antas troligen ha sitt urtsprung från “turdus (merula)”, det latinska namnet för koltrast. Trastfamiljen kallas “turdidae”; “turdinus” betyder trastlik. Nicolaus Petri Turdinus nämns första gången 1591, då han med titeln kaplan får frihet på sitt hemman i Gullmark. Han var en av undertecknarna av beslutet från Uppsala möte, då han benämns pastor. Han var fullmäktig vid Söderköpings riksdag. Hans barn kallade sig Trast. En dotter Catharina var gift med Erik Gabrielsson Emporagrius morbror, dottern Brita med Andreas Nicolai Bothniensis, och dottern Anna var gift med överste Per Olofsson Bottnekarls son Olof Kuuth vars mor var syster till Petrus Kenicius.	Turdinus, Nicolaus Petri (I9571)
2376	Nils och Rebekka gifte sig 10/6 år 1881. Rebekka Olsdatter kom fra Stunes i Ofoten. De bodde först i Tömmeråsen, men kjöpte så eiendomen Råna i Grundfjord av Peder Nilsen som utvandret til Amerika. Rebekka var söster til Amalie, gift Berg,på Törnes. Amalie var Tors Åldemor på hans moder Solveigs side. Nils og Rebekka fikk 10 barn sammen !!	Nilsen, Nils (I6700)
2377	Nils Pedersen er nevnt i Eideboka bind 2 side 215. Hans opprinnelse er ukjent, men han ble gift med Sigrid Olsdatter fra Krekvika. Sammen fikk de åtte barn. Ekteskap 1745 https://media.digitalarkivet.no/kb20070912660145 Død 1776 https://media.digitalarkivet.no/kb20070912660469	Pedersen, Nils Vågsbø (I10854)
2378	Nils Reidars nye etternavn, Solbakk, er inført i kirkeboken på hans konfirmasjonsdokumentasjon. Ble bevilget 3 mai 1973 . Konfirmert 24 juni 1928: https://media.digitalarkivet.no/view/39641/56676/13	Nilsen, Nils Reidar Solbakk (I12431)
2379	Nistad, L. nr. 126, Br. nr. 1, fra 1598 until 1624.	Østen (I11445)
2380	Nistad, L. nr. 126, Br. nr. 1, fra 1626 til 1682. Mantall 1666 66 år Skiftet etter Østen Nistad og kone Giertrud Johanesdatter er datert 22. september 1691. Som arvinger står sønnen Jens Nistad 'og halvbroren' Ole Egehaug. Det må bety at begge var morens barn, men bare Jens farens. Jens fikk farsarv på 57 rdr + morsarv på 28-3- rdr, Olle Egehaug morsarven på 28-3-.	Østenson, Østen (I11444)
2381	Nistad, L. nr. 126, Br. nr. 1, fra 1683 til 1717 og halve til 1719. Mantall 1701 Niestad 64 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000617428	Østenson, Jens (I11443)
2382	Niurenius, Olof Petri. Född i Njurunda prästgård, äldste son till kyrkoherden därst., sedermera prosten Petrus Olai Gestricius i Umeå n. Födelseåret uppgifves vara 1580. Han inskrefs som stud. vid Upsala univ. 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 4 okt. 1604, begaf sig sedan till utlandet och blef inskrifven vid universitetet i Helmstedt 15 okt. 1605 på samma gång som sin landsman Domenicus Olai Arnæsius samt promoverades där till fil. mag. 1607. Efter ett kortare uppehåll vid Greifswalds univ. lät han immatrikulera sig vid univ. i Wittenberg 27 okt samma år. Omkr. 1611 torde han fått anställningvid Gefle skola, blef 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hille församling. Såsom sådan var han följande år sin svärfader ärkebiskop P. Kenicius följaktig på en visitationsresa ända upp till Torneå. Sedan khde. P Rudbeckius tillkännagifvit sin afsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 24 febr. 1618 en supplik, som af K M:t remitterades till ärkebiskopen, hvilken i brev till rikskansleren Axel Oxenstierna 7 maj 1618 i anslutning till församlingens önskan hemställde, att för den händelse Rudbeckius framhärdade i sin mening «M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är M Petri son, fordom pastoris i Uma, må komma därtill, efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, så är ock Uma en förnämlig försambling, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas» (C. Annerstedt, Upsala Univ. hist. Bih. I, s 144) Niurenius tillträdde pastoratet 1 maj 1619 och upplade redan den 19:de samma mån. en bok öfver kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utn. till prost 1623 blef han en nitisk främjare af själavården ej blott inom moderförsamlingen utan äfven bland den underlydande lappmarkens befolkning, hvilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte, som i offentliga ärenden färdades genom Norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblifna lapparna, hvilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggande af en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till, att den s.k. lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola , den s.k. Skytteanska, inrättades i Lycksele, där undervisningen började 1632. Förtjänsten af dess tillkomst kan delas mellan Skytte, hvilken genom frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans egenskap af initiativtagare, organisator och skolans förste inspektor. Till lärjungarnas nytta utgaf han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets lif, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen af en på latin affattad Lapplandsbeskrifning, hvilken ej hann bli tryckt under hans lifstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts af senare forskare (t.ex. Schefferus i hans 1673 utkomna Lapponia) Äfven var han ifrigt verksam för att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej upplefva stadskyrkans fullbordande. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, kreatursbesättningen 3 hästar, 3 fålar, 1 tjur, 3 stutar, 20 kor, 2 kvigor m.m. och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. I skrifvelse till ärkebiskopen 24 april 1638 anhåller N. att blifva förskonad från en af domkapitlet nyutnämnd 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att hafva två gifta kaplaner att löna och föda och ringa hafva till att göra. «Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter», slutar pastorn sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffade 24 sept. 1645 heldt oförmodadt efter en hård, häftig sjukdom, han begrofs i landskyrkans kor under den den sten han där låtit lägga öfver sina föräldrars grafställe. Bland hans jordiska kvarlefvor i den vid en omläggning af korets golf öppnade grafven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. (Tr. Eenfallighe och korte spörsmål öfuer wår Christeligha hufvudstyckior och troonnes articklar vti wår lille Cathechesi, eenfalligen stälte för vngdomen i Lappmarken aff O. P. N: Sthm 1632. --- Same nolmay Catechesis, thet är. Wår Christeligha hufwudh stycken, eller troos artiklar med D. Luth. förklaring vppå Lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med Lappeske scholans eghen bekostnadt procurante O. P. N. Sthm 1633 --- Efterlämnade i handskrift: Laplandia seu Descripto orbis illius Arctori, quem in remotissima Scandiæ seu Sveciæ parte Lappi inhabitant (eft. sonen Er. Plantins sv. öfvers. i utdrag af prof. K. B. Wiklund. Bidr. till Sv. Landsmålen 17:4 Ups. 1905) (Litt: N. Ahlund: Bröderna Niurenius . Västerbotten, årsbok 1924 -- 1925, s 181.) Kyrkoherde i Umeå. Prost i Umeå. Rektor i Gefle 1616. Född 1580. Död 1645-09-24.	Niurenius, Olaus Petri (I8329)
2383	nobilis	von Itter, Volkmar (I8569)
2384	Noen har henne i Aspa etta	Eriksdatter, Ragnhild Hoås (I11352)
2385	Norlandshandler på Røst og Værøy. Skifte 31 jan. 1703, TrondhjemBygård 380, jekt 300, leiet Røst 28, Værø 98, Sundland i Værø 1 vog 16. 1004 - 230	Røst, Nils Hansen (I4989)
2386	Norsk Konge omkring 850. Vi har kun Snorres ord for at Halvdan Svarte hørte til Ynglingeætten. Han skal ha vært sønn til Gudrød Veidekonge og Åsa, og dermed en yngre halvbror av Olav Geirstadalv. Geirstad er antagelig Gjekstad i Sandar. Dette er nabogården til Gokstad, der en svær skipshaug ble gravd ut i 1880, og grunnen der haugen lå, har antagelig i sin tid tilhørt Gjekstad. En høvding i 50-60 års alderen lå i skipet, og dateringen kan passe, slik at det kan være fristende å tenke på Olav. Tradisjonen kaller ham Geirstadalv. Det er merkelig lite i overleveringen som knytter Harald Hårfagre til Vestfold. Vi må likevel bli stående ved, som det rimeligste - siden det ikke finnes spor av noen annen opprinnelse i overleveringen - at Halvdan Svarte virkelig var et skudd på Ynglingeætten i Vestfold. Men han kan ha tilhørt en nordligere gren. Saga og sagn knytter ham først og fremst til Ringerike og Hadeland, og den sikreste tradisjonen om hans grav er den som sier at han ble hauglagt på Stein på Ringerike. Vi regner altså med at han rådde for et ikke ubetydelig rike på Vest-Opplandene, men at han også har fått Vestfold i sin makt - vel etter at Ragnvald Olavsson på en eller annen måte er forsvunnet ut av bildet. Halvdan Svarte skal ha vært gift med Ragnhild, datter av en kong Harald Gullskjegg i Sogn. Han omkom på vårparten 860 under en tur på isen på Randsfjorden. Snorre Sturlasson: Halvdan Svartes Saga: «1. Halvdan var årsgammel da faren falt, Åsa, mor hans, reiste straks vest til Agder med ham, slo seg ned der og tok det rike som hennes far hadde hatt. Der vokste Halvdan opp, han ble snart stor og sterk, han var svart i håret, og ble kalt Halvdan Svarte. Da han var 18 år gammel, fikk han kongedømme på Agder, like etter reiste han til Vestfold og delte riket der med broren, Olav. Samme høst dro han med en hær til Vingulmark mot kong Gandalv, de hadde mang en strid og det var seier på begge sider, men til slutt ble de forlikt; Halvdan skulle ha halve Vingulmark, slik som Gudrød, far hans hadde hatt før.» «9. Halvdan Svarte kjørte fra veitsle på Hadeland, og veien hans falt slik at han kjørte over Randsfjord; det var om våren; det var varmt av solen og det tinte godt. Og så kjørte de over Røykensviken, der hadde de brukt å vanne buskapen om vinteren, og der det var kommet møkk på isen, hadde det gravd seg hull av solvarmen. Da nå kongen kjørte over der, så røk isen, og der druknet kong Halvdan og en mengde mennesker, da var han 40 år gammel. Han hadde vært så årsæl en konge. Folk sørget så over ham, at da det ble kjent at han var død, og at liket var ført til Ringerike og skulle gravlegges der, så kom det stormenn fra Romerike og Vestfold og Hedmark, og alle krevde de å få liket med seg og hauglegge det i sitt fylke; alle trodde at de skulle få godt år om de fikk det. De ble forlikt på den måten at de delte liket i fire deler; hodet ble lagt i haug på Stein på Ringerike, og hver av de andre tok sin del med seg hjem og haugla den der, og alle disse haugene heter Halvdanshauger.»	Gudrødsson, Halvdan Svarte (I4473)
2387	Notering om honom i Arjeplogs dödbok år 1765: "Klockaren i församlingen Olof Laestander dödde i sin höga ålderdom roligit och stilla sal., sedan han i denna mödosamma werlden hade lefwat i 93 år på fem weckor när. Då han förut hade anammat den hel. Nattwarden d. 3 Martii må É krafter.och sedan med Christeligit tålamod utstått sin sista sjukdom, afled han den 5 därpå klockan fyra vid pass om morgonen " Samma år skrev kyrkoherde Öhrling i Tabellverkets mortalitetstabell för Arjeplog om att klockare Laestander in i det sista hade en väl god syn att han kunde läsa utan glasögon.	Laestander, Olof Johansson (I4794)
2388	NRR, IV, side 201 Steen Bilde fik Brev at skulle forhjælpe Christen Vibes Efterleverske til hendes Betaling belangendes nogen Penge, forne Christen Vibe for nogen Tid siden haver forstrakt Hr. Patrik [Didrikssøn], Sogneprest udi Throndhjem, hans Stifsøn, der han her var in studiis. Kjøbenhavn 10 Juli 1607. T. Ill. 280. Afskr. VI. 210.	Hanssøn, N.N (I11650)
2389	NST vi	Olfvirsøn, Svale Smør (I2018)
2390	Nævnes 1186 i Kong Knud Valdemars Stadfæstelse paa de fremfarne Kongers Gaver til Lund Domkirke	Ulfeldt, Strange (I7283)
2391	nævnes 1255 til vitterlighed, da biskop Rudolph af Scwerin stadfæstede Klostret Doberans rettigheder, 1257 ridder, vidne for fyrst Johan af Mecklenborgs forleningsbrev til Klostret Doberan på landsbyen Abertsdorf, 1260 vidne ved et af fyrst Johans godssalg, 1262 vidne ved fyrstens forpligt til Lübeckerne og 1266 ved hans til byen Wismar udstedte privilegiebrev.	Moltke, Johann (I7265)
2392	nævnes 1280 som Medudsteder af et Vidne om en Gave til Løgum Kloster, har 1284 beseglet en mellem Kongen og Kong Erik Plovpennings Døtre afsagt Dom, var s. A. nærværende, da Hertug Valdemar stadfæstede Flensborg Bys Privilegier, og synes at have staaet i Hertugens Tjeneste.	Grubbe, Johannes I (I6866)
2393	Nævnes 1292, var 1296 ridder, stiftede 1300 et alter i Ribe Domkirke, udsatte sit gods for sin broders fængsel, skulle 1304 m. flere påligne skat i Ribe Stift, beseglede 1307 hertug Christoffers forlening med Sønder Halland, - g. m. en datter af Niels Peck eller med en datter af Niels kammermester.	Sparre, Niels Lændi Kaas (I7762)
2394	nævnes 1307 sammen med en Peder Munk i et Vidne af Han Herredting, var 1327 Medudsteder af et Vidne af Vendsysselting om Hr. Johannes Munks ret til Elkjær.	Munk, Palne Jonsen (I7179)
2395	nævnes 1315 blandt Hertug Erik af Sønderjyllands Forlovere ved Forliget i Nyborg med Kongen	Skram, Peder (I7302)
2396	nævnes 1340 i den efter grev Gerts drab afsluttede forhandling i Sønderborg mellem grevens sønner og hertug Valdemar, idet det her fastsættes, at hertug Albert af Sachsen skal afgøre, om Strange Ebbesen skal have sit gods tilbage eller ikke, forsegler 1341 kong Valdemars håndfæstning i Roskilde, var 1360 endnu kun væbner og forseglede håndfæstningen i Kalundborg: hans sigil under et brev fra 1355 viser det tværdelte skjold.	Bild, Strange Ebbesen (I9282)
2397	Nævnes 1347 med broderen Conrad, var 1350 ridder, da han nævnes i biskop Jacob af Roskildes testamente, nævnes 1360 i håndfæstningen, fik samme år af hr. Johannes Pikkard kaldet Smeker overladt dennes panterettighed i Hegnetsgaard, Assendrup (Ramsø H.), Aashøj (Bjeverskov H.), Dalby (Fakse H.), Skjensved (Ramsø H.) og Gods i Stevns H.	Moltke, Hr. Evert (I6471)
2398	nævnes 1362, kom til Laaland, hvor han 1394 med sin Svoger Jens Jakobsen Skave, holdt Skifte om deres Hustruers Gods, og tilfaldt der da ham Hovedgaarden Ugestorp (Udstolpe, Musse H.), solgte 1398 Gods i Aasmose i Fyn til nævnte sin Svoger, var 14 Okt. s. A. Ridder og nærværende paa Kongens Retterthing paa Ingestofte, levede endnu 1422, da han beseglede et paa Søborg udstedt Dokument. http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Godov/Lolland.htm	Godov, Johan Henneke (I7260)
2399	Nævnes 1401, slekten Tornekrans	Nielsen, Mikkel (I6898)
2400	Nævnes på Sjælland 1246	Torbernsen, Saxe (I7001)

Notater

Linket til

2351

Nevnt 1342. Han hadde en "ektefelle" ved navn Elin.
Muligens nevnt i Hedemarksregisteret i 1345 som korsbror der han i sak 1 er involvert i et salg av jord og 12 f.gilde mrk. med Andrinse A. Stongum, og i sak 2 er involvert i en gave av Tolerud og Røise med Hakon Alvson.
Han var prest/kannik på Toten. Han døde i 1348 av svartedauden. Han var da i Avignon for å besøke sin gode venn pave Clemets VI. Også hans offisielle konkubine døde under svartedauden i 1348/49 i Avignon. De hadde 4 sønner som er nevnt i et testamente til Kong Magnus Eiriksson og Dronning Blanka, datert 02.07.1333. Den ene sønnen var Sira Gunnar Brynjulfsson, prest i Fåberg.
Sira Brynjulf Haraldsson
DN XVII datert 09.10 .1336 Avignon, Frankrike: Optegnelse om at Biskop Halvard af Hamar, som havde forpligtet sig til at betale Petrus Gervasli i Brøgge 1296 Guldgylden og 7 denares gros Tournois, har ved Kanniken Brynjolf Haraldssøn indbetalt i det pavelige Kammer 100 Guldgylden.
DN XVII datert 29.09.1342 Avignon, Frankrike: Pave Clemens VI overdrager ved Provisjon Brynjulv Haraldsson et Kanonikat i Oslo Domkirke og paalægger Erkebiskopen af Nidaros, Biskopen af Hamar og Provsten ved Toulouses Kirke at indføre ham deri.
DN XVII datert 23.05.1349 Avignon, Frankrike: Pave Clemens VI bevilger Ansøgning fra Olav Petersson, Klerk i Roskilde, om et Kanonikat og Præbende i Oslo Domkirke, ledige ved Kanniken Brynjulv Haraldssons Død ved Kurien.
DN XVII datert 03.09.1349 Avignon, Frankrike: Pave Clemens VI overdrager Sognekirken Hof paa Thoten, som er bleven ledig ved Kurien ved den forrige Sognepræst Brynjulv Haraldssons Død der, til Arne Thorsteinsson og paalægger Erkebiskopen i Nidaros, Erkepræsten i Oslo og en Kannik i Padua at indføre ham deri.

Haraldsson, Brynjulf (I7639)

2352

Nevnt 1548

Galtung, Gyrid Eriksdatter (I4241)

2353

Nevnt 1581 og 1614. Samtidig Oluf Ophus nevnt 1632, vet ikke forbindelse her?

Ophuus, Engebret (I11790)

2354

Nevnt 1676-77

Anna (I6621)

2355

Nevnt i Eideboka bind 6 side 45 Hun var kona til Kasper Gundersen Linset. Det er skifte etter ham den 13. april 1683. Han var da gift med Anne Knutsdatter. Da det er minst 28 år mellom eldste og yngste barn, må vi regne med at han hadde hatt flere koner og at Anne kun er mor til de yngste barna.

Knutsdatter, Anne Linset (I10862)

2356

Nevnt i Eidebøkene, blant annet bind 3 side 268. Hun var født cirka 1692 på Visnes og hadde tidligere vært gift med Sven Olsen i Mekvika. De fikk ei datter, Elen (Eli) født cirka 1723, men etter at Sven døde samme året gifta Kari seg med Ole Didriksen. De flytta til Dyrhaugan hvor de fikk 2 barn, Sven og Marit.

Død 1764
https://media.digitalarkivet.no/kb20070912660357

Andersdatter, Kari Visnes (I10857)

2357

Nevnt i Kauvasaari 1627, soldat 1642, 1648 - Navnet skrives vel også Kauvosaari

Hansson, Hans Caosari (I11052)

2358

Nevnt i Kauvasaari 1685 - Navnet skrives vel også Kauvosaari

Hansson, Hans Caosari (I9381)

2359

Nevnt i sk. 15/3-1669 etter Rani Bersvensd
Betalte husfrelse på Fladset, Hadsel, hvert år i tidsr. 1691-1695
22 Apr 1700, Stevnes for bytinget i Tr.h. av Monsr Lorents Hansen Holst
22 Apr 1700, Eide 1/3 av en bygård der Lorents Hans. Holst eide 2/3 og bodde

Bosatt på Fladset, Hadsel, NO (1704)
Handelsmann på Stormarknes, Hadsel, NO
Trondhjemsborger. Nordlandshandler. ('Borger' i 1695 ?)

Død før aug 1722

• Epost fra Lars Østensen, 16.4 2014: Trondheimsborgerne bodde i Trondheim. Unntaket var uteligger-borgere som bodde på borgerleiet. Mao så må du til Trondheim for å finne de aktuelle skifter:  Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Trondheim by, Skifteprotokoll 3 (3A 0003), 1690-1696, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Merknader: Med register. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:sk_read/25079/39/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-sk20090203390430.jpg  Skifte 21/4 1691, avdøde Lars Nielsen, Nordlandshandler. Enke Maritte Olsdatter. Barn: Niels Larsen han fikk en andel i bygården i Trondheim på skiftet etter faren. Ingeborg Larsdatter gift hennes mann nærværende (navnet på han er ikke angitt i skiftet). Hun fikk borgerleiet. Tore Larsdatter gift Hans Michelsen i Nordland. Torre Larsdatter gm Hans Michelsen Hognes i Nordland. Lagverge Morten Brynildsen. Gård 200, Halmsnes (feilavlesning for Holmsnes?) borgerleie i Vesterålen 30, ialt 375-44, netto 331-1-6  NB! Jeg vet ikke om Maritte Olsdatter er mor til barna som nevnes i skiftet. Det står hans barn i skiftet og ikke deres barn.  Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Trondheim by, Skifteprotokoll 10 (3A 0010), 1725-1733, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Merknader: Med register. Løsregister som er innlagt i boken. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:sk_read/25086/65/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-sk20090203440647.jpg  Skifte etter en Anders Hansen Nordfar, Trondheim 22. November 1728. Enken Ingebor Lares Datter? ... for at forrette skifte eftter bemelte sl: mand som udj aaret 1724 i Nordland er bortdød?....  En datter Randi? Andersdatter gift med Hans Christian Hansen (Hvilket jeg tror er feil for Hans Christian Joensen). En datter, Karen Andersdatter gift med en Jacob Jacobsen.  Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Trondheim rådstuerett, Rådstuerettsprotokoll , 1725-1738, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:rg_read/31387/198/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-rg20090505350199.jpg 3. Fremlagte Hans Christian Joensen barnefød i Foesen, br?, ? sit borgerskab, nordlandshandler i ? leiet Holsnes i Wæsteraalen...  Skattemanntall 1745: I 135 bor Hans Christian (Joensen?) nordlands handler, haver ingen jægt, men farer med Erich Nielsen (And?)  Nevnt: Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Trondheim rådstuerett, Rådstuerettsprotokoll , 1743-1754, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:rg_read/31389/238/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-rg20090505360239.jpg Hans Christian Joensen nevnt som nordlandshandler i forbindelse med at Taxerborgere blir utnevnt.  Det står at han og første kona hadde en sønn sammen, og at denne sønnen var død og arvet av den igjenlevende fader, og at det derfor ikke var blitt holdt skifte etter første kona. NB! På neste side står at bruden og første kona hans var beslektet i tredje ledd. Kildeinformasjon: Sør-Trøndelag fylke, Vår Frue kirke i Trondheim, Ministerialbok nr. 602A01 (1732-1774), Ekteviede 1762, side 206. Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=16344&idx_id=16344&uid=ny&idx_side=-114 Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20070921670007.jpg Befste kona het nettopp Randi Andersdatter, og det får meg til å tro at det er datteren til Anders Hansen og Ingeborg Larsdatter som var gift med denne Hans Christian Joensen. Han har da overtatt borgerleiet etter Anders Hansen og Ingeborg Larsdatter ved å gifte seg med datteren deres. Andre kona var datter av Bersvend Hansen Norman, som hadde borgerleie på Langnes i Øksnes. Han var bror til Karen Hansdatter Norman som først var gift med Isach Joensen (Grønbech?) og deretter med Dines Pedersen som igjen var bror til Aleth Pedersdtr som igjen var mor til Aleth Margrethe Jensdtr Grøn gift med Peter Dreyer Crantz. Dines Pedersen overtok borgerleiet Skårvågen i Bø etter Isach Joensen (Grønbech). Isach arvet dette etter tanten sin.  Christopher Grønbech var død i 1764 da hans enke Ellen Margrethe Røst sammen med trondhjemsborgeren Hans Christian Jonsen på Holmsnes og Niels Jonsen Beyer Hanøya underskrev en protest mod planen om gæstgiveri i Nordland. I 1784 overdrog hun ejendommen Stokmarken til sønnen Niels Christophersen Grønbech for 70 rdl. Han har antagelig de første år efter faderens død drevet borgerhandel på moderens vegne, men 27 juni 1776 fik han gæstgiverbevilling på stedet. I løbet af de år han drev hanndelsstedet, opkøbte og tillagde han store landejendomme. Niels Grønbech var gift med Elen Deborah Munch fra Lødingen. De havde 6 børn, en datter var gift med Tegnmann på Balstadøya, sønnen John Røst blev gæstgiver på Skagstad. Ved folketællingen 1801 boede der på handelsstedet ikke mindre end 30 personer, deriblandt den 84-årige enke Ellen Margrethe Røst, foruden børn og slægtninge.  Skifte 7/5 1695, borger Nils Lauritzens avdøde hustru Lisbet Pedersdatter. Felles barn: Peder 14, Fredrik 7, Maren 11 og Lisbet 10 år. Sjøredskap, "leiet der nord" 10 Rd., hans anpart i farens gård 76 Rd. 116-50 Rd.  Summen som Niels Larsen har i farens gård stemmer med summen i skiftet etter Lars Nielsen Holmsnes fra 1691. Sønnen Peder Nielsen hadde borgeleie på Steilo i Hadsel. Han solgte det og flyttet til svogeren Christen Rasmussen på Huseby i Hadsel. CR var som kjent gift med Anne Nielsdatter Grønbech.  Kildeinformasjon: Protokollnummer: A, Sted: Vesterålen / Lofoten og Vesterålen / Vesterålen sorenskriveri, Oppbevaringssted: SAT Merknader: Register Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-tl20080121680053.jpg Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:tl_read?idx_id=19191&uid=ny&idx_side=-52 Søker husly hos sin svoger Christen Rasmussen i 1763 da han er gammel og syk.  Nevnt: Kildeinformasjon: Protokollnummer: A, Sted: Vesterålen / Lofoten og Vesterålen / Vesterålen sorenskriveri, Oppbevaringssted: SAT Merknader: Register Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-tl20080121680062.jpg Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:tl_read?idx_id=19191&uid=ny&idx_side=-61 Skjøter over borgerleiet Steilo til en Ole Olsen. Medunderskriver er min kjøre svoger Christen Rasmussen. Datert Huseby 15 oktober 1765.  Nevnt: Kildeinformasjon: Nordland fylke, Vesterålen / Lofoten og Vesterålen sorenskriveri, Tingbok 1A 06 , 1760-1767, oppb: Statsarkivet i Trondheim. Merknader: Til 25.07.1767. Til 22.05.1773. Settedommersaker. 18.05.-10.06.1808. Tinglysninger. Register. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:rg_read/31304/68/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-rg20090429310493.jpg Peder Nilsen Husebys ? skiøde til Ole Olsen Steilo paa det borgerleie med Steilo gaard beliggende datr 15 Octobr 1767  Kildeinformasjon: Nordland fylke, Vesterålen, Andenes og Lofoten fogderi, Ekstraskatt RA/EA-4092/R67/L4747 (RA/EA-4092/R67/L4747), 1762-1766, oppb: Riksarkivet. Merknader: Ekstraskatt 1762-1772, se også kat. nr. 1145/51. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:db_read/db/48845/52/ Permanent bildelenke: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-rk10051112050057.jpg  Benevnt: steilo - Den gl: Trondheimsborger Peder Nielsøn, med søster Marta Nielsdatter  =====================================  Kildeinformasjon: Nordland fylke, Vesterålen, Andenes og Lofoten fogderi, Fogderegnskap 4677 (RA/EA-4092/R67/L4677), 1694-1695, oppb: Riksarkivet. Permanent sidelenke:  Permanent bildelenke:  Niels Larsen trondheimsborger betaler husfrelse for et hus på Flatset i 1694.  Kildeinformasjon: Nordland fylke, Vesterålen, Andenes og Lofoten fogderi, Fogderegnskap 4677 (RA/EA-4092/R67/L4677), 1694-1695, oppb: Riksarkivet. Permanent sidelenke:  Permanent bildelenke:  Anders Hansen trondheimsborger betaler husfrelse for et hus på Holmsnes i 1694.  AH var gift med søsteren til NL, Ingeborg Larsdatter. Ingeborg Larsdatter overtok borgerleiet på Holmsnes etter faren på skiftet i 1691.  Lars  =====================================  Fra diskusjon på Arkivverket: http://forum.arkivverket.no/topic/185066-skifte-etter-christopher-nielsen-groenbech-nordland-dat-12-oktober-1771-og-annet-rundt-groenbech-familiene-i-trondheim-og-hadsel/page__st__360  # 360 - Sammendrag (av Lars Østensen):  Vi vet ikke med sikkerhet når Nils Larsen døde, og har heller ikke klart å finne noe skifte etter ham. Han var sannsynligvis i livet 28. august 1712 når hans datter Anna blir døpt i Hadsel kirke. Han er omtalt som salig 4. januar 1725 i forbindelse med at enken Karen kjøper en eiendom i Trondheim. Enken er ved denne hendelsen omtalt som Karen salig Niels Larsen. Han kan være avgått ved døden allerede før 26. mai 1719, da det i Brodahl bind 1 side 93 finns en innførsel der det står Karen sal. Nils Larsens søn jordet. I pantebok 4, side 165b fremgår det at en eiendom skjøtes over til Karen salig Niels Larsen fra Arent Olsen Schage på min liden plads eller grund, eiendom: Grunn med påstående bebyggelse beliggende i Vår Frues sogsogn fjerde kvarter. Pris 100 Rd. Det fremgår at Eiendommen ligger imellom min egen iboende vaanegaard og grund paa dend østre side og Joen Vragers grund og huus paa dend væstre side. Skjøtet var kommet i hende på selger fra Peder Nideross datert 2 22. april 1724. I forbindelse med denne transaksjonen utsteder Karen salig Niels Larsens en obligasjon på 100 rd til Hans Hornemand den fjerde januar 1725 (Trondheim pantebok 4, side 167b). Det fremgår at skjøte blir overført til låntaker (Karen sl: Niels Larsen) fra Arent Olsen Schage. Det fremgår videre at enkens laugverge var Peder Nielsen (vi antar at denne Peder Nilsen var enkens stesønn, og således Nils Larsens sønn fra første ekteskap). I 1728 og 1730 foregår det 2 transaksjoner: Fra Trondheim pantebok 4, side 283a, Den 21. juni 1728 skjøte til borger og innvaaner Sr. Gemy Colban på en eiendom fra borger og indvaaner Arent Olsen Schage på et støkke grund, eiendom av type ubebygget grunn, pris 30 Rd. Eiendommens beliggenhet i Vår Frues sogn beliggende ved stranden. Nabo til eiendommen var enken Karen Mortensdatter paa dend væstre, og min egen Vaanegaard paa dend østre side. Fra Trondheim pantebok 4, side 314a, 12. sepseptember 1730 skjøte til Peder Eilertsen Trondheim og hans hustru fra borger og innvåner i byen Jemy Colban med hans hustrus samtykke på it stk grund, eiendom ubebygget grunn pris 31 rd beliggende i Vår frues sogn område ved Stranden. Naboer til e eiendommen var enken Karen Mortensdatter paa dend væstre og Arent Olsen Schages vaanegård paa dend østre side. Det fremgår at skjøtet var kommet i hende på selger fra Arent Olsen Schage 21. juni 1728. Denne eiendommen som Karen salig Nils Larsen kjøpte i 1724/1725 går senere i arv til hennes barn. 28. februar 1753 finns det et skjøteoverdragelse i Trondheim pantebok 6, side 320b, der det fremgår at Jacob Nilsen Grønbech har overtatt skjøte på deres mor eiende gård og grunn fra hans bror Christopher Nilsen Grønbech borger og nordlandshandler her i byen. Det fremgår at eiendommen ligger paa Bakken ned til Søen og at naboer var Peder Eilertsens enkes iboende gård på den østre og Peder Olsen skipstømmermann på den venstre side. Basert på disse transaksjonene, og spesielt at hhv. Peder Eilertsen og Peder Eilertsens enke er omtalt som nabo til hhv. Karen Mortensdatter i 1730 og til Jacob Nilsen Grønbech i 1753, ser det derfor ut til at enken etter denne Nils Larsen het Karen Mortensdatter, og at hun minst hadde 2 sønner, Jacob og Christopher Nilsen Grønbech. Christopher Nielsen Grønbech selger for seg og på sine søskens vegne eiendom etter deres sl. moder til broderen Jacob Nielsen Grønbech datert 13/2 1755 http://www.arkivverk...&idx_side=-336. Dette indikerer at det var flere søsken enn de 2 nevnte. Vi finner ingen kilder der de andre søskene er nevnt ved navn dersom man ser bort fra de fire barna som døpes i Hadsel, og som derav kan knyttes til Trondheimsborgeren Nils Larsen med borgerleie på Flatset.

Larsen, Nils (I4955)

2360

Nevnt i skjeleregister for Vågan 1749 med sin Karen som trolig var gravid med sønnen Jacob, Ekstraskatten 1755 43 år.

Født Haversand Vågan sogn ?

Är nämnd i Sjeleregister 1749 för Vågan.  Liland.  Balle Jacobsen  Karen Ellingsdatter  Jacob Ellingsen 25  Hans Arentsen 14  Berte Arentzdatter 20  Johanna Arentzdatter 15  Elisebeth Arentzdatter 16  Margrete Arentzdatter 7  (Fader till barnen Arendtsen/datter är Arendt Hansen)   Är nämnd i Extraskatten 1763-68.  Manntall för 6/7 1764. Bind 26.  Bor på gården N° 21, Lieland, Waage fjerding.  Mænd og húústrúer: Balle Jacobsen  Karen Ellingsd:  Bórn over 12 ikke 16 aar: Daniel Jacobs: 14 aar  Leilendingers hm: og Indersters  Bórn som er 16 aar og derover: Michel Stórchersen  (ev. är Michael son till Karen Elingsdatter)

Frivilligavgift 1773-74-75  
Sjeleregister 1749 film NOR 1:1256

Mulig far Jacob Balle Knutsøn ikke kildebelakt, en Jacob er nevt 1723 på Lieland 

Jacobsen, Balle (I5686)

2361

Nevnt i skoskatten fra 1711 Lyngen

Nevnt som bruker av Stubeng i 1723

1743
Major Schnitler skriver om Hans Hansen:
8de Vidne i Tromsøens Fogderie
Hans Hansen Qvæn
født i Qvænland, (som er et Landskab strekkende sig 8 Miile fra Tornestad i Nord, hvoraf Folk udskrives til Soldater) af Qvæne-Forældre, døbt i Øvre-Torne Kirke paa Landet, opfødt hos hans Forældre, med hvilke han har fløttet hidover til Norge til denne Løngens Fiord, og sidder nå her paa sin Faders Rednings Jord, over 60. Aar gammel, gift med en Svensk Lappe-Kone, ægte-vied med hende i Norge i Carlsøe Kirke, har 5. Børn, lever av sin Jord og Fiskerie, og skatter af Jorden til Norge, nu i denne Sommer været til Gudz Bord i det Norske Eide-Capell ved Løngens-fiord.

Hansen, Hans Caosari (I9379)

2362

Nevnt som baron, levde under Magnus Lagabøter. Hans tilnavn kunne ifølge P.A. Munch komme fra Urkedalen ved Norangsfjorden, på Sunnmøre. Og fornavnet forekommer i bla. stormannsætten på Blindheim.
1263-64: Nevnt i Håkon Håkonsons saga(Snorre) nevnt som formann (lendermann)
1273: Nevnes som lendermann ved en overenskomst i Bergen mellom Kongen og erkebiskopen.
1277: Nevnes også som lendermann ved sættagjerden i Tønsberg.
De eldste opp tegnelsene om slekten Smør er Grim Kamband 825-895 sønnesønn Torulf Smør

Smør, Rangvald Jonsønn Urka (I308)

2363

nevnt som bruker 1631‑32 og enka 1633‑34. Trolig var Ivar en sønn av Oluff og døde før faren.

Olufsøn, Iver (I9372)

2364

Nevnt som død i skiftet etter morens søster Berette i 1724.
https://media.digitalarkivet.no/view/77805/1025

Kristensdatter, Ane (I11371)

2365

Nevnt som død i skiftet etter søsteren Berete i 1724.
https://media.digitalarkivet.no/view/77805/1025

Simonsdatter, Ane (I11373)

2366

Nevnt som tjenestedreng 27 år hos enken Berette som driver 2 wog i 1665, Anders har kjøpt seg inn og betaler skatt sammens med Peder Pedersen og fru i Amtregnskapene 1670, 1676 er han nevnt som Laugrettesmann og er nevnt flere ganger i Justisprotokoll for lofoten.

FÖD. 1638 (27 år enl mt.1665)  1637 (64 år enl mt.1701)   Är nämnd i Manntall för April 1665.  Bor på gården Lieland, Wogge Annex.  Opsidere Enchen Berette brúger jW  Tienestedrenge Anders Ellingsen 27 Aahr   Är nämnd i Amtsregnskap för Wogge fiering.  Film NR.673 för år 1670.  SkatteMandtall.  Lieland - jW ijpd  Peder Pedersen - 2½ pd - 2½ ort  Anders ibd - 2½ pd - 2½ ort  Är nämnd i Amtsregnskaper för 1688.  Bor på gården Liland.  Anders ibm: 2½ púnd  Enchen ibm: 2½ pund   Är nämnd som "laúgrettesmand Anders Ellingßen Liland" i  Amtsregneskaperna för år 1676, i Waage fiering.  Film NR.674   Är nämnd i Manntall för år 1701.  Bpr på gården Liland, Waage Sogen.  Leilending Anders Ellingßen 64  Sönner Elling Anderßen 21  Drenge Madtz Pedersen 20 föd wed Trunhiem
https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000638867  
Manntall 1665 HF186 bind 20 p.216  Amtsregskaper film NR.673 år 1670, NR.676 bind 5 för 1688  Manntall 1701 film HF172 bind 18 p.78

Ellingsen, Anders (I8257)

2367

Nevt på Balstad 1657 og 1695

Johanson, Nils Balstad (I7938)

2368

Nicolaus Urne, fik 1360 i Pant en Gaard Stenbjerg (Gudme H.), fik 1372 med sin Hustrus Moder Fru Margrethe Havburdsdatter Vidne af Gudme Herredsting, bl.a. om, at Sidstnævnte paa Skiftet efter sin Fader Havburd Jonsen havde faaet Rygaard.

Jonsen, Havburd (I7273)

2369

Niklis Mattison må ha eid gården Vegheim.

En finner nemlig følgende i Diplomatarium Norvegicum:

Gaute Erikssön, Lagmand i Skiens-Syssel, kundgjör en 12 Mænds Dom, hvor-
ved Lif Throndsdatter gives to Udsættelser med at före Vidner for sin
Ret til Gaarden Vegheim, som ellers uigjenkaldelig skal tilfalde Niklis Matthissön.

Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Danske Selskabs Saml. i Kbhvn. Af de 12 Seglere de 9 hele tilbage.

Nummer: 818.

Dato: 15 Juni 1457. Sted: Skien.

Tufte, Nikolas Mattisson (I8113)

2370

Niklot eller Nyklot (1090 – august 1160) var en hedensk høvding eller fyrste av de slaviske obodriterne, samt Fyrstehuset Mecklenburgs stamfar.[1] Fra 1130 eller 1131 fram til sin død var han høvding over obodriterforbundet, kessinerne og zirzipanerne. Samtidig var han herre av (tysk: Herr zu) Schwerin, Quetzin og Malchow. I nesten 30 år motstod han angrep fra saksiske prinser, særlig Henrik Løve, i Det vendiske korstog. Han var òg motstander av konverteringen av de hedenske polabiske slavere til kristendom.
Niklots fødested er ukjent. Etter den kristne obodriterfyrsten Henriks bortgang ga Niklot avkall på kristendom, i støtte til den tradisjonelle slaviske hedenske tro.
Niklot begynte sin åpne motstand da Lothar III tildelte obodriterriket til sin danske vasall Knut Lavard. Sammen med Pribislav, sønn av Henrik av Alt-Lübeck, sloss Niklot mot Lothar og Knut. Etter mordet på Knut i 1131 delte Niklot og Pribislav obodriterriket, og Niklot fikk de østre landområdene. For å svekke Pribislav i påfølgende år allierte Niklot seg med saksiske herrer, først og fremst grev Adolf II av Holstein, noe som gav slaviske pirater løyve til å angripe danskene.[2]
Fyrstens saksiske allierte vendte imidlertid seg imot ham i Det vendiske korstog i 1147. Selv om Niklot maktet å stå imot beleiringen av hans festning ved Dobin, ble han tvunget til å betale tributter til de kristne korsfarerne. Han hadde etter dette et fredelig forhold til Adolf av Holstein, hertug Henrik Løve av Sachsen, og Henrik av Ratzeburg.
Innen 1158 hadde kong Valdemar den store av Danmark begynt å betale Henrik Løve for hjelp, noe som fikk Niklot til å søke hevn. Den danske kongen og den saksiske hertugen allierte seg i 1160. Mens danskene herjet kysten og distraherte ranierne, drepte sakserne Niklot ved hans festning Burg Werle; obodriterriket ble delt mellom de kristne.[3] Niklots død endte det slaviske herredømmet over Mecklenburg fram til elven Peene. Hans sønn Pribislav gjenvant Niklots arverett som fyrste av Mecklenburg i 1167, da som en saksisk vasall.

of the Obotrites, Niklot (I10149)

2371

Nils Björnsson. Borgmästare i Gävle. Borgmästare åren 1578, 1583-85, 1587, 1593, 1595. Levde ännu 1598. Rådman i Gävle 1573. Borgmästare 1583. Köpte en tomt 1576 av Lasse Jonssons arvingar, som låg vid Långgatan vid lilla ån söder om dess egen gård och Pehr skomakares. Var näste granne till Matts Ålenning, i lag med vilken han nästa år 1576 köpte en tomt tilll bägge deras lägenhet av Lars Andersson och dess broder Mårten Andersson söder om sin gård vid Långgatan vid lilla ån. Sålde 1596 den 5 maj en gård med sjöbod åt Olof Persson köpsvend för 5 skitt plåtekoppar. Köpte 1597 en vret av Mårten Larsson Borgare i Gävle belägen vid Mårdänge i Hille sn.
En dotter till Nils Björnsson i Gävle. Margareta Nilsdotter var gift första gången med Jacob van Gandersen, andra gången med kyrkohere i Wahlbo Måns Östensson Rålamb död 1601, som förut hette Anna Andersdotter, företrädaren Andreas Ericii dotter, och 3 ggr med Enevald Persson. (Se Anreps ättertavlor III.579).

Björnsson, Nils (I8333)

2372

Nils ble ordinert til Capelan hos faren den 23 juni 1702.

Schjelderup, Nils Andersen (I744)

2373

Nils Hanssons hemman i Granträskmark står i mantalslängder och jordeböckerna för nr. 3 i Kalamark. I oktober 1668 erlade hustru Marrits en summa för bårkläde. Den 28/3 1670 erlade hustru Märit en summa efter sin man. Den 8/11 1673 erlade hustru Marina efter sin salig man,moder,syster och barn en testamentsumma. Makarna hade minst fem barn, inga namn nämnda, döpta följande dagar: 1659-12-20, 1661-01-19, 1663-03-25, 1665-03-25, 1668-04-05. Ett barn begravdes 1662-02-29. Följande söner har betalt lysningspengar: 1680-12-26 Anders Nilsson i Granträskmark, I Dec.1685 Olof Nilsson i Granträskmark, I Jan.1690 Johan Nilsson i Granträskmark.Han gifte sig 1691-01-01 i Granträskmark. 1679 begravdes hustru Maritas son Nils, inget bynamn, men Nils kan vara det femte barnet.

Hansson, Nils (I1109)

2374

Nils Henriksson (eller Niels Henrikssøn; født ca. 1455, død 1523) var en norsk ridder, godseier, riksråd og rikshovmester; gift med Inger Ottesdotter Rømer, fru Inger til Austrått.
Han var sønn av riksråd Henrik Jensson (ca. 1415–1477) og Elin Nilsdatter (eller Nikolasdatter), og gjennom ekteskapet med Ingerd bila han en arvestrid om Austråttborgen. Han var en av Norges største jordeiere, med interesser i Bergen, Vardøhus, Hålogaland, Fosen, Frosta, Stjørdal, Sunnmøre, Romsdal, Edøy, Selbu og Herjedalen.
Han ble antagelig riksråd i 1483 og hadde en sentral rolle i riksstyret helt til sin død, men hadde tilsynelatende ingen tydelig politisk agenda på egne vegne. Tittelen rikshovmester som han fikk i 1514/1515 var trolig mest en ærestittel som ble brukt i forbindelse med at han sommeren 1515 deltok i delegasjonen som hentet Christian IIs nederlandske dronning Isabella av Burgund (1501–1526).
Utenfor ekteskapet med Ingerd hadde han sønnen Henrik Nielssøn (1500–1567), som ble magister og kannik. Sammen med Inger hadde han fem døtre, se etterkommere av Inger Ottesdotter Rømer. Senere genealoger har gitt ham tilnavnet Gyldenløve, ettersom han førte en gull løve over et sjakktavlet felt, men verken Nils eller hans slekt brukte dette navnet.

Gyldenløve, Nils Henriksøn (I4216)

2375

Nils Nicolaus Petri Turdinus (1550-1626), var kyrkoherde i Bygdeå. Namnet antas troligen ha sitt urtsprung från “turdus (merula)”, det latinska namnet för koltrast. Trastfamiljen kallas “turdidae”; “turdinus” betyder trastlik.

Nicolaus Petri Turdinus nämns första gången 1591, då han med titeln kaplan får frihet på sitt hemman i Gullmark. Han var en av undertecknarna av beslutet från Uppsala möte, då han benämns pastor. Han var fullmäktig vid Söderköpings riksdag.
Hans barn kallade sig Trast. En dotter Catharina var gift med Erik Gabrielsson Emporagrius morbror, dottern Brita med Andreas Nicolai Bothniensis, och dottern Anna var gift med överste Per Olofsson Bottnekarls son Olof Kuuth vars mor var syster till Petrus Kenicius.

Turdinus, Nicolaus Petri (I9571)

2376

Nils och Rebekka gifte sig 10/6 år 1881. Rebekka Olsdatter kom fra Stunes i Ofoten.
De bodde först i Tömmeråsen, men kjöpte så eiendomen Råna i Grundfjord av Peder Nilsen som utvandret til Amerika.
Rebekka var söster til Amalie, gift Berg,på Törnes. Amalie var Tors Åldemor på hans moder Solveigs side.
Nils og Rebekka fikk 10 barn sammen !!

Nilsen, Nils (I6700)

2377

Nils Pedersen er nevnt i Eideboka bind 2 side 215. Hans opprinnelse er ukjent, men han ble gift med Sigrid Olsdatter fra Krekvika. Sammen fikk de åtte barn.

Ekteskap 1745
https://media.digitalarkivet.no/kb20070912660145

Død 1776
https://media.digitalarkivet.no/kb20070912660469

Pedersen, Nils Vågsbø (I10854)

2378

Nils Reidars nye etternavn, Solbakk, er inført i kirkeboken på hans konfirmasjonsdokumentasjon. Ble bevilget 3 mai 1973 .
Konfirmert 24 juni 1928: https://media.digitalarkivet.no/view/39641/56676/13

Nilsen, Nils Reidar Solbakk (I12431)

2379

Nistad, L. nr. 126, Br. nr. 1, fra 1598 until 1624.

Østen (I11445)

2380

Nistad, L. nr. 126, Br. nr. 1, fra 1626 til 1682.

Mantall 1666 66 år

Skiftet etter Østen Nistad og kone Giertrud Johanesdatter er datert 22. september 1691. Som arvinger står sønnen Jens Nistad 'og halvbroren' Ole Egehaug. Det må bety at begge var morens barn, men bare Jens farens. Jens fikk farsarv på 57 rdr + morsarv på 28-3- rdr, Olle Egehaug morsarven på 28-3-.

Østenson, Østen (I11444)

2381

Nistad, L. nr. 126, Br. nr. 1, fra 1683 til 1717 og halve til 1719.

Mantall 1701 Niestad 64 år
https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000617428

Østenson, Jens (I11443)

2382

Niurenius, Olof Petri. Född i Njurunda prästgård, äldste son till kyrkoherden därst., sedermera prosten Petrus Olai Gestricius i Umeå n. Födelseåret uppgifves vara 1580. Han inskrefs som stud. vid Upsala univ. 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 4 okt. 1604, begaf sig sedan till utlandet och blef inskrifven vid universitetet i Helmstedt 15 okt. 1605 på samma gång som sin landsman Domenicus Olai Arnæsius samt promoverades där till fil. mag. 1607. Efter ett kortare uppehåll vid Greifswalds univ. lät han immatrikulera sig vid univ. i Wittenberg 27 okt samma år. Omkr. 1611 torde han fått anställningvid Gefle skola, blef 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hille församling. Såsom sådan var han följande år sin svärfader ärkebiskop P. Kenicius följaktig på en visitationsresa ända upp till Torneå. Sedan khde. P Rudbeckius tillkännagifvit sin afsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 24 febr. 1618 en supplik, som af K M:t remitterades till ärkebiskopen, hvilken i brev till rikskansleren Axel Oxenstierna 7 maj 1618 i anslutning till församlingens önskan hemställde, att för den händelse Rudbeckius framhärdade i sin mening «M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är M Petri son, fordom pastoris i Uma, må komma därtill, efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, så är ock Uma en förnämlig försambling, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas» (C. Annerstedt, Upsala Univ. hist. Bih. I, s 144) Niurenius tillträdde pastoratet 1 maj 1619 och upplade redan den 19:de samma mån. en bok öfver kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utn. till prost 1623 blef han en nitisk främjare af själavården ej blott inom moderförsamlingen utan äfven bland den underlydande lappmarkens befolkning, hvilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte, som i offentliga ärenden färdades genom Norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblifna lapparna, hvilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggande af en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till, att den s.k. lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola , den s.k. Skytteanska, inrättades i Lycksele, där undervisningen började 1632. Förtjänsten af dess tillkomst kan delas mellan Skytte, hvilken genom frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans egenskap af initiativtagare, organisator och skolans förste inspektor. Till lärjungarnas nytta utgaf han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets lif, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen af en på latin affattad Lapplandsbeskrifning, hvilken ej hann bli tryckt under hans lifstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts af senare forskare (t.ex. Schefferus i hans 1673 utkomna Lapponia) Äfven var han ifrigt verksam för att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej upplefva stadskyrkans fullbordande. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, kreatursbesättningen 3 hästar, 3 fålar, 1 tjur, 3 stutar, 20 kor, 2 kvigor m.m. och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. I skrifvelse till ärkebiskopen 24 april 1638 anhåller N. att blifva förskonad från en af domkapitlet nyutnämnd 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att hafva två gifta kaplaner att löna och föda och ringa hafva till att göra. «Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter», slutar pastorn sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffade 24 sept. 1645 heldt oförmodadt efter en hård, häftig sjukdom, han begrofs i landskyrkans kor under den den sten han där låtit lägga öfver sina föräldrars grafställe. Bland hans jordiska kvarlefvor i den vid en omläggning af korets golf öppnade grafven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. (Tr. Eenfallighe och korte spörsmål öfuer wår Christeligha hufvudstyckior och troonnes articklar vti wår lille Cathechesi, eenfalligen stälte för vngdomen i Lappmarken aff O. P. N: Sthm 1632. --- Same nolmay Catechesis, thet är. Wår Christeligha hufwudh stycken, eller troos artiklar med D. Luth. förklaring vppå Lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med Lappeske scholans eghen bekostnadt procurante O. P. N. Sthm 1633 --- Efterlämnade i handskrift: Laplandia seu Descripto orbis illius Arctori, quem in remotissima Scandiæ seu Sveciæ parte Lappi inhabitant (eft. sonen Er. Plantins sv. öfvers. i utdrag af prof. K. B. Wiklund. Bidr. till Sv. Landsmålen 17:4 Ups. 1905) (Litt: N. Ahlund: Bröderna Niurenius . Västerbotten, årsbok 1924 -- 1925, s 181.) Kyrkoherde i Umeå. Prost i Umeå. Rektor i Gefle 1616. Född 1580. Död 1645-09-24.

Niurenius, Olaus Petri (I8329)

2383

nobilis

von Itter, Volkmar (I8569)

2384

Noen har henne i Aspa etta

Eriksdatter, Ragnhild Hoås (I11352)

2385

Norlandshandler på Røst og Værøy. Skifte 31 jan. 1703, TrondhjemBygård 380, jekt 300, leiet Røst 28, Værø 98, Sundland i Værø 1 vog 16. 1004 - 230

Røst, Nils Hansen (I4989)

2386

Norsk Konge omkring 850.
Vi har kun Snorres ord for at Halvdan Svarte hørte til Ynglingeætten. Han skal ha vært sønn til Gudrød Veidekonge og Åsa, og dermed en yngre halvbror av Olav Geirstadalv. Geirstad er antagelig Gjekstad i Sandar. Dette er nabogården til Gokstad, der en svær skipshaug ble gravd ut i 1880, og grunnen der haugen lå, har antagelig i sin tid tilhørt Gjekstad. En høvding i 50-60 års alderen lå i skipet, og dateringen kan passe, slik at det kan være fristende å tenke på Olav. Tradisjonen kaller ham Geirstadalv.
Det er merkelig lite i overleveringen som knytter Harald Hårfagre til Vestfold. Vi må likevel bli stående ved, som det rimeligste - siden det ikke finnes spor av noen annen opprinnelse i overleveringen - at Halvdan Svarte virkelig var et skudd på Ynglingeætten i Vestfold. Men han kan ha tilhørt en nordligere gren. Saga og sagn knytter ham først og fremst til Ringerike og Hadeland, og den sikreste tradisjonen om hans grav er den som sier at han ble hauglagt på Stein på Ringerike. Vi regner altså med at han rådde for et ikke ubetydelig rike på Vest-Opplandene, men at han også har fått Vestfold i sin makt - vel etter at Ragnvald Olavsson på en eller annen måte er forsvunnet ut av bildet.
Halvdan Svarte skal ha vært gift med Ragnhild, datter av en kong Harald Gullskjegg i Sogn. Han omkom på vårparten 860 under en tur på isen på Randsfjorden.
Snorre Sturlasson: Halvdan Svartes Saga: «1. Halvdan var årsgammel da faren falt, Åsa, mor hans, reiste straks vest til Agder med ham, slo seg ned der og tok det rike som hennes far hadde hatt. Der vokste Halvdan opp, han ble snart stor og sterk, han var svart i håret, og ble kalt Halvdan Svarte. Da han var 18 år gammel, fikk han kongedømme på Agder, like etter reiste han til Vestfold og delte riket der med broren, Olav. Samme høst dro han med en hær til Vingulmark mot kong Gandalv, de hadde mang en strid og det var seier på begge sider, men til slutt ble de forlikt; Halvdan skulle ha halve Vingulmark, slik som Gudrød, far hans hadde hatt før.»
«9. Halvdan Svarte kjørte fra veitsle på Hadeland, og veien hans falt slik at han kjørte over Randsfjord; det var om våren; det var varmt av solen og det tinte godt. Og så kjørte de over Røykensviken, der hadde de brukt å vanne buskapen om vinteren, og der det var kommet møkk på isen, hadde det gravd seg hull av solvarmen. Da nå kongen kjørte over der, så røk isen, og der druknet kong Halvdan og en mengde mennesker, da var han 40 år gammel. Han hadde vært så årsæl en konge. Folk sørget så over ham, at da det ble kjent at han var død, og at liket var ført til Ringerike og skulle gravlegges der, så kom det stormenn fra Romerike og Vestfold og Hedmark, og alle krevde de å få liket med seg og hauglegge det i sitt fylke; alle trodde at de skulle få godt år om de fikk det. De ble forlikt på den måten at de delte liket i fire deler; hodet ble lagt i haug på Stein på Ringerike, og hver av de andre tok sin del med seg hjem og haugla den der, og alle disse haugene heter Halvdanshauger.»

Gudrødsson, Halvdan Svarte (I4473)

2387

Notering om honom i Arjeplogs dödbok år 1765: "Klockaren i församlingen Olof Laestander dödde i sin höga ålderdom roligit och stilla sal., sedan han i denna mödosamma werlden hade lefwat i 93 år på fem weckor när. Då han förut hade anammat den hel. Nattwarden d. 3 Martii må É krafter.och sedan med Christeligit tålamod utstått sin sista sjukdom, afled han den 5 därpå klockan fyra vid pass om morgonen " Samma år skrev kyrkoherde Öhrling i Tabellverkets mortalitetstabell för Arjeplog om att klockare Laestander in i det sista hade en väl god syn att han kunde läsa utan glasögon.

Laestander, Olof Johansson (I4794)

2388

NRR, IV, side 201
Steen Bilde fik Brev at skulle forhjælpe Christen Vibes
Efterleverske til hendes Betaling belangendes nogen Penge,
forne Christen Vibe for nogen Tid siden haver forstrakt Hr. Patrik
[Didrikssøn], Sogneprest udi Throndhjem, hans Stifsøn,
der han her var in studiis. Kjøbenhavn 10 Juli 1607. T. Ill.
280. Afskr. VI. 210.

Hanssøn, N.N (I11650)

2389

NST vi

Olfvirsøn, Svale Smør (I2018)

2390

Nævnes 1186 i Kong Knud Valdemars Stadfæstelse paa de fremfarne Kongers Gaver til Lund Domkirke

Ulfeldt, Strange (I7283)

2391

nævnes 1255 til vitterlighed, da biskop Rudolph af Scwerin stadfæstede Klostret Doberans rettigheder, 1257 ridder, vidne for fyrst Johan af Mecklenborgs forleningsbrev til Klostret Doberan på landsbyen Abertsdorf, 1260 vidne ved et af fyrst Johans godssalg, 1262 vidne ved fyrstens forpligt til Lübeckerne og 1266 ved hans til byen Wismar udstedte privilegiebrev.

Moltke, Johann (I7265)

2392

nævnes 1280 som Medudsteder af et Vidne om en Gave til Løgum Kloster, har 1284 beseglet en mellem Kongen og Kong Erik Plovpennings Døtre afsagt Dom, var s. A. nærværende, da Hertug Valdemar stadfæstede Flensborg Bys Privilegier, og synes at have staaet i Hertugens Tjeneste.

Grubbe, Johannes I (I6866)

2393

Nævnes 1292, var 1296 ridder, stiftede 1300 et alter i Ribe Domkirke, udsatte sit gods for sin broders fængsel, skulle 1304 m. flere påligne skat i Ribe Stift, beseglede 1307 hertug Christoffers forlening med Sønder Halland, - g. m. en datter af Niels Peck eller med en datter af Niels kammermester.

Sparre, Niels Lændi Kaas (I7762)

2394

nævnes 1307 sammen med en Peder Munk i et Vidne af Han Herredting, var 1327 Medudsteder af et Vidne af Vendsysselting om Hr. Johannes Munks ret til Elkjær.

Munk, Palne Jonsen (I7179)

2395

nævnes 1315 blandt Hertug Erik af Sønderjyllands Forlovere ved Forliget i Nyborg med Kongen

Skram, Peder (I7302)

2396

nævnes 1340 i den efter grev Gerts drab afsluttede forhandling i Sønderborg mellem grevens sønner og hertug Valdemar, idet det her fastsættes, at hertug Albert af Sachsen skal afgøre, om Strange Ebbesen skal have sit gods tilbage eller ikke, forsegler 1341 kong Valdemars håndfæstning i Roskilde, var 1360 endnu kun væbner og forseglede håndfæstningen i Kalundborg: hans sigil under et brev fra 1355 viser det tværdelte skjold.

Bild, Strange Ebbesen (I9282)

2397

Nævnes 1347 med broderen Conrad, var 1350 ridder, da han nævnes i biskop Jacob af Roskildes testamente, nævnes 1360 i håndfæstningen, fik samme år af hr. Johannes Pikkard kaldet Smeker overladt dennes panterettighed i Hegnetsgaard, Assendrup (Ramsø H.), Aashøj (Bjeverskov H.), Dalby (Fakse H.), Skjensved (Ramsø H.) og Gods i Stevns H.

Moltke, Hr. Evert (I6471)

2398

nævnes 1362, kom til Laaland, hvor han 1394 med sin Svoger Jens Jakobsen Skave, holdt Skifte om deres Hustruers Gods, og tilfaldt der da ham Hovedgaarden Ugestorp (Udstolpe, Musse H.), solgte 1398 Gods i Aasmose i Fyn til nævnte sin Svoger, var 14 Okt. s. A. Ridder og nærværende paa Kongens Retterthing paa Ingestofte, levede endnu 1422, da han beseglede et paa Søborg udstedt Dokument.

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Godov/Lolland.htm

Godov, Johan Henneke (I7260)

2399

Nævnes 1401, slekten Tornekrans

Nielsen, Mikkel (I6898)

2400

Nævnes på Sjælland 1246

Torbernsen, Saxe (I7001)

Hurtig linker

Webmaster Message

Vi prøver å dokumentere alle våre kilder i dette familietreet.
Hvis du har noe å legge til, la oss høre fra deg.
Tusen takk !

Notater

Hurtig linker

Webmaster Message

Kontakt oss