Magdalena Engelbrektsdotter Bure

Notater:

Hon köpte jord i Översjäla 1648 Barnen kallade sig Bureus efter henne. Källor: Boken om Säbrå

Magdalena giftet seg med Zacharias Jonae 1598, Själevad, Örnsköldsviks, Sverige. Zacharias ble født 1 Okt 1581 , Själevad, Örnsköldsviks, Sverige; døde Mai 1638, Själevad, Örnsköldsviks, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Magdalena (Malin) Zackrisdotter ble født 1 Sep 1604 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 24 Sep 1689, Umeå, Västerbotten, Sverige.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde, Luleå 1613-1621

Notater:

Blev adlad 1624
Fungerade som pastor redan 1571 i Säbrå hos sin fader, eftersom fadern hade en begynnande ohälsa. De hemman som Gustav Vasa omhändertagit lät Johan III nu avyttra med bördsrätt åt pålitliga präster. Engelbertus kunde sålunda lösa till sig 13 1/2 Seland i Järsta, 5 Seland i Lägdom, 2 Seland i Lindom och 2 1/2 Seland i Muggärd, allt för en köpeskilling av 1308 mark. Efter sin första hustrus död 1597 bestraffades han av Uppsala domkapitel med 3 månaders avstängning för att ha tagit sig en ny hustru i förtid "in domun et thalamum". Källor: Boken om Säbrå

Kyrkoherde i Säbrå 1583 - 1586 ( 86 - 89 förenad befattning med Hans )
Kyrkoherde i Själevad 1589 -1613,
Kyrkoherde i Nederluleå åren 1614 - 1621.

Engelbert giftet seg med Elisabet Andersdotter 1570, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Elisabet (datter av Anders Olofsson Olai og Anna Andersdotter Bure) ble født 6 Sep 1549 , Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 9 Okt 1597, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Hon tycks ha styrt sitt stora hus, Själevads prästgård, med fast hand, och systersonen förste riksantikvarien Johan Buraeus, som på sin färd genom Norrland år 1600 såg hennes gravsten på Själevads kyrkogård, skrev i sin dagbok om henne: "Saligh morsyster i Siäla berömes allestädhes hafua warit swåra llwarsam i all gärning, hon smäktes med ingen"

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde i Säbro

Notater:

Laurentius Svenonis (1543-72). Enligt Johannes Bureus,
hvilkens uppgifter dock böra upptas med en viss försiktighet, lär denne
adliga Bureättens förste närmare kände stamfader varit född 1507 och
tredje son till höfvitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margareta
Boosdotter från Hälsingland. I sin ungdom skall han insatts i Burakloster
(?), där han af sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure
lärde sig läsa och tillvändes klosterlefnaden, kom därifrån till Fransiskanerna
i Upsala och blef altarist i domkyrkan, deinde præbendam animarum
administrandam suscepit.£ Vid reformationens början begaf han sig till
Sthm och blef Olai Petri lärjunge, sändes därefter till Norrland för att befrämja
den nya kyrkoordningens införande och blef khde i Säbrå 1543, men
afböjde det af ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen
öfver Ångermanland. Fr. o. m. 1543 arrenderar han några
af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna i Säbrå. På Landstinget i
Bjärtrå 29 okt. 1568 afgaf han jämte öfriga Ångermanlandspastorer trohetsförsäkran
åt kon. Johan III. Enligt taxeringen för Älfsborgs lösen
år 1571 utgjorde khdens lösegendom: silfver 128 lod, pgr 380 mark, tenn
1½ pund, mässing 1 pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter
20, får 12, svin 12, hästar 4 för 76 mk och 1 sto för 9½ mk. Sammanlagda
värdet uppgick till 1279 mk, hvaraf tiondedelen utgafs för ändamålet.
Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gefle
skola och slutligen till Upsala. Tiondelängderna för år 1572 äro de sista,
som bevittnats af Laurentius Svenonis, men enl. uppgift skall han dött
först 1579.
G. 1541 m. Margareta Engelbertsdotter Janzonia.
Barn: Sven blef vid militien med sin faders samtycke och gjorde under sin
farbroder Jonas Bure vackra prof, »donec eum suum in censum libitina referret»ø;
Engelbertus, f. 1542, khde i Säbrå, Hsand, Själevad och sist i Luleå; Petrus, »urgente
aliquo naturæ vitio», blef handlande; Johannes, f. 24/1 1548, khde i Säbrå
n. 6; några döttrar.
Källa: Härnösands stifts herdaminnen.

Laueentius giftet seg med Margareta Engelbrektsdotter, Janzonius 1541, Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige. Margareta (datter av Engelbrekt Jansson, Janzonius) ble født 1510 , Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige; døde 1579, Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde, Skellefteå 1544-1579

Notater:

Andreas Olai (1544-69), f. 3 mars 1512 i Upsala; fadern Olof Timmerman bodde där på Tofvan.ø Sonen blef kapellan i Skellefteå 1531,
P. Thyselius, Handl. till Sv. reformat.- och kyrkohist. under kon. Gustaf I, D. 2, s. 199, 222.
Tofvan utgjorde norra delen af dåv. Svartbäcksroten, där ett kvarter ännu bär detta namn.
khde i Helga Trefaldighetsförs. i Upsala 1540 samt återkom slutligen till
Skellefteå ss. khde 1544 och anammade gället 15 april. Hans första åtgärd
blef att söka få reda i kyrkoräkenskaperna, som efter företrädarens
afresa icke skötts som sig bort. De anteckningar härom, han införde i Skellefteå
kyrkobok, liksom de många uppgifterna rörande kyrkliga förhållanden
i socknen och minnesvärda händelser i riket äro af stort både lokal- och
allmänhistoriskt värde (jfr inledn.). Om det motstånd den nya kyrkoordningen
väckte i församlingen berättar han, att då han som kapellan midsommardagen
1540 första gången skulle hålla aftonsångspredikan, var det
ett sådant buller i kyrkan, att han fick stå en rund halftimme på predikstolen,
innan han kom till att predika, ty »the sade mig up i öghone vara
galnan, ty ville iag predika om afftonen». Sedan blef det ingen aftonsång
under 5 års tid. År 1544 afsänder herr Anders med Simon Skrifvare
till Sthm 6 t:r lax från konungens eget fiske Bomansfors och 1553 utgaf
han till den s. k. Salahjälpen 2 t:r smör och i sängklädväg 1 reckebolster,
1 hufvudbolster, 1 vepa och 1 björnskinnsfäll, samt i hjälpskatt till engelska
resan 1560 20 lod silfver. Bland ytterligare pålagor nämnes 1563 brudskatten
vid prinsessan Annas förmälning, till hvilken hvar präst skulle
bidraga med hvar tionde penning af tionde och uppbörd, dock icke prästbordet.
Som khdens utlaga härvid belöpte sig till 112 mk 6 öre, kan man
sålunda beräkna, att hans årsinkomst utom prästbordet varit 1127 mk
4 öre. Under hans tid höll superintendenten i Gefle herr Nils 1 maj 1559
visitation här i Skellefteå. År 1553 var prästens afvel i åker 10 pd, hemäng
40 lass, kor 40, utäng: af Anteholmen 10 lass, Åviken 6, Tufvan 2, Smedsmyran
3, Kågeholm 2, Stemesgården 2, allt lass. Då riksantikvarien Johan
Buræus år 1600-01 företog sin norrländska resa, synes han ha gjort sig
särdeles väl underrättad om denne sin morfaders, khde Anders' förhållanden
och skref bland annat i sin anteckningsbok: »Morfar var svåra yr,
medhan han var ung och var kapellan i Skeletta, men sedhan när han var
kyrkeherre, var han svåra alvarsam, gifmild, gaf allom gestom nogh hvar
sit stop, men siälf drak han intet. Mormor har varit svåra gifmild, och
hadhe ett godt namn bådha. - Morfar gik ofta utom porten i Skellet och
satte sigh på bänken och vente efter främmande til at härbärgha och somt
för tijdhender skull. - Morfar var myckit sträng med Laghen, thet tyktes
honom ångra, när han skulle döö. Han sparde inthet läta hengia tiuvarna,
en gång hängdes på Tiufholman, i Skelleftå ligger, 3 tiufwar.» Bland
prosten Anders Olai syskon nämnas khden Laurentius Olai i Willberga,
Per Olsson, kon. Erik XIV:s hofskräddare i Sthm, Nils, död i Skellefteå
1549 och Cecilia, Jon Skinnares hustru på Tofvan. Afled 3 mars 1569.
Handl. rör Skandinav. hist., D. 17, s. 54 ff.
G. m. Anna Andersdotter Burea, dotter af underlagman Anders Jacobsson
af Bure i Kåge och dotterdotter till khden i Skellefteå Andreas, n. 3. Genom
henne erhöll mannen och en Per Thomasson i Kåge det gamla Kågehemmanet.£
Prostinnan afled 30 apr. 1583.
Barn: Karin, d. ogift; Brita, f. 5/10 1538, g. 1) m. khden Matz i Erentuna,
2) m. khden Michel i Skånella, d. 1565; Malin, f. 29/1 1541 i Upsala, g. 1) 17/11
1555 m. Thomas Matthiæ, khde i Åkerby, 2) 1570 m. khden Olaus Jonæ i Wassunda,
d. 27/9 1580; Daniel, f. 9/12 1544, kansliskrifvare; Olaus, f. 18/5 1546, d. 20/9
1569; Dordi, f. 31/5 1548, g. m. khden Peder i Almunge, d. 1591 efter jul; Elisabeth,
f. 6/9 1549, g. 1570 m. khden Engelbert Larsson Bure, sist i N. Luleå, d. i Själevad
9/10 1597; Anders f. 14/8 1551, syssloman i Upsala, d. 1589; Sara, f. 1554, g. m.
herr Oluf i Harbo i Hälsingland, d. 20/4 1597; Nils i Kåge, f. 1557, d. 1597 eller 98.
Härnösands stifts herdaminnen

Anders giftet seg med Anna Andersdotter Bure 1540, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Anna (datter av Anders Jakobsson Bure og Malin Andersdotter) ble født 1515 , Kåge, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 30 Apr 1583, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Anna Andersdotter äger gården 1569-77. Vid Älvsborgs lösen 1571 hade hon 70 lod silver, 20 mark i penningar, 5 skålpund koppar, 10 kor, 4 kvigor om 2 år, 3 kvigor om 1 år, 2 svin samt 2 hästar för 20 mark. Egendomen värderades till 606 mark och 2 öre. Till gården fanns även "barnagods" som uppgick till 41 lod silver, 100 mark i pengar samt 4 st ungerska gyllen (guldmynt). Denna egendom värderades till 293 mark.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hövitsman i Medelpad

Notater:

I Byrestad Hövitsman i Medelpad

Sven giftet seg med Margareta Boosdotter. Margareta ble født 1485 , Helsingland, Sverige; døde, Byrestad, Skön, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Født omkring 1480

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Timmerman. Tolvare i Uppsala

Olof giftet seg med Brita 1511, Uppsala, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Född i Bure, Skellefteå lfs. Död före 1539 i Kåge, Skellefteå lfs. Underlagman i Västerbotten. Bosatt på Grande-godset i Kåge, Skellefteå lfs. Nämnd i ett pergamentsbrev utfärdat av äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 i Skellefteå. Johan Bure: Anders Jacobsson i Kåghe, som fick h. Malin, gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Joh Magnus, Archep. Upsal. ächtade medh sit? bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefwerska hu Gunborg. Sedan utlöste han hennes son Påwel skrifware medh stilla penningar, nemblig 50 timber gråwärk, timbret? för 2 mk och 2 klippare för 28 mk Ao 1550. (Johan Bure) Gift med Malin Andersdotter.
Anders Jakobsson Bure, Under lagman i Wästerbotten, ( den tredje generationen å rad som innehade denna tjänst )
Bosate sig t i Kåge Skellefteå på Grande - Godset som hans Svärfader Gamle Herr Anders , Kyrkoherde i Skellefteå inköpt för sin dotter Malins Del.
Äge hustrun Malin, ( hon var gamle Herr Kyrkoherden i Skellefteås Frilledotter )
( se om dess på sidan 7 )
Bonde Storkåge 4. Född omkring 1450 i Bureå, Skellefteå. Död före 1539 i Storkåge, Skellefteå.
År 1500 köptes Storkåge 4 av kyrkherden i Skellefteå., herr Anders (Andreas). Hans dotter Malin och hennes make Anders Jacobsson hade tagit över hemmanet. Då Malin var frillobarna hade hon inte arvsrätt efter faderna. När ärkebiskop Jakob Ulfsson invigde socknens kyrka 1507 utverkade han en dispens mot ersättning i pengar.
Bosatt på Grande-godset i Kåge, Skellefteå lfs. Nämnd i ett pergamentsbrev utfärdat av äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 i Skellefteå. Johan Bure: Anders Jacobsson i Kåghe, som fick h. Malin, gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Joh Magnus, Archep. Upsal. ächtade medh sit? bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefwerska hu Gunborg. Sedan utlöste han hennes son Påwel skrifware medh stilla penningar, nemblig 50 timber gråwärk, timbret? för 2 mk och 2 klippare för 28 mk Ao 1550. (Johan Bure)

Anders giftet seg med Malin Andersdotter. Malin (datter av Anders Skellefteå, Dominus og Gölug Forsia) ble født 1489 , Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1552, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Gamle Herr Anders i Schellefteå lilla dotter, den Archie Biskopen Johannes Magnus äcktade med sit bred, hennes moder hette Gölug, född i Helsingland; hennes fader kiöpte 1500 Kåge hemman åth henne för 70 ma? utaf en Stockholms borgerska, hustru Gundborg, Lars Botnekarls efterlefwerska. Sedan utlöste han ock hennes son Påvel Skrifware med stilla penning och 50 timmer gråwärck limpret får 2 mank och 2 klippare för 2 mank ... (Citerat från Leif Boströms antavla, WWW)
Född omkr 1480 i Skellefteå. "Enl pergamentsbrev från äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 "gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Johannes Magnus Archep Upsal. ächtade medh sitt bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefverska hu Gunborg." Bodde i Storkåge Skellefteå. Både Magnus Erikssons landslag från 1350 och Kristoffers landslag från 1442 reglerar hur frillobarn ska uppfostras. Modern ska ta hand om barnet tills det är tre år, och sedan fadern tills det är sju. Båda hade dock vårdnaden tills barnet var sju år - då det ansågs vuxet. Till skillnad från "horbarn" fick frillobarn vara med och ärva fadern. Frillobarnens särställning bland oäktingarna försvann inte ur lagtexten förrän 1734.