Gudrød III Haraldsson, Crowan

Gudrød III Haraldsson, Crowan

Mann 1030 - 1095  (65 år)

Generasjoner:      Standard    |    Vertikalt    |    Kompakt    |    Boks    |    Bare Tekst    |    Generasjonsliste    |    Anevifte    |    Media    |    PDF

Generasjon: 1

  1. 1.  Gudrød III Haraldsson, Crowan ble født 1030 , Hebridene, Skottland, England (sønn av Harald Svarte Gudrødsson og N.N Ragnfredsdatter); døde 1095, Hebridene, Skottland, England.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Konge

    Notater:

    Gudröd gick i den norske kungen Harald 'Hårdrådes' tjänst och deltog i det berömda slaget vid Stamford Bridge den 25 september 1066. Engelsmännen besegrade norrmännen och Gudröd tog sin tillflykt till Isle of Man. Han insåg snart att öns försvar var svagt. Efter en tid for Gudröd till Norge, värvade en styrka på 600 man och bortåt 10 skepp, satte kurs mot öriket och erövrade det 1079. Gudröd var en stor krigare och utvidgade sitt rike till att omfatta Hebriderna och till en tid även Dublin med omgivande landskap Leinster. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson)

    År 1098 drar Magnus 'Barfot' till Orkneyöarna, som de facto är ett oavhängigt jarladöme nu. Han lyckas infånga två bröder som heter Pål Jarl och Erland Jarl och skickar dem till Norge. I deras ställe sätter han ett norskt regeringskollegium med sin åttaårige son Sigurd som toppfigur. På Hebriderna och Man härskar en hövding som heter Gudröd Crovan. Magnus 'Barfot' underlägger sig utan svårighet dennes rike. (Källa: Alf Henriksson)

    Från 1000-talets mitt känner man till de olika regenterna på Isle of Man genom en krönika kallad Chronicon Regum Manniae. I denna krönika nämns Godfred Crovan kallad 'kung Orry', som den förste bland en rad regenter. På Isle of Man finns en grav strax utanför Laxey, som kallas för 'kung Orres grav'. Själv begrovs kung Orre på ön Islay i Hebriderna. Godfred regerade från år 1079, då han vann slaget vid Skyhill (väster om Ramsey) över sina medtävlare om makten. Han fördrevs dock år 1093 av den norske kungen Magnus 'Barfot'. Efter Godfred var samtliga regenter av nordiskt ursprung och de var alla underställda Norges kung. Men i praktiken var de suveräna. Efter ett sjöslag år 1156 delades Söderöarna i två delar och Hebriderna bildade ett eget rike med Islay som centrum. (Källa: Statens historiska museum, Lars G. Holmblad)

    Kung Isle of Man och Hebriderna 1079-1095. (Källa: Regentlängd för Isle of Man)

    Birsay var en gång säte för för Orkneyjarlen. Kyrkan byggdes av jarlen Torfinn den mäktige (död år 1065) efter sin återkomst från en pilgrimsresa till Rom. Han styrde ett rike som omfattade nio jarldömen i Skottland, Hebriderna, Isle of Man samt även stora delar av Irland. Efter hans död rasade väldet samman, Isle of Man och Hebriderna blev egna stater. (Källa: Nordisk Vikingaguide 1995, Lars G. Holmblad)

    Familie/Ektefelle/partner: Ragnhild Haraldsdotter. Ragnhild (datter av Harald III Sigurdsson, Hardråde og Tora Torbrgsdatter) ble født 1047 , Norge; døde, Isle of Man, England. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

    Barn:
    1. Olof I Gudrödsson Bitling ble født 1080 , Isle of Man, England; døde 29 Jun 1153, Isle of Man, England.

Generasjon: 2

  1. 2.  Harald Svarte Gudrødsson ble født 970 , Isle of Man, England (sønn av Gudrød I Haraldsson og N.N of Islay); døde 1046, Hebridene, Skottland, England.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Konge

    Harald giftet seg med N.N Ragnfredsdatter. [Gruppeskjema] [Familiediagram]


  2. 3.  N.N Ragnfredsdatter (datter av Rangfred, av Norge).
    Barn:
    1. 1. Gudrød III Haraldsson, Crowan ble født 1030 , Hebridene, Skottland, England; døde 1095, Hebridene, Skottland, England.


Generasjon: 3

  1. 4.  Gudrød I Haraldsson ble født 940 , Hebridene, Skottland, England (sønn av Harald Sigtryggson); døde 989, Limerick, Irland.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Konge av Isle of Man

    Gudrød giftet seg med N.N of Islay. N.N ble født 950 , Hebridene, Skottland, England; døde 980, Hebridene, Skottland, England. [Gruppeskjema] [Familiediagram]


  2. 5.  N.N of Islay ble født 950 , Hebridene, Skottland, England; døde 980, Hebridene, Skottland, England.
    Barn:
    1. 2. Harald Svarte Gudrødsson ble født 970 , Isle of Man, England; døde 1046, Hebridene, Skottland, England.

  3. 6.  Rangfred, av Norge (sønn av Erik Haraldsson, Blodøks og Gunhild Gormsdatter); døde 982.
    Barn:
    1. 3. N.N Ragnfredsdatter


Generasjon: 4

  1. 8.  Harald Sigtryggson ble født 916 , Dublin, Leinster, Irland (sønn av Sigtrygg II Sigtryggson, Den Gale og Eadgyth of Wessex); døde 940, Dublin, Leinster, Irland.

    Andre Hendelser og Egenskaper:

    • Yrke: Konge

    Barn:
    1. 4. Gudrød I Haraldsson ble født 940 , Hebridene, Skottland, England; døde 989, Limerick, Irland.

  2. 12.  Erik Haraldsson, Blodøks ble født , Svanøy, Sunnfjord (sønn av Harald Halvdansson, Hårfagre og Ragnhild Eiriksdatter); døde 954, Cumbria, England.

    Notater:

    Det gis to ulike forklaringer på tilnavnet «Blodøks»; dels forklares det, som i Ågrip, med at han tok livet av flere av brødrene sine. I Fagrskinna forklares tilnavnet derimot med hans aktivitet på vikingferder. Eirik dro som 12-åring ut på sin tids dannelsesreise; i hærferd med fem langskip som han fikk av faren sin. Han var fire år i hærferd i austerveg og deretter fire år i vesterveg: Først til Baltikum, rundt Danmark og sørover til Friesland; deretter herjet han i fire år i Skottland, Irland, Bretland (det vil si Cumbria eller Wales) og Bretagne. Så styrte han nordover til Finnmark og Bjarmeland, hvor han skal ha vunnet et stort slag.[2] Et kvad i Fagerskinna forteller at Eirik ble mottatt som en stor helt av de norrøne gudene i Valhall etter sin død. Samtidig beskriver sagaen ham som en veik og puslete ektemann, og selv om han vant flere slag, flyktet han like fullt fra Norge uten kamp da hans yngre halvbror Håkon den gode utfordret ham. Han ble også fordrevet fra kongedømmet sitt i Nord-England minst én gang før han falt.[3]
    «Eirik» var på den tiden et nokså vanlig navn i Sverige, men svært sjeldent i Danmark og Norge. Først senere ble navnet vanlig også her.[4] Tilnavnet «Blodøks» kan vise til en drapsmann generelt, men blod brukes også som metafor for slektskap og familie, og kan ha blitt knyttet til ham fordi han hadde drept flere av slektningene sine. Eirik var på ingen måte den eneste av sin samtids herskere som kjempet med brødrene sine om makten; men ifølge Heimskringla stod han og konen hans ansvarlige for drapene på fem av hans halvbrødre, og det var uvanlig. Imidlertid var flere av de omtalte kanskje slett ikke halvbrødrene hans. En del av de som ettertiden listet opp som sønner av Harald Hårfagre, tjente riktignok som underkonger for ham, og så kan sagaforfatterne 300 år senere ha tenkt at de nok også var sønnene hans, selv om dette ikke nødvendigvis har vært tilfellet. Noen kan ha blitt bevisst innlemmet i ætten hans på 1000-tallet, slik at konger som Olav Tryggvason og Olav Haraldsson kunne legitimere sin rett til den norske tronen ved å føre ættelinjen tilbake til Harald Hårfagre og samlingen av riket. Andre kan være innlemmet for å forverre inntrykket av Eiriks grusomhet. Drap på én bror kunne anses som en ulykke, mens drap på fem fremstod som uhyrlig

    Erik giftet seg med Gunhild Gormsdatter. [Gruppeskjema] [Familiediagram]


  3. 13.  Gunhild Gormsdatter (datter av Gorm, Den Gamle og Thyra Dannebod).
    Barn:
    1. 6. Rangfred, av Norge døde 982.




Webmaster Message

Vi prøver å dokumentere alle våre kilder i dette familietreet.
Hvis du har noe å legge til, la oss høre fra deg.
Tusen takk !