Gunnar Haursi

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Tycks ha levat vid år 1040 i Konung Anund Jacobs tid (år 1022-1050). Efternamnet Haursi kan också stavas Herse.
(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund)
Omnämnd på runsten utanför Skokloster:
Omkring 1060. Lät tillsammans med sina bröder resa denna sten efter sin far utanför Skokloster, Uppland. antuitr x auk x kulaifr x auk x kunar x auk x haursi x auk x rulaifr x litu x raisa x stain x at x thord x fadur x sin / fotr x hiuk x runaR "Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev lät resa sten efter Tord, fader sin. Fot högg runorna." Den omsorgsfullt tillhuggna stenen av randig, blågrå gnejs med glimmer står sedan 1893 rest på en liten kulle 10 m öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor, den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbel ram men utan runor. Runsidan har alldeles samma ryttare men med ett svärd instucket under armen under ett kors i konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederst. Det hela omges av en långsmalt rektangulär ram med en tvärbalk nedtill, på vilken hästen trampar. Rektangelramen bär den egentliga inskriften, tvärbalken ristarens namn. Stenen avbildades redan 1599 av Bureus, som var djupt intresserad av den, då han ansåg att den där nämnde Tord och hans söner var hans förfäder, vilka också skulle ha gett namn åt "Burelandet", dvs Skobolandet. En gammal sägen har också förknioppat stenen med Flasta borgruin, då "Tord Bure" ska ha bott på Flatsta. Stenen låg då inne i kyrkan, emn torde ha stjälpts om någon gång mellan 1727 och 1819, då runsidan vändes nedåt för att skona den för alltför stark nötning. 1860 upptogs den och uppsattes mot norra väggen, där den fick stå i 33 år. Stenen torde härröra från tiden omkring 1060. Ristaren Fot, som är känd för att ha ristat ett drygt fyrtiotal stenar, var verksam i över 25 år, till in på 1070-talet.

Familie/Ektefelle/partner: Ukjent. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Tord Jeker Bure ble født 1030 , Bry, Uppsala, Sverige; døde, Bure, Selånger, Sverige.

Notater:

VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Han skall levat i Konung Erik Segersälls tid. Född ca 970. Blev kristen och döptes år 992 (far till Olof Skötkonung 990-talet). Bodde vid Skokloster i Uppland, där Han låtit på egen bekostnad uppbygga en Kyrka (i Byr), som länge kallades Bure kyrka och Socken. Nämnd på runsten utanför Skoklostret. Så här står det på runstenen: "Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter Tord, sin fader. Fot högg in runorna."
Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund:
Till åminnelse efter honom tages en sten vid samma Kyrkodörr, upprest av hans 5 söner med följande påskrift: "Antvitr, auk Gustaifr, auk Juhar, auk Redaifr, samt
Gunnaifr laiti raisa ....... TORD Faduri sin fotr huik runar.
Tord var född i staden Sigtuna och som trogen underhövding till Erik Segersäll, som var son till Kung Olof Skötkonung, stödde han idén av Erik Segersäll att bryta hedendomen och de konservativa karfterna i Uppsala och markera att ny tid inträtt som hans far Olof Skötkonung redan gjort genom att bygga en egen Kungastad Sigtuna, dit kallade Olof Engelska Myntmästare för att prägla de första svenska mynten, men asa läran, skulle leva kvar ett tag till, och som det står på Runstenen, landet hette fortfarande Svitfjord.
Se svenska historien av Herman Lindqvist sidan 9-10 )
Bodde i Sigtuna och var en Under Hövding av Stormansrätt.
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind